Om Sustainability Symposium
CSRD-direktivet trädde i kraft 2023 och just nu arbetar medlemsländerna med att införliva CSRD i respektive lands lagstiftning. Direktivet innebär att kraven på hållbarhetsredovisning blir betydligt mer omfattande och förändras i grunden.
Hållbarhetsinformationen ska lämnas som en del av årsredovisningens förvaltningsberättelse. Informationen ska granskas av företagets revisor, eller av en annan extern granskare. Med CSRD införs också europeiska standarder för hållbarhetsrapportering, ESRS. En infasning av rapporteringskraven tillämpas, där sk EU PIE bolag med fler än 500 anställda är först ut och ska rapportera första gången för räkenskapsåret 2024.
Även om flera av de företag som berörs av CSRD redan idag upprättar hållbarhetsrapporter så ökar kraven på dess omfattning väsentligt med upplysningskraven i ESRS. För att hålla hög kvalitet i rapporteringen krävs samarbete inom hela organisationen där förutom hållbarhetsavdelningen även CFO och den finansiella organisationen har en nyckelroll. Det är därför viktigt att redan nu börja förbereda organisationen i vad det nya direktivet kommer att innebära.
Program 2024
Ordförande hälsar välkommen och introducerar dagens program.
Fredrik Walméus
Fredrik Walméus är Partner på Deloitte där han ansvarar för Deloittes IFRS Centre of Excellence i Stockholm och arbetar med rådgivning inom finansiell rapportering, IFRS och hållbarhetsrapportering. Fredrik är även verkställande ledamot i Rådet för Finansiell Rapportering och styrelseledamot i EFRAG.
I och med införandet av CSRD infördes krav på europeiska standarder för hållbarhetsrapportering, ESRS. Standarderna tas fram i flera steg. Den 31 juli antog EU kommissionen tolv sektorövergripande standarder för hållbarhetsrapportering. För närvarande pågår bl.a. arbete med sektorspecifika standarder, implementeringsvägledning och harmonisering med internationella ramverk.
I detta föredrag berättar Charlotte om pågående utveckling och vad det innebär för rapporteringskraven på svenska företag.
Charlotte Söderlund
Charlotte är Associate Partner på EY och en av Sveriges främsta experter inom hållbarhetsrapportering. Hon är bl.a. medlem av EFRAGs Sustainability Reporting Board, ledamot i Rådet för finansiell rapportering och ledamot i FAR:s specialistgrupp för hållbarhetsrapportering.
Ett centralt begrepp i CSRD är det dubbla väsentlighetsperspektivet. Hållbarhetsrapporten ska innehålla information både om inverkan på miljö och människor, och information om finansiell väsentlighet. Vad innebär det i praktiken, finns det redan i dag några exempel på hur bolagen kommer att redovisa detta? En återkommande fråga är vad är tillräckligt och hur kommer revisorn granska detta. Torbjörn beskriver sina erfarenheter och revisorns roll närmare.
Torbjörn Westman
Torbjörn är Partner inom KPMG Assurance Services och Head of Assurance på KPMG Sverige. Han har över 15 års erfarenhet som riskkonsult och revision av hållbarhetsinformation.
EFRAG har i egenskap av teknisk rådgivare till kommissionen ansvaret för att ta fram europeiska standarder för hållbarhet. Det sektorövergripande standarderna är antagna av kommissionen och för närvarande pågår arbete med att ta fram sektorspecifika standarder. EFRAG har även fått i uppdrag att lämna stöd till upprättare av hållbarhetsrapporter och andra intressenter vid implementeringen av ESRS. Arbete pågår för närvarande med att ta fram olika former av vägledningar.
Presentationen syftar till att ge dig information om arbetet med pågående reglering samt vilket stöd som finns för att ditt företag skall kunna ta fram en rapport av hög kvalité.
Chiara del Prete medverkar via video.
Chiara del Prete
Chiara är ordförande för EFRAG.
Elisabet Jamal Bergström
Elisabet är ansvarig för Hållbarhet och aktivt ägande på SEB Asset Management. Elisabet har mer än 15 års erfarenhet av hållbarhet i finanssektorn med fokus på strategi och investeringar.
Sara Lissdaniels
Sara är auktoriserad revisor och hållbarhetsspecialist på FAR. Hon ansvarar för och leder FARs expertnätverk inom hållbarhet.
Vikten av väsentlighet när alla börjar bry sig om vad som faktiskt står redovisningen. Jonas André från AB Volvo delar med sig av förberedelser och implementering av ESRS.
Jonas André
Jonas är hållbarhetsgeneralist och har hittat in i hållbarhetsvärlden via projektledning och rapportering. Mer formellt är han Corporate Sustainability Director på Volvo Group. Innan han kom till Volvo Group arbetade han på SKF i 11 år. Han har en Post Graduate examen från Cambridge University.
När ett företag har fullgjort sin dubbla väsentlighetsanalys återstår frågan: ”vad ska vi nu rapportera?”. Utifrån de ämnen som identifierats i väsentlighetsanalysen behöver en analys göras av vilka upplysningskrav inom de olika standarderna som blir tillämpliga för rapporteringen.
Enligt ESRS 1 ska företaget när det drar slutsatsen att en hållbarhetsfråga är väsentlig till följd av dess väsentlighetsbedömning… lämna upplysningar i enlighet med de upplysningskrav (inklusive tillämpningskrav) som gäller just den hållbarhetsfrågan i den relevanta tematiska och sektorspecifika ESRS”.
Vidare ska företaget när det gäller upplysningar om mått för en väsentlig hållbarhetsfråga … inkludera den information som föreskrivs i ett upplysningskrav, om det bedömer att den informationen är väsentlig, och …får … utelämna den information som föreskrivs i en datapunkt i ett upplysningskrav, om det bedömer att sådan information inte är väsentlig, och drar slutsatsen att sådan information inte behövs för att uppfylla syftet med upplysningskravet.”
Det här brukar omnämnas som att ett företag behöver analysera informationens väsentlighet, eller på engelska materiality of information.
Det finns ett antal frågor att ställa sig: Hur går en sådan analys till? Hur sätts dessa gränser? Hur görs bedömningarna? Detta ska vår inbjudna panel diskutera under ledning av Mikael Scheja.
Mikael Scheja
Mikael är Ekonomie Dr, redovisningsspecialist och Partner på PwC där han är ansvarig för hållbarhetsrapportering. Mikael är även medlem av Rådet för finansiell rapporterings Expertpanel och ordförande i PwC´s arbetsgrupp för EU Taxonomin.
Markus Håkansson
Markus är auktoriserad revisor, affärsrådgivare och Partner på BDO Advisory där han har grundat och utvecklar verksamheten som gruppen Sustainability Audit and Advisory Services bedriver. Markus är ledamot av FAR: s arbetsgrupp för hållbar utveckling och verksam globalt i hållbarhetsfrågor inom BDO.
Emma Ihre
Emma är hållbarhetschef på Embracer Group och har lång och bred erfarenhet av att jobba med hållbart företagande och ansvarsfulla investeringar. Hon har tidigare arbetat som hållbarhetschef på Mannheimer Swartling och har varit ordförande för det svenska nätverket av Global Compact, ett initiativ från FN och näringslivet med syfte att hjälpa företag agera hållbart och ansvarsfullt. Emma är vice ordförande för AP7 och adjungerad styrelseledamot och Investor Ombudsman i hedge fonden Nordkinn Asset Management.
Lotta Sandberg
Lotta är Head of Group Sustainability Reporting på SEB. Hon har lång erfarenhet från finanssektorn och har tidigare bl.a. arbetat på Nordea, Swedbank och Svensk Exportkredit.
Sofia Hedevåg
Sofia Hedevåg, Senior Vice President Sustainability, leder det globala hållbarhetsarbetet på aluminiumteknikbolaget Gränges. Sofia sitter i Gränges koncernledning och är ansvarig för att forma och leda genomförandet av Gränges globala hållbarhetsagenda tvärs verksamheterna i Amerika, Asien och Europa. Gränges har nyligen fått flera utmärkelser som indikerar att bolaget är ett av de främsta börsbolagen i Sverige när det gäller hållbarhets- och ESG-rapportering.
Se fördjupningspass nedan.
Svenska företag närmar sig att upprätta sin första rapport i enlighet med CSRD. När man väl gjort den dubbla väsentlighetsanalysen, identifierat alla olika upplysningskrav, lyckats samla in olika data och tänkt igenom sin strategi och kommunikation om mål och policies, hur ska då själva rapporten utformas? Hur stort utrymme har ett företag för att designa och utforma sin rapport och vad bör man tänka på? I det här avslutande föredraget knyts konferensens olika aspekter samman genom en sista diskussion: hur ska allt det vi diskuterat och hört om under dagen uttryckas i företagets rapport?
Mikael Scheja
Mikael är Ekonomie Dr, redovisningsspecialist och Partner på PwC där han är ansvarig för hållbarhetsrapportering. Mikael är även medlem av Rådet för finansiell rapporterings Expertpanel och ordförande i PwC´s arbetsgrupp för EU Taxonomin.
Ordförande summerar och avslutar konferensen.
Fredrik Walméus
Fredrik Walméus är Partner på Deloitte där han ansvarar för Deloittes IFRS Centre of Excellence i Stockholm och arbetar med rådgivning inom finansiell rapportering, IFRS och hållbarhetsrapportering. Fredrik är även verkställande ledamot i Rådet för Finansiell Rapportering och styrelseledamot i EFRAG.
Fördjupningspass
Kl. 15.00 kan du välja mellan fem olika fördjupningspass.
CSRD har kommit till för att företag ska få koll på alla sina parametrar relaterade till hållbarhet. För många företag handlar det om att bara ta fram rapporten medan för andra är det en utgångspunkt för att förbättra sig. Det här passet fokuserar på att använda rapporteringen för att mäta sin klimatpåverkan, att använda sina data för att sätta vetenskapliga mål (t ex SBT) och därefter arbeta med att minska sin klimatpåverkan. Vi kommer prata om dels minskningar inom den egna värdekedjan men också hur man kan bidra utanför den egna värdekedjan, sk Beyond Valuechain Mitigation (BVCM).
Talare
Fanny Elfgren
Fanny är klimatstrateg på ZeroMission och en del av teamet för beräkning och strategi. I sin roll hjälper hon företag att kvantifiera sin klimatpåverkan, sätta reduceringsmål via exempelvis Science Based Target Intiative och utveckla minskningsstrategier.
We are all aware of the operational burden CSRD have brought, and will continue to bring, for firms. The significant increase in need for collaboration, data and process changes for firms is something that has been lived over the last few years. But after conducting the Double Materiality Assessment, and the data gaps have been identified and remediated – what will you and your firm use the insights from your ESRS disclosures to drive business value for your organisation?
In this session, we will look at some key considerations coming out of CSRD and how to drive your firm to go beyond compliance, and use these insights to drive growth and value for your firm.
Talare
Henrik Sandin
Henrik Sandin is a Director, Principal ESG Specialist for Workiva and brings over 16 years of experience in advising global banks and corporates on regulations, process enhancement and reporting frameworks. Henrik focuses his time at Workiva assessing current and future ESG regulations and what impact such regulations are having on their products and customers.Before joining Workiva, Henrik spent nearly 12 years at Deloitte in their Risk Advisory practice in London, Zurich and New York. Henrik is a member of EFRAG’s Digital Reporting Consultative Forum advising EFRAG on the creation of the ESRS XBRL Taxonomy.
CSRD-redovisning och tillhörande datainsamling är idag manuell och komplex. Med AI och digitala system kan arbetet underlättas avsevärt. I detta fördjupningspass berättar vi om enklare sätt att koncern- och hållbarhetsrapportera genom att utnyttja kraften i AI i kombination med data och dokumentation i befintliga system.
Talare
Petter Palander
Petter är grundare av och vd för The Climate Action Agency. Tidigare har han arbetat med flera olika strat-ups. Petter är från början arkitekt utbildad vid The Royal Danish Academy of Fine Arts.
Mattias Elfgren
Mattias är VD på Tiego och koncernredovisningsexpert. Han har en bakgrund som bland annat CFO på Volati och Controller på Autoliv.
Under detta pass fördjupar vi oss i processen kring hållbarhetsrapportering – hur du går från insamlad data till färdig rapport utan att förlora kvalitet eller spårbarhet. Vi försöker även reda ut vad som gäller för svenska bolag med tanke på att det svenska ändringsdirektivet dragit ut på tiden samtidigt som det florerar mycket rykten om att taggningen för alla europeiska bolag kommer att senareläggas.
Du får även en praktisk genomgång av hur du migrerar datan från ditt ESG-system in i den designade rapporten, utan att behöva ge avkall på dataintegriteten eller designen på den färdiga hållbarhetsredovisningen. Vi diskuterar processer och hur du kan effektivisera din rapporteringsprocess så du kan lägga till mer tid på det som verkligen betyder något – hållbarhetsrapportering som skapar värde för dina aktieägare, ditt företag och vår omvärld.
Talare
Mikaela Senator
Mikaela är säljchef på CtrlPrint. Tidigare har hon arbetat med Investor Relations på bolag som Magnolia och Corem.
Felicia Gustafson
Felicia är ESG-specialist på Position Green.
Sverige har valt att senarelägga lagändringen för större svenska bolag och därmed kommer de att ESRS-rapportera för första gången ett år senare än franska större bolag som redan är i full gång och har en tät dialog med revisorerna.
Större franska bolag förbereder nu sina första ESRS-rapporter inför granskning, och vi konstaterar att det är en omfattande process med högsta prioritet där både systemstöd och arbetsprocesser måste anpassas.
I detta fördjupningspass kommer vi att dela med oss av vår erfarenhet från franska och svenska bolag, visa vad taxonomicentrerade ESRS-rapporter är och ge konkreta råd om vad som är viktigt att förbereda för att lyckas.
Med CSRD ska hållbarhetsrapporten integreras i årsredovisningens förvaltningsberättelse och granskas av en auktoriserad revisor. Det ställs även krav på att rapporten ska upprättas i enlighet med EU:s nya standarder ESRS, och i EU:s enhetliga elektroniska rapporteringsformat. Kopplingen till den finansiella redovisningen är stark.
XBRL-taggning enligt ESRS elektroniska taxonomi förväntas införas från räkenskapsår 2025, enligt den senaste informationen från EFRAG.
Den ESRS-taxonomi som EFRAG publicerade under Q1 innehåller mer än 2200 rapporteringstaggar. Många av frågorna innebär ledningsbeslut och fler än 400 frågor kräver strikta Ja eller Nej svar, vilket kommer göra att det blir enklare för finansmarknaden att jämföra bolag med varandra.
Företagens rapportering ska bidra till att styra kapital till hållbara företag och underlätta hanteringen av finansiella risker som följer av klimatförändringar och brister i sociala förhållanden.
För att framtidssäkra sin verksamhet och värna om sin fortsatta konkurrenskraft är det bättre att börja förr än senare. Det är mycket som förändras och det är viktigt att göra rätt redan från början för att inte hamna på efterkälken.
Talare
Leila Hellgren
Leila är VD och grundare av Cleerit. Hon har tidigare bl.a. arbetat som inom Public Relations på Groupe Renault.
Vi på Cavendi har under över ett decennium följt hur stora svenska bolag arbetar med sitt finansiella bokslutsarbete. Nu har vi genomfört en ”spin-off” på denna serie av studier och undersökt hur bolagen förhåller sig till och förbereder sig för det ”gröna bokslutet” i allmänhet och CSRD i synnerhet. Hur organiserar man sig, vilka system används och hur ser processerna ut? Vad kan man skapa för synergier med det finansiella bokslutet och vad är unika utmaningar för hållbarhetsrapporteringen?
I detta interaktiva pass kommer vi att dela med oss av resultat av vår studie samt diskutera vägval, utmaningar och framgångsfaktorer.
Talare
Martin Öhrberg
Martin Öhrberg är Managing Partner på Cavendi, managementkonsulter inom finance, risk, technology och transformation. Cavendi står sedan många år bakom ”Bokslutsbarometern” och nu även ”Hållbarhetsbarometern”.