Snabbguide i K3-regelverket

Vid räkenskapsårets slut ska alla aktiebolag göra en årsredovisning. Hur den ska utformas styrs av de så kallade K-regelverken som tagits fram av Bokföringsnämnden. K3 måste användas av alla större aktiebolag – men kan också passa mindre företag.

K3-regelverket är mer flexibelt

Där K2 är regelbaserat är K3 principbaserat. Det innebär att det finns mer utrymme för tolkning och individuella bedömningar i K3 än i K2.

K3-regelverket kostar mer

Det krävs mer kompetens att ta fram en årsredovisning enligt K3. Och eftersom det krävs mer administration kommer det också att kosta mer.

K3-regelverket ger en mer rättvisande bild av företaget

K3 ger en mer komplett och rättvisande bild av företaget än K2. Om det finns finansiärer eller andra externa intressenter kan de kräva den mer utförliga årsredovisningen. 

K3-regelverket passar tillväxtbolag

Planerar ert företag att växa under de kommande åren? I K3 finns möjlighet att redovisa egenutvecklade, immateriella tillgångar som en tillgång i balansräkningen, vilket är en fördel för tillväxtbolag.

Det här ska ingå i K3-årsredovisningen som skickas till Bolagsverket:

  • Förvaltningsberättelse
  • Resultaträkning
  • Balansräkning
  • Noter
  • Rapport över årets förändring i eget kapital

K3 måste användas av alla större aktiebolag. Hit hör företag som två år i rad uppfyllt minst två av följande:

  • Ett medelantal anställda på minst 50 personer
  • Balansomslutning på minst 40 miljoner kronor per år
  • Nettoomsättning på minst 80 miljoner per år

Vill du utveckla dina kunskaper inom K2 och K3?

Läs mer