Internationell beskattning berör en allt större andel av såväl svenska företag som rådgivare och revisorer. En game-changer jämfört med för bara tio år sedan!
Utvecklingen av internationell beskattning sker i takt med fortsatt ökad internationell handel, även utanför OECD:s medlemsländer. De nya BRICS-länderna, inklusive Kina och Indien, omfattar nu 45 procent av världens befolkning och står för 28 procent av världens ekonomi. Frågor som uppkommer - och utmanar - blir då: vem styr utvecklingen av internationell beskattning? Och, vart är vi på väg?
Aktuella frågor på IFA:s kongress
De frågorna, både övergripande och på konkret nivå, har under hösten varit uppe vid möten med skattegrupper inom FN och Internationella Handelskammaren. Därefter har läget i de mest aktuella frågorna diskuterats bland 1 200 företrädare för finansdepartement, skattemyndigheter, akademi och praktiker på International Fiscal Associations, IFA:s, årliga kongress.
Vilka var slutsatserna för svenskt vidkommande i allmänhet samt FAR:s medlemmar och deras kunder i synnerhet?
Överföring av vinster blir inte av
Att utforma helt nya internationella skattelagar är svårare än vad OECD trott. Dessutom har organisationen numera inte hela världen med sig. Många av förslagen stöter därför på patrull när de går från tankar till konkreta regler som det kan bli verkstad av. Jag tänker på förslagen om att föra över vinster i större bolag, ofta inom tech-sektorn, till marknadslandet för att beskattas där. OECD har arbetat med dessa regler, som går under benämningen Pelare 1, i över fem år. Ingen räknar nu med att reglerna införs internationellt. USA sätter stopp!
Tilläggsskatt på aktiebolag möter motstånd
Nästa fråga som riskerar att spricka internationellt är den så kallade Pelare 2, den minimiskatt om 15 procent på aktiebolag som EU redan antagit och som Sverige infört under benämningen Tilläggsskatt för aktiebolag. Varken USA eller Kina har exempelvis infört reglerna, vilka också ändras ständigt för att anpassas till olika länder. Reglerna är mycket komplexa och möter nu stort motstånd från länder i Afrika och Latinamerika. Inte heller inom EU har alla länder implementerat direktivet. Polen vill till och med ha bidrag från Bryssel för att administrera dem! I Sverige arbetar FAR i nära dialog med Skatteverket med att tolka de guidelines som löpande kommer från OECD i förhållande till svensk lagstiftning.
DAC 9 ställer krav på enhetlighet i bedömningar
Ett förslag från EU som visar att man lyssnat på kritiken är att en deklaration om att tilläggsskatt bara ska behöva lämnas i ett medlemsland inom EU, DAC 9. Därefter får skattemyndigheterna kommunicera sinsemellan, vilket ställer höga krav på enhetlighet i bedömning av reglerna. OECD medger nu öppet att då basen för beskattningen är resultatet mätt utifrån redovisningen, oftast IFRS, så är sådan tydlighet svår att nå. Denna förenkling är inte införd i Sverige än, men FAR har med både skatte- och redovisningsspecialister i huset god kompetens i frågan!
Många länder planerar för nationella källskatter
Alternativet för många länder när Pelare 1 inte genomförs är nationella källskatter på olika tjänster, både fysiska och digitala. Framför allt är det utvecklingsländer som, med stöd av rekommendationer från FN, nu väntas införa nya skatter. Men även Kanada och ett tiotal länder inom EU ligger i startgroparna. Portugal, som Sverige idag saknar dubbelbeskattningsavtal med, har som exempel redan infört en källskatt på vissa tjänster gentemot svenska företag. Detta kommer inte att göra det enklare för svenska företag och rådgivare att beräkna skatten i anslutning till en investering eller vid försäljning av tjänster. Tvärtom, värdet av initierade råd kommer att öka!
Nya källskatter överförs i olika grad på konsumenterna i form av högre priser. En ny skatt på digitala tjänster blir i praktiken en konsumtionsskatt som tas ut i stället för bolagsskatt. Hur påverkas investerare av denna utveckling?
Inga skärpta regler kring skalbolag inom EU
Inom EU har det väntade skalbolagsdirektivet stött på patrull. Säkert en lättnad för många eftersom Sverige har många holdingbolag som ägare till verksamheter. FAR har här löpande framfört kritiska synpunkter i remissvar. Tills vidare är förslaget stoppat.
Med den nya inriktningen i kommissionen efter EU-valet väntas i stället fokus riktas mot tillväxt och minskning av regelbördan. Ett exempel är ökade skatteavdrag för forskning och utveckling som växer fram. Även i Sverige utreds nu den frågan. Många talar redan om ”The new subsidy race”. Men så anses också den nya politiska majoriteten i EU-parlamentet som mer ”höger” av kommissionens tjänstemän. Detta är viktigt att förstå.
Komplexitet blir en rättssäkerhetsfråga
Sammantaget synes alltså OECD:s regleringsiver inom ramen för det Beps-projekt (Base Erosion and Profit Shifting) som drivits de senaste dryga tio åren nu kommit till vägs ände. Komplexiteten kring många regler som kommit till genom projektet har blivit så stor att denna i sig har blivit en rättssäkerhetsfråga för företag och skattemyndigheter. Företagen drabbas av närmast orimliga kostnader, ofta bara för att kunna visa att man gjort rätt. Detta medges nu öppet.
Kommer FN att ta över OECD:s roll?
Traditionellt har OECD utformat modellavtal för beskattning av vinster i internationella företag. När man på senare år även försökt utforma nya internationella skattelagar har man i praktiken spänt bågen för hårt. Detta samtidigt som de geopolitiska spänningarna mellan framför allt USA och Kina ökat och handelspolitiken även flyttat in i den internationella beskattningen. Uppgiften har blivit för svår. Det kan även uttryckas som att OECD ”gått in i väggen”.
Om ett alternativ där FN håller i taktpinnen inom internationell beskattning blir bättre för företag och rådgivare återstår att se.
