Det är lätt att gå vilse i tunga lagkrav när en hållbarhetsrapport ska produceras. För Sofie Fransson på gamingkoncernen MTG blev lösningen att börja om från början med den dubbla väsentlighetsanalysen – och koppla hållbarheten direkt till affären i stället för till checklistan.
MTG är en gamingkoncern med två affärskluster som innefattar sju studios och över 2 000 medarbetare. Moderbolaget har runt 30 anställda och 2024 började Sofie Fransson som hållbarhetsansvarig. Att aggregera hållbarhetsinformation från en sådan organisation enligt ett nytt, tungt lagkrav är ingen liten uppgift.
– Tänk er finansiell rapportering, som har pågått och utvecklats i decennier. Tänk er sedan att ett lika stort lagkrav slängs in i handen på er ett och ett halvt år innan det ska vara publicerat. Och sedan kan kraven ändras igen, men det kan bli klart först några månader innan rapporten ska publiceras, säger Sofie Fransson.
Trots sin relativt ringa ålder har koncernens hållbarhetsrapport tagits emot väldigt väl och lyfts fram som ett exempel på hur hållbarhet kan kopplas direkt till affären.
Gamingbranschen fick göra jobbet själv
Gamingbranschen saknar de etablerade hållbarhetsramar som länge funnits inom exempelvis tillverkning eller sjöfart. Detta tvingade MTG att kartlägga sin värdekedja från grunden, utan mallar att luta sig mot.
Svaret blev att göra om den dubbla väsentlighetsanalysen från grunden och inte utgå från en generisk mall, utan kartlägga vad som faktiskt är väsentligt för den egna verksamheten.
– Vi frågade oss: vad är det vi faktiskt producerar? Jo, mobilspel. Vad händer i de olika stegen i skapandet och var är våra inverkningar, risker och möjligheter? Vi intervjuade avdelningschefer och representanter från studios för att se om vi kände igen oss i bilden, berättar Sofie Fransson.
Svaren landade i frågor som är specifika för techbranschen: elektricitet, molninfrastruktur, AI-möjligheter, och integritetsfrågor, snarare än i den skorsten många andra bolag kan mäta utsläpp ifrån. Och i social hållbarhet – i insikten att både de som skapar och använder spelen är de som driver värdet.
– Stark medarbetarretention är viktig både för att minska kostnader och skapa kontinuitet. Det är hela cirkeln kring medarbetarna. De som bygger spelen driver innovationen, och innovationen driver både tillväxt och produktutveckling, säger Sofie Fransson.
Men för MTG handlar det i lika hög grad om slutanvändarna: spelarna. I en digital bransch blir trygga, inkluderande spelmiljöer och spelarnas välmående en direkt affärsavgörande fråga för att behålla sina användare över tid.
– Det handlar om att skapa goda spelupplevelser och hållbara gemenskaper. Om spelarna trivs och möts av en schysst miljö stannar de kvar i våra spel längre. På så sätt blir den sociala hållbarheten en integrerad del av själva produkten och användarupplevelsen, snarare än bara en isolerad HR-fråga.
Compliance är grunden – men inte syftet
Att studiorna redan samarbetade inom spelutvecklingen blev en nyckel för MTG. Det gjorde att hållbarhetsarbetet kunde förankras nära det operativa, i forum och relationer som redan fanns. Men för att få en organisation spridd över flera länder och tidszoner att dra åt samma håll krävdes också mycket utbildning och ett tydligt budskap: Sofie Fransson som hållbarhetsansvarig sitter på kompetensen om hållbarhet och lagstiftning, men varje avdelnings expertis behövs för att omsätta den i praktiken.
Att balansera regelverket mot affärsnyttan är dock en ständig utmaning, och Sofie Fransson understryker att regelefterlevnaden aldrig får bli ett mål i sig:
– Ibland blir jag lite trött, det är compliance, compliance, compliance. Man måste självklart ha en grund att stå på – vad ska man annars hämta allting ifrån? Compliance är grunden, men det är inte syftet. Syftet är att vara ansvarig för sitt hållbarhetsarbete och göra det affärsnära nog att det faktiskt går att använda.
Det är också temat för hennes föreläsning på konferensen Sustainability Symposium i september, där hon talar om att integrera hållbarhet i risk och styrning. För Sofie Fransson är kopplingen enkel: ett bolag som förstår sin hållbarhetsprofil förstår också sina affärsrisker och möjligheter. Och det är i slutändan vad styrelser i börsnoterade bolag är skyldiga sina aktieägare.
– Det handlar om att omdefiniera hållbarhet till vad det faktiskt är: inte något abstrakt, utan något väldigt konkret. Något som faktiskt ligger nära verksamheten och affären.
Sofies 3 råd till den som gör sin första CSRD-rapport
1. Bygg en projektplan på ett år
Mappa upp vilka som ska involveras och när. Alla delar av organisationen följer olika årshjul – sprid ut arbetet och börja lätt innan du går djupare in på detaljer.
2. Du kan hållbarhet – men du behöver deras expertis
Kommunicera tydligt: du förstår lagstiftningen, men du behöver varje avdelnings kunskap och input för att rapportera korrekt. Det skapar delaktighet och minskar motstånd.
3. De flesta bolag har redan grunden – de vet det bara inte
Inventera vad som faktiskt finns: policyer, åtgärdsplaner, mål och mätningar. Att lägga grunden är en engångsgrej. Därefter handlar det framför allt om att uppdatera informationen varje år.
