Sustainability Symposium

När ett företag har fullgjort sin dubbla väsentlighetsanalys återstår frågan: ”vad ska vi nu rapportera?”. Utifrån de ämnen som identifierats i väsentlighetsanalysen behöver en analys göras av vilka upplysningskrav inom de olika standarderna som blir tillämpliga för rapporteringen.
Enligt ESRS 1 ska företaget när det drar slutsatsen att en hållbarhetsfråga är väsentlig till följd av dess väsentlighetsbedömning… lämna upplysningar i enlighet med de upplysningskrav (inklusive tillämpningskrav) som gäller just den hållbarhetsfrågan i den relevanta tematiska och sektorspecifika ESRS”.
Vidare ska företaget när det gäller upplysningar om mått för en väsentlig hållbarhetsfråga … inkludera den information som föreskrivs i ett upplysningskrav, om det bedömer att den informationen är väsentlig, och …får … utelämna den information som föreskrivs i en datapunkt i ett upplysningskrav, om det bedömer att sådan information inte är väsentlig, och drar slutsatsen att sådan information inte behövs för att uppfylla syftet med upplysningskravet.”
Det här brukar omnämnas som att ett företag behöver analysera informationens väsentlighet, eller på engelska materiality of information. 

Det finns ett antal frågor att ställa sig: Hur går en sådan analys till? Hur sätts dessa gränser? Hur görs bedömningarna? Detta ska vår inbjudna panel diskutera under ledning av Mikael Scheja. 

Mikael Scheja
Mikael är Ekonomie Dr, redovisningsspecialist och Partner på PwC där han är ansvarig för hållbarhetsrapportering. Mikael är även medlem av Rådet för finansiell rapporterings Expertpanel och ordförande i PwC´s arbetsgrupp för EU Taxonomin. 

Markus Håkansson
Markus är auktoriserad revisor, affärsrådgivare och Partner på BDO Advisory där han har grundat och utvecklar verksamheten som gruppen Sustainability Audit and Advisory Services bedriver. Markus är ledamot av FAR: s arbetsgrupp för hållbar utveckling och verksam globalt i hållbarhetsfrågor inom BDO.

Emma Ihre
Emma är hållbarhetschef på Embracer Group och har lång och bred erfarenhet av att jobba med hållbart företagande och ansvarsfulla investeringar. Hon har tidigare arbetat som hållbarhetschef på Mannheimer Swartling och har varit ordförande för det svenska nätverket av Global Compact, ett initiativ från FN och näringslivet med syfte att hjälpa företag agera hållbart och ansvarsfullt. Emma är vice ordförande för AP7 och adjungerad styrelseledamot och Investor Ombudsman i hedge fonden Nordkinn Asset Management.

Lotta Sandberg
Lotta är Head of Group Sustainability Reporting på SEB. Hon har lång erfarenhet från finanssektorn och har tidigare bl.a. arbetat på Nordea, Swedbank och Svensk Exportkredit.

Ulrika Wedberg
Ulrika är Executive Vice President Sustainability & Public Affairs på Billerud. Ulrika har tidigare varit VP Sustainability på Trelleborg och Heads of Sustainable Business på Sandvik.

Se fördjupningspass nedan.  

We are all aware of the operational burden CSRD have brought, and will continue to bring, for firms. The significant increase in need for collaboration, data and process changes for firms is something that has been lived over the last few years. But after conducting the Double Materiality Assessment, and the data gaps have been identified and remediated – what will you and your firm use the insights from your ESRS disclosures to drive business value for your organisation?

In this session, we will look at some key considerations coming out of CSRD and how to drive your firm to go beyond compliance, and use these insights to drive growth and value for your firm.

Talare

Henrik Sandin
Henrik Sandin is a Director, Principal ESG Specialist for Workiva and brings over 16 years of experience in advising global banks and corporates on regulations, process enhancement and reporting frameworks. Henrik focuses his time at Workiva assessing current and future ESG regulations and what impact such regulations are having on their products and customers.Before joining Workiva, Henrik spent nearly 12 years at Deloitte in their Risk Advisory practice in London, Zurich and New York. Henrik is a member of EFRAG’s Digital Reporting Consultative Forum advising EFRAG on the creation of the ESRS XBRL Taxonomy.

CSRD-redovisning och tillhörande datainsamling är idag manuell och komplex. Med AI och digitala system kan arbetet underlättas avsevärt. I detta fördjupningspass berättar vi om enklare sätt att koncern- och hållbarhetsrapportera genom att utnyttja kraften i AI i kombination med data och dokumentation i befintliga system.

Talare

Petter Palander
Petter är grundare av och vd för The Climate Action Agency. Tidigare har han arbetat med flera olika strat-ups. Petter är från början arkitekt utbildad vid The Royal Danish Academy of Fine Arts.

Mattias Elfgren
Mattias är VD på Tiego och koncernredovisningsexpert. Han har en bakgrund som bland annat CFO på Volati och Controller på Autoliv.

Under detta pass fördjupar vi oss i processen kring hållbarhetsrapportering – hur du går från insamlad data till färdig rapport utan att förlora kvalitet eller spårbarhet. Vi försöker även reda ut vad som gäller för svenska bolag med tanke på att det svenska ändringsdirektivet dragit ut på tiden samtidigt som det florerar mycket rykten om att taggningen för alla europeiska bolag kommer att senareläggas.

Du får även en praktisk genomgång av hur du migrerar datan från ditt ESG-system in i den designade rapporten, utan att behöva ge avkall på dataintegriteten eller designen på den färdiga hållbarhetsredovisningen. Vi diskuterar processer och hur du kan effektivisera din rapporteringsprocess så du kan lägga till mer tid på det som verkligen betyder något – hållbarhetsrapportering som skapar värde för dina aktieägare, ditt företag och vår omvärld.

Talare

Mikaela Senator
Mikaela är säljchef på CtrlPrint. Tidigare har hon arbetat med Investor Relations på bolag som Magnolia och Corem.

Felicia Gustafson
Felicia är ESG-specialist på Position Green.

Sverige har valt att senarelägga lagändringen för större svenska bolag och därmed kommer de att ESRS-rapportera för första gången ett år senare än franska större bolag som redan är i full gång och har en tät dialog med revisorerna.

Större franska bolag förbereder nu sina första ESRS-rapporter inför granskning, och vi konstaterar att det är en omfattande process med högsta prioritet där både systemstöd och arbetsprocesser måste anpassas.

I detta fördjupningspass kommer vi att dela med oss av vår erfarenhet från franska och svenska bolag, visa vad taxonomicentrerade ESRS-rapporter är och ge konkreta råd om vad som är viktigt att förbereda för att lyckas.

Med CSRD ska hållbarhetsrapporten integreras i årsredovisningens förvaltningsberättelse och granskas av en auktoriserad revisor. Det ställs även krav på att rapporten ska upprättas i enlighet med EU:s nya standarder ESRS, och i EU:s enhetliga elektroniska rapporteringsformat. Kopplingen till den finansiella redovisningen är stark.

XBRL-taggning enligt ESRS elektroniska taxonomi förväntas införas från räkenskapsår 2025, enligt den senaste informationen från EFRAG.

Den ESRS-taxonomi som EFRAG publicerade under Q1 innehåller mer än 2200 rapporteringstaggar. Många av frågorna innebär ledningsbeslut och fler än 400 frågor kräver strikta Ja eller Nej svar, vilket kommer göra att det blir enklare för finansmarknaden att jämföra bolag med varandra.

Företagens rapportering ska bidra till att styra kapital till hållbara företag och underlätta hanteringen av finansiella risker som följer av klimatförändringar och brister i sociala förhållanden.

För att framtidssäkra sin verksamhet och värna om sin fortsatta konkurrenskraft är det bättre att börja förr än senare. Det är mycket som förändras och det är viktigt att göra rätt redan från början för att inte hamna på efterkälken.

Talare

Leila Hellgren
Leila är VD och grundare av Cleerit. Hon har tidigare bl.a. arbetat som inom Public Relations på Groupe Renault.