När uppdraget upphör i förtid

Utgångspunkten när revisorn tar sig an ett uppdrag är att det ska bli starten på en god kundrelation där det finns förutsättningar för ett samarbete som fungerar väl för alla parter. Trots goda intentioner och ansträngningar uppstår ibland situationer då revisorn inte har något annat val än att avgå från uppdraget, ibland i förtid.

Senast uppdaterad: 27 oktober 2026

Huvudregeln är att revisorns uppdrag löper till slutet av den första ordinarie stämma som hålls efter det år där revisorn utsetts, om det inte har angetts en längre tid i bolagsordningen, max fyra år. Det innebär att revisorn normalt väljs på årsstämman till slutet av nästa årsstämma. Om revisorn inte önskar ställa upp för omval ska det kommuniceras skriftligt till styrelsen i god tid, så att bolaget inte riskerar att hamna i revisorsnöd. 

Varför avslutas ett uppdrag i förtid? 

Det kan finnas fler skäl till att revisorns uppdrag upphör under löpande år, före ordinarie stämma. Ofta är det okontroversiella anledningar, det kan handla om pensionsavgångar, förändringar i ägarbilden eller liknande. Det kan också påkallas av samarbetssvårigheter eller att revisorn har anmält misstanke om något av de brott som framgår i 9 kap 42 § ABL. Det är viktigt att skilja mellan revisorns egen avgång och ett entledigande. Om den som har utsett revisorn vill entlediga denne i förtid krävs saklig grund enligt 9 kap. 22 § ABL.

Bestämmelsen innehåller inte motsvarande uttryckliga krav för revisorns egen avgång. Att inte välja om en revisor när mandattiden löper ut är en annan situation än ett förtida entledigande. Vid misstankar som ska hanteras enligt penningtvättsregelverket måste revisorn beakta dess särskilda rapporteringsregler och förbud mot att röja uppgifter. Det påverkar både kommunikationen med bolaget och vilka uppgifter som kan lämnas om skälet till en avgång. Revisorn kan i det fallet inte öppet ange det som skäl, varken i sin avgångsredogörelse eller gentemot bolaget. 

Exempel på vanliga situationer

Sen årsredovisning

Revisorns agerande vid sen årsredovisning behandlas i FAR:s etikuttalande EtikU 10. Uttalandet klargör revisorns åtgärdsplikt och tar fasta på praxis från Revisorsinspektionens tillsynsärenden. Revisorn har ett långtgående ansvar att kommunicera med sin kund om att årsredovisningen ska överlämnas till revisorn i tid. Kom ihåg att kommunicera skriftligt och informera styrelsen om att underlåtelse att upprätta årsredovisning i rätt tid kan utgöra bokföringsbrott. 

Konkreta tips och illustrativa exempel på hur kommunikation bör ske finns i Lars Egenäs fördjupningsartikel i Tidningen Balans. 

Om årsredovisningen och övrigt material som behövs för revisionen inte lämnas till revisorn i tid ska revisorn följa upp frågan med styrelsen. Om påpekandena inte leder till resultat inom rimlig tid bör revisorn avgå. Tidpunkten behöver bedömas utifrån omständigheterna, med beaktande av risken för revisorsnöd. 

Tillsynspraxis visar att en avgång omkring elva månader efter räkenskapsårets utgång kan vara för sen. Elva månader ska därför inte uppfattas som en generell avgångsfrist eller som en tid fram till vilken revisorn får avvakta. Revisorns skyldigheter vid misstanke om brott måste dessutom bedömas separat.  

Misstanke om brott

En sen årsredovisning kan utgöra bokföringsbrott och omfattas, liksom övriga brott i 9 kap 42 §, av revisorns åtgärdsplikt. Vägledning finns i FAR:s rekommendation RevR 14. Ekobrottsmyndigheten har även tagit fram rapporten ”Revisorns åtgärder vid misstanke om brott” som innehåller praktiska tillämpningsfrågor.

Om revisorn finner att det kan misstänkas att ett brott som omfattas av 9 kap. 42 § ABL har begåtts ska revisorn vidta de åtgärder som följer av 43 och 44 §§. Huvudregeln är att styrelsen ska underrättas utan oskäligt dröjsmål och att revisorn senast fyra veckor efter underrättelsen ska lämna en särskild handling till åklagare. Bestämmelserna innehåller undantag som måste bedömas i det enskilda fallet. 

Om styrelseunderrättelse underlåts med stöd av 43 § andra stycket gäller i stället den särskilda ordningen i 44 § tredje stycket. Revisorn ska då, om brottet inte redan har anmälts till Polismyndigheten eller åklagare, lämna handlingen utan oskäligt dröjsmål. 

När handlingen har lämnats till åklagare ska revisorn genast pröva om han eller hon ska avgå. Detta är en skyldighet att pröva avgångsfrågan, inte en automatisk skyldighet att avgå. Att en revisionsberättelse snart ska lämnas innebär inte att revisorn får skjuta upp de lagstadgade brottsåtgärderna. 

För misstankar som ska föranleda uppgiftslämnande enligt penningtvättsregelverket gäller den särskilda ordningen i 9 kap. 42 § tredje stycket ABL.  

Tillfälligt uppdrag 

Bolag som inte längre når upp till gränsvärdena för revisionsplikt kan välja att inte anlita en revisor. Många glömmer dock bort bestämmelsen i ABL 9 kap 1 § femte stycket, där det framgår att ett aktiebolag som vid utgången av ett räkenskapsår har en revisor registrerad i aktiebolagsregistret alltid ska ha en revisor som lämnar en revisionsberättelse för det räkenskapsåret. Långa handläggningstider hos Bolagsverket har ibland ställt till problem, i andra fall har bolaget glömt bort att göra en ändringsanmälan.

Om bolaget har skickat in årsredovisningen till Bolagsverket och fått ett föreläggande om att inkomma med revisionsberättelse, är det enkelt att låta bolagets tidigare revisor väljas på en extra stämma för att revidera det enskilda räkenskapsåret och sedan lägga fram revisionsberättelsen till ordinarie stämma. Om detta sker vid en tidpunkt som är senare än sex månader efter räkenskapsårets utgång innebär det en anmärkning i revisionsberättelsen.

Väljs däremot en annan revisor än den som var registrerad bör bolaget göras medvetet om det extraarbete det innebär. Den nye revisorn ska till exempel vidta kundkännedomsåtgärder, granska ingående balanser och lämna övriga upplysningar i revisionsberättelsen. I det här fallet ska också protokollet från den extra stämma där revisorn valts biläggas till den årsredovisning med revisionsberättelse som skickas till Bolagsverket. På så sätt går handläggningen snabbare, eftersom Bolagsverket annars behöver kompletterande underlag med anledning av att det är en annan revisor som avgett revisionsberättelsen än den som var registrerad vid räkenskapsårets utgång.

Anmälan om att uppdraget upphör 

När revisorns uppdrag upphör i förtid ska detta anmälas till styrelsen enligt 9 kap. 22 § ABL. Om en revisor som inte har valts av bolagsstämman själv avgår ska anmälan också göras till den som har utsett revisorn. 

Revisorn ska enligt 9 kap. 23 § ABL genast anmäla upphörandet för registrering i aktiebolagsregistret och lämna en kopia av anmälan till styrelsen. Skyldigheten gäller oavsett om upphörandet beror på revisorns egen avgång eller på ett entledigande. 

Redogörelse för utförd granskning 

I anmälan ska revisorn redogöra för vad som har framkommit vid den granskning som utförts under den del av det löpande räkenskapsåret som uppdraget har omfattat. För anmälan gäller bestämmelserna i 9 kap. 33 § andra stycket samt 34 och 35 §§ ABL. Det innebär bland annat att relevanta anmärkningar om lagöverträdelser och brister i hanteringen av skatter och avgifter ska framgå. 

Uppgift om skälet till upphörandet 

Både revisorn och den som har utsett revisorn ska enligt 9 kap. 23 a § ABL underrätta Bolagsverket om skälet till att uppdraget upphör i förtid. Revisorns underrättelse ersätter alltså inte skyldigheten för den som har utsett revisorn. 

Uppgifterna ska lämnas med beaktande av tillämpliga regler om tystnadsplikt och förbud mot att röja uppgifter, exempelvis enligt penningtvättsregelverket. 

Styrelsens ansvar för en ny revisor 

Om uppdraget upphör i förtid och det inte finns någon suppleant ska styrelsen enligt 9 kap. 24 § ABL vidta åtgärder för att en ny revisor utses. Det innebär inte att styrelsen generellt själv har rätt att utse revisorn. 

Byte av huvudansvarig revisor 

Vid byråval behöver man skilja mellan att det valda revisionsbolagets uppdrag upphör och att endast den huvudansvariga revisorn byts. Om samma revisionsbolag kvarstår som vald revisor innebär ett byte av huvudansvarig inte i sig att revisionsbolagets uppdrag upphör i förtid. Ändringen av registreringsuppgifterna ska däremot hanteras enligt 9 kap. 47–48 §§ ABL. 

Handlingar som ska fogas till revisionsberättelsen 

Enligt 9 kap. 36 § ABL ska följande fogas till revisionsberättelsen: 

  • kopia av den tidigare revisorns anmälan enligt 23 §, inklusive granskningsredogörelsen, 
  • kopia av revisorns underrättelse om skälet enligt 23 a §, och 
  • kopia av underrättelsen om skälet från den som har utsett revisorn enligt samma paragraf. 
  • Om någon handling saknas behöver detta klarläggas och hanteras enligt tillämplig normgivning. Avsaknaden undanröjer inte den tidigare revisorns skyldigheter. 

Björn Irle

Affärsområdeschef revision, redovisning och lön

010 405 22 54 bjorn.irle@far.se

Stöd och vägledning i det dagliga arbetet

Den här artikeln utgör inte en del av FAR:s normgivning, det vill säga den ingår inte i FAR:s rekommendationer eller uttalanden, utan ska ses som stöd i det dagliga arbetet.

Stärk din kunskap inom revision

På FAR:s kunskapssida om revision hittar du praktiskt stöd och vägledning i det dagliga revisionsarbetet. Här kan du bland annat läsa om revisorns roll vid varulagerinventering, väsentlighet i revisionen och ISA för LCE.

Läs mer om revision