De senaste åren har hållbarhetsredovisningarna utvecklats enormt i både omfång och komplexitet. Peter Malmqvist är oberoende finansanalytiker och menar att vi är mitt i en informationsexplosion som gör jämförelser av bolags hållbarhetsprestationer svåra.
Peter Malmqvist har över tre decenniers erfarenhet av att läsa och tolka redovisningar och rapporter, analysera bolag och försöka förutspå aktiekursers rörelser. I dag övervakar han börsbolags kvartals- och årsrapporter för Nämnden för redovisningstillsyns räkning, parallellt med att verka som oberoende finansanalytiker. Han menar att det som hänt inom hållbarhetsredovisningsområdet under de senaste åren är svårt att jämföra med något annat.
Peter Malmqvist, oberoende finansanalytiker.
– Vi är mitt i en fullständig informationsexplosion och ska jag likställa det med något annat så skulle det vara införandet av IFRS 2005. Skillnaden är att de reglerna strukturerade upp ett befintligt område som vi hade jobbat med väldigt läng, här har vi infört ett till stor del helt nytt.
Enligt Peter Malmqvist har lagstiftarna den senaste tiden försökt att göra hållbarhetsdata jämförbar.
– Men vi är inte där än och frågan är om vi någonsin kommer att komma dit. Kommer vi till exempel kunna jämföra ett oljebolags och ett konsultföretags klimatpåverkan? De verkar i helt olika världar och med helt olika förutsättningar.
Peter Malmqvist menar att den finansiella redovisningen är en sak, men inom hållbarhetsredovisningen blir allt lite lösare i kanterna
– En försäljning på 100 miljarder är en försäljning på 100 miljarder, och då är varenda siffra räknad och säkerställd. I hållbarhetsredovisningen ska du delvis redovisa vad ni har gjort inom området, men också hur ni kommer att agera framöver och hur olika omvärldsfaktorer påverkar er verksamhet. Det blir luddigare och svårare.
Logiska samband mellan hållbarhetsarbete och resultat
Även om en hållbarhetsredovisning är svår att jämföra med en annan, och investerare åtminstone än så länge primärt fokuserar på den finansiella redovisningen, finns självklara vinster i ett aktivt hållbarhetsarbete.
– Kunder idag gillar generellt sett inte bolag som skapar stora koldioxidutsläpp eller förlägger sin tillverkning i länder med dåliga arbetsförhållanden, och då kommer jag inte heller att vilja köpa deras aktier eller investera i deras idé.
Däremot har få undersökningar gjorts där samband mellan lyckade hållbarhetsstrategier och positiv avkastning eller ökade resultat kunnat visas. Vissa år slår fonderna med tydlig hållbarhetsprofil börsindex medan de andra år är de stora förlorarna.
– Det är det här som gör att det är svårt att säga att hållbarhetsredovisningarna ensamt kommer att kunna användas för att nå en bättre avkastning på en aktieportfölj. Men det här är viktigare frågor än så, för samhället och för världen. Det blir alldeles för snävt och nästan löjligt att prata om avkastning när vi i grunden pratar om vår överlevnad, säger Peter Malmqvist.
Vilka hållbarhetsfaktorer är i dag viktigast ur en investerares perspektiv?
– Analytiker och investerare letar alltid efter risker, oavsett om de är kopplade till råvarupriser, konkurrenssituationer eller hållbarhetsfaktorer. Generellt sett är den första skiljelinjen idag om ett bolag har stora koldioxidutsläpp och bidrar till global warming. Det är den absolut dominerande frågan. Men hållbarhet är väldigt brett och branschberoende. Inom till exempel textilbranschen och klädtillverkning kan sociala förhållanden vara viktigare, eftersom det ofta är den typen av frågor som utgör den stora risken.
Vad är ditt tips till bolag som försöker hitta rätt ambitionsnivå i hållbarhetsredovisningen?
– Säkerställ att ni uppfyller lagens krav – det är det grundläggande just nu. I den takt lagarna hittills har förändrats och fortsätter att förändras, är detta en jätteinsats. Först därefter kan ni börja tänka i banor om att tillgängliggöra informationen pedagogiskt för investerare och andra intressenter.
