FAR:s granskning av 102 svenska företags hållbarhetsrapporter visar att en gemensam rapporteringspraxis snabbt har etablerats. De svenska rapporterna är förhållandevis koncentrerade och revisorernas granskningsberättelser tyder på att de håller hög kvalitet.
Det första året med obligatorisk hållbarhetsrapportering innebar en stor förändring för svenska företag och revisorer. I den nya rapporten CSRD i Sverige – iakttagelser från det första obligatoriska rapporteringsåret har FAR analyserat 102 hållbarhetsrapporter för räkenskapsåret 2025. Analysen omfattar bland annat rapporternas längd och struktur, vilka hållbarhetsområden företagen bedömer som väsentliga och hur den översiktliga granskningen har genomförts.
– Det är tydligt att svenska företag snabbt har etablerat en gemensam rapporteringspraxis och i hög grad anpassat rapporteringen till de europeiska standarderna. Samtidigt befinner sig marknaden fortfarande i en övergångsfas, säger Sara Lissdaniels, auktoriserad revisor och hållbarhetsspecialist på FAR.
Svenska rapporter är mer koncentrerade
FAR:s analys visar att svenska hållbarhetsrapporter i genomsnitt är kortare än rapporterna i flera europeiska jämförelsegrupper. Resultatet ligger i linje med andra studier som visar att nordiska företag generellt publicerar kortare och mer koncentrerade rapporter än företag i övriga Europa.
– Rapportens längd säger dock inte i sig hur användbar eller fullständig informationen är. Den behöver bedömas tillsammans med företagets väsentlighetsanalys, användningen av korshänvisningar och hur tydligt företaget beskriver sin styrning, sina åtgärder och sina resultat, säger Sara Lissdaniels.
Tre områden utgör rapporteringens kärna
Tre av ämnesstandarderna inom ESRS bedömdes som väsentliga av samtliga företag i FAR:s undersökning:
- E1 Klimatförändringar
- S1 Den egna arbetskraften
- G1 Ansvarsfullt företagande
Därutöver bedömde 76 procent av företagen att arbetstagare i värdekedjan var ett väsentligt område. Resursanvändning och cirkulär ekonomi omfattades av 72 procent av rapporterna, medan 60 procent tog upp konsumenter och slutanvändare.
Mönstret överensstämmer i stora drag med resultaten i europeiska studier. Skillnader mellan sektorerna syns framför allt inom miljöfrågor och sociala frågor som rör värdekedjan.
Rapporterna blir kortare under andra året
Av de 102 analyserade företagen rapporterade 14 för andra året i rad. Hos dessa företag minskade rapporternas genomsnittliga omfattning från 90 till 77 sidor. Utvecklingen tyder på att rapporteringen blir effektivare när företagens processer och väsentlighetsbedömningar mognar och datakvaliteten förbättras. Liknande tendenser syns i övriga Europa, där rapporterna under det andra året har blivit kortare och mer fokuserade.
– Målet är inte kortare rapporter i sig, utan mer relevant och användbar information. När företagen får större erfarenhet kan de fokusera rapporteringen och tydligare lyfta fram de frågor som är väsentliga för verksamheten och dess intressenter. Samtidigt kan förenklingarna i EU:s gröna taxonomi också vara en delförklaring till att vi ser kortare rapporter, säger Sara Lissdaniels.
Samma revisor för båda uppdragen
Sverige tillåter företag att utse en annan revisor för hållbarhetsrapporten än för den finansiella revisionen. Trots det hade 101 av de 102 granskade företagen valt samma revisor för båda uppdragen.
– Revisorernas rapportering indikerar att kvaliteten på svenska hållbarhetsrapporter är hög. Endast en av hållbarhetsrapporterna fick en modifierad slutsats, vilket motsvarar en oren revisionsberättelse inom den finansiella revisionen. Däremot var det vanligt med informativa tillägg om osäkerheten i framåtblickande information och om huruvida jämförelsetalen hade granskats, säger Sara Lissdaniels.
Samtliga svenska rapporter som uppgav full överensstämmelse med lagkraven granskades enligt FAR:s rekommendation RevR 19. I övriga Europa är den internationella standarden ISAE 3000 (Revised) den mest använda standarden för granskning av hållbarhetsrapporter.
Historiska data kan stärka rapporteringen
FAR bedömer att rapportering och granskning kan utvecklas ytterligare när företagen får tillgång till historiska jämförelsetal och etablerar mer mogna processer för datainsamling och intern kontroll. En framtida gemensam europeisk standard för granskningen skulle också kunna bidra till en mer enhetlig och förutsägbar tillämpning.
– Företag, revisorer och användare behöver fortsätta diskutera hur hållbarhetsinformationen kan bli mer jämförbar, tillförlitlig och relevant. Rapporten ger ett underlag för den fortsatta utvecklingen av både rapportering och granskning, säger Sara Lissdaniels.
FAR:s undersökning omfattar företag inom nio sektorer och ska inte betraktas som en fullständig kartläggning av samtliga svenska hållbarhetsrapporter för 2025. Undersökningen har fokuserat på rapporteringen enligt ESRS och omfattar ingen analys av EU:s gröna taxonomi.
Läs rapporten
CSRD i Sverige – iakttagelser från det första obligatoriska rapporteringsåret
