CSRD är beslutat – nu gör revisorerna sig redo

Så var beslutet äntligen fattat!  
Den 21 juni kom samtliga parter äntligen överens om den slutliga lagtexten i det omskrivna direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD. Från och med 2024 måste stora företag offentliggöra information om hur de arbetar med att hantera sociala och miljömässiga risker.  

I skrivande stund har den slutliga lagtexten i direktivet inte offentliggjorts. Parlamentet och rådet måste formellt godkänna avtalet innan det offentliggörs i EU:s officiella tidning.

Lagen träder i kraft 20 dagar efter offentliggörandet och dess bestämmelser måste integreras i medlemsstaternas nationella lagstiftning inom 18 månader. Men redan nu står det klart att den lagstadgade revisorn kommer att vara en av de parter som ska granska de stora företagens hållbarhetsrapporter.    

Granskningen förstärks med bestyrkandeuppdrag 

Enligt nuvarande krav på hållbarhetsrapportering ska revisorn i revisionsberättelsen yttra sig över om en hållbarhetsrapport har upprättats eller inte. Någon omfattande granskning av sakinnehållet har inte krävts. Nu förstärks granskningen, och revisorns uttalande ska göras med en begränsad grad av säkerhet, det vill säga hållbarhetsrapporten blir föremål för översiktlig granskning vilket är ett bestyrkandeuppdrag. Enligt direktivet ska dock en förflyttning ske till ett bestyrkande med en rimlig grad av säkerhet, alltså samma grad av säkerhet som i en revision.   

Viktigt hitta en balans mellan relevant innehåll och rimlig arbetsinsats 

Hållbarhetsrapporteringen ska i och med CSRD ske enligt de gemensamma standarder, ESRS, som tas fram av European Financial Reporting Advisory Group, EFRAG, och som just nu är ute på remiss. Enligt förslaget blir det en omfattande rapportering som bygger på GRI och TCFD och där rapporteringskrav enligt andra EU-regleringar, som Sustainable Finance Disclosure Regulation, SFDR, och den gröna taxonomiförordningen inkluderas.

FAR och våra engagerade experter arbetar med remissen som ska besvaras senast den 8 augusti i år. Förhoppningen är att ESRS i slutändan ska vara formulerad så att det finns en balans mellan relevant innehåll för användaren och den arbetsinsats som kommer att krävas av företaget och de parter i företagets värdekedja som måste lämna information till rapporten.  

Revisorn väl rustad för att granska hållbarhetsrapportering 

Branschen har från start uttalat att den lagstadgade revisorn är en lämplig part att genomföra granskningen, något som de rapporterande företagen, och många andra intressenter och användare av informationen har ställt sig bakom. Informationen placeras i förvaltningsberättelsen, och hållbarhetsinformation och finansiell information är tätt sammankopplade och beroende av varandra.   

Den lagstadgade revisorn har god kunskap om verksamheten och metodiken att genomföra bestyrkandeuppdrag.  Revisorerna är därmed i grunden väl rustade, men många av FAR:s medlemmar kommer att ställas inför bestyrkande av hållbarbarhetsrapporter för första gången och andra får en kraftig ökning av uppdrag.

FAR:s europeiska branschorganisation Accountancy Europe arbetar därför med att förbereda branschen för det nya direktivet. Ett diskussionspapper, med erfarenheter och insikter från granskning av hållbarhetsinformation, var föremål för en workshop dagen efter beslutet i parlamentet. Där uttryckte många intressenter sin övertygelse om att vår bransch står väl rustad för att genomföra granskningen, men underströk också vikten av att målbilden bör vara ett bestyrkandeuppdrag där revisorn uttrycker sig med en rimlig grad av säkerhet.   

Ny standard för granskning av hållbarhetsrapportering 

Slutligen är det av vikt att informationen går att bestyrka, att rapporteringsstandarden innefattar lämpliga kriterier. Vad gäller bestyrkande ska kommissionen enligt direktivet anta den standard som ska tillämpas för granskningen.

Den granskningsstandard som används idag är ISAE 3000 Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information, i Sverige tillsammans med RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsinformation.   

ISAE 3000 är en generell standard för bestyrkandeuppdrag där stöd och vägledning har byggts på genom icke-auktoritativa vägledningar för hållbarhetsgranskning (Extended External Reporting). Det finns dock ett uttalat behov av tydligare vägledning och IAASB startade därför snabbt ett projekt med syfte att arbeta fram en helt ny standard för hållbarhetsgranskning. IAASB:s styrelse beslutade vid junimötet att en fristående standard ska tas fram.    

Några frågeställningar på styrelsemötet i IAASB var om granskningsstandarden ska  

• Omfatta bestyrkandeuppdrag med både begränsad och rimlig grad av säkerhet.   
• Hantera och förklara hur revisorn ska bedöma lämplighet i det ramverk för hållbarhetsrapportering som företaget tillämpar, samtidigt som standarden för granskning ska vara neutral och kunna tillämpas oavsett vilket ramverk för hållbarhetsrapportering som används.  
• Vara neutral vad gäller hållbarhetsområde, alltså tillämplig för såväl miljömässiga som sociala och bolagsstyrningsfrågor.   
• Vara tillämpligt oavsett var hållbarhetsinformationen placeras; i förvaltningsberättelsen, integrerat eller separat.   
• Vara tillämplig oavsett om uppdraget innebär att ett uttalande om hållbarhetsrapporten som helhet eller om det är ett begränsat uppdrag där bestyrkande endast ska ske av vissa delar.    
• Hantera frågor om arbetsinsats och revisionsbevis vad gäller   
  • riskbedömning och förstå företaget och dess system för intern kontroll  
  • använda experter  
  • kvantitativ och kvalitativ information  
  • framåtriktad information.    
• Hantera det dubbla materialitetskonceptet/det dubbla väsentlighetsperspektivet, det vill säga kravet i CSRD att företag ska rapportera både om hur hållbarhetsfrågor påverkar företagets resultat, ställning och utveckling  och om dess inverkan på människor och miljö. 

Planering för framtida kompetensbehov 

Branschen förbereder sig på olika sätt, dels genom att rekrytera fler medarbetare med hållbarhetskompetens, dels med att öka kompentensen hos befintlig personal. På FAR pågår arbetet med en första e-kurs för översiktlig granskning enligt RevR 6. Vi har dessutom dialoger med Revisorsinspektionen och akademin om framtida kompetensbehov i branschen och hur vi ska hantera de föreslagna förändringar på utbildningskrav som kommer av CSRD.    

Nu ser vi fram emot att ta del av detaljerna i direktivet och hur det kommer att implementeras i svensk lagstiftning. En sak är dock säker redan nu – alla revisorer behöver vara beredda på att de i någon omfattning kommer att beröras av de nya kraven på bestyrkt hållbarhetsinformation.