När europeiska skatterevisorer samlas står två frågor högt på agendan: Nationell tillämpning av beslut i EU och OECD och AI i utbildningen.
De senaste åren har jag blivit inbjuden till de europeiska skatteprofessorenas årliga kongress. Visst, det kan låta torrt, jag inser det. Men FAR engagerade sig i Utbildningsrådet vid Högskolan i Gävle när de önskade praktiska synpunkter på sin utbildning inom fastighetsbeskattning, därav inbjudan. Dessa professorer utbildar trots allt dels morgondagens skatterådgivare och de diskuterar dagens aktuella skattefrågor inom EU. En nära kontakt med akademin är därför viktigt för FAR.
I år samlades drygt 200 ledande europeiska skatteprofessorer, varav nio från Sverige. Alla lärosäten med skatteutbildningar var representerade. Ett utmärkt nätverk i sig. I år var frågorna två:
- Hur tolkar vi EU-direktiv och olika guidelines från OECD vid den nationella rättstillämpningen?
- Hur påverkar AI utbildning och examination av studenterna?
Varför är frågorna viktiga?
Inom svensk bolagsbeskattning emanerar idag cirka två tredjedelar av de nya regler som diskuteras från EU eller OECD. Räknat på andelen som sedan införs är siffran något lägre. Talen är inte exakta men visar på storleksordningen i förhållande till regler som initieras i Sverige.
AI i utbildningen? Det visar sig att den största utmaningen för professorer i dag är att kunna granska om inlämnade uppsatser och svar är skriva av AI-robotar i olika versioner eller av studenterna själva. Undervisningen verkar nästan komma i andra hand… Det blir nästan absurt! Ursäkta uttrycket, men vi talar om framtidens skatterådgivare!
Nationella tolkningar och rättstillämpningar
Det finns en del gemensamma tolkningsprinciper inom EU-rätten. Dessa är nationella och en allmän utgångspunkt är att en tolkning ska rymmas inom ordalydelsen. Men därutöver spretar det med olika traditioner i olika länder. Ska tolkningen göras utifrån syftet/ändamålet eller utifrån förarbeten till lagtexten, i den mån några fylligare sådana finns?
Ofta hinner det därefter gå några år innan vägledande praxis genom rättsavgöranden utvecklats, både nationellt och av EU:s gemensamma domstol som har till uppgift att styra upp just tolkning och tillämpning så att denna blir lika i alla medlemsländer. Men det tar som sagt några år och kan inte ske i varje enskild situation. På detta område behövs därför en ökad koordination mellan nationell rätt och EU-rätten. Hur når vi den? Många länder vill därtill hålla öppet för ”Free-standing principles”. Närmast godtycke, som jag uppfattar uttrycket.
Konsekvensen? Om direktiv från EU i sig är vaga – en kompromiss mellan 27 medlemsländer som implementeras olika nationellt på grund av både översättningar och nationella utrymmen - så blir rättstillämpningen av direktiven än mer olika om också tolkningsprinciper skiljer sig åt mellan länderna. Det finns inte heller skattemyndigheter i alla länder som, likt den svenska, med hög ambition ger sin syn genom en rättslig vägledning och olika ställningstaganden.
Ökat fokus på homogen tolkning
Denna ”verklighet” för auktoriserade skatterådgivare kräver som jag ser det, två saker:
- En ökad precision i såväl EU-direktiv som i olika internationella guidelines. Jag inser att detta är lättare sagt än gjort, men idag sopar vi delvis problemen under mattan när vi säger ja till förslag till nya direktiv.
- uttrycket Tax Certainty, som alla alltid omfamnar, bör även rymma ett ökat fokus på en mer homogen syn på tolkning av i grunden internationella skatteregler.
AI utmanar examinationen inom skatteutbildningarn
Om diskussionen om bolagsbeskattning i slutändan blev lätt desillusionerad, var stämningen inte lättare vid erfarenhetsutbytet kring AI i utbildningen. Det kan sammanfattas i en mening. ”AI gör det enklare för studenterna att fuska och vi klarar i princip inte av att upptäcka det!”
Några såg notapparaten som den svaga länken i en uppsats, andra tillät endast olika versioner av vissa angivna robotar och någon hade helt gått över till frågor med ja-och-nej-svar. Uppenbart var att denna del i utbildningen ännu är jungfrulig mark för flertalet professorer. I Sverige brottas även gymnasielärare med motsvarande utmaningar.
Med denna nya tekniska verklighet måste medlemsbyråer och domstolar börja ställa uttryckliga krav på utbildningar, så att de får de anställda de önskar och behöver. Det gäller både vad avser grundläggande krav på kunskap och förmåga att använda och förstå begränsningar i de nya hjälpmedel som erbjuds. Den mer erfarne måste också kunna göra en gedigen 4-eyes-review även framöver. Detta är det nya gränssnittet för Auktoriserade Skatterådgivare FAR. Dagens utmaning!
Det är värdefullt att ibland få hänga med dessa professorer! Och inte alltid så torrt!
