EU:s gröna giv innebär att EU satt ett slutmål om klimatneutralitet senast 2050. Den gröna given för med sig en rad regleringar, där vi här fokuserar på de delar som rör rapportering och granskning.
CSRD
EU-kommissionen antog 21 juni 2022 ett direktiv om förändrad hållbarhetsrapportering, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD).
Dagens bestämmelser i årsredovisningslagen är en reglering av Non Financial Reporting Directive (NFRD) där Sverige som medlemsstat antagit lägre tröskelvärden än de gränser som anges i direktivet. Det nya direktivet, CSRD, innebär förändringar av de befintliga rapporteringskraven.
Förslaget innebär bland annat:
- utvidgning av tillämpningsområdet till att omfatta alla stora företag och företag som är noterade på reglerade marknader (utom börsnoterade mikroföretag). I Sverige har vi redan i ÅRL lägre tröskelvärden, så antalet tillkommande bolag enligt CSRD kommer endast att vara mindre börsnoterade företag
- krav på revision av rapporterad information (översiktlig granskning)
- införande av mer detaljerade rapporteringskrav och ett krav på att rapportera enligt EU:s standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS)
- krav på att företagen digitalt "märker" den rapporterade informationen, så att den blir maskinläsbar
Standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS) utarbetas av Europeiska rådgivande gruppen för finansiell rapportering (EFRAG) och antas ska av Europeiska kommissionen genom delegerade rättsakter. Statusen över arbetet med rapporteringsstandarder kan följas via EFRAG:s hemsida.
CSRD trädde i kraft räkenskapsåret 2023 och rapporteringskraven införs stegvis
- 1 januari 2024 för företag som redan omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering. (rapportering 2025), innebär EU-PIE dvs. >500 anställda.
- 1 januari 2025 för stora företag som för närvarande inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering, 250 anst 40 MEUR oms, 20 MEUR BO. (rapportering 2026)
- 1 januari 2026 för börsnoterade små och medelstora företag, små och icke-komplexa kreditinstitut och captive försäkringsföretag. Ett undantag kommer att vara möjligt för små och medelstora företag under en övergångsperiod, vilket innebär att de kommer att undantas från tillämpningen av direktivet fram till 2028.
- Non-EU companies (över 150 MEUR omsättning i EU) 2028 (viss information).
Den utredning som tillsattes för implementeringen av CSRD i svensk lag presenterade sitt slutbetänkande den 1 juni 2023. Betänkandet följs av en remissperiod innan de slutliga lagändringarna presenteras.
Vad gäller nu?
Fram till den 1 januari 2024 gäller de nuvarande bestämmelserna om kraven på hållbarhetsrapportering, enligt i årsredovisningslagens 6 kapitel 10-14 §§.
De företag som uppfyller mer än ett av följande villkor är skyldiga att lämna hållbarhetsupplysningar i en hållbarhetsrapport.
- medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 250
- företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 175 miljoner kronor
- företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 350 miljoner kronor
Dotterföretag (om det och dess samtliga dotterföretag omfattas av en hållbarhetsrapport för koncernen) som inte upprättar någon hållbarhetsrapport ska upplysa om detta i en not till årsredovisningen samt lämna uppgift om namn, organisations- eller personnummer och säte för det moderföretag som upprättar hållbarhetsrapporten för koncernen.
Den svenska utredningen väntas presentera övergångsbestämmelser kring hur de företag som träder in i rapporteringsplikten enligt CSRD från den 1 januari 2025 ska rapportera för räkenskapsåret 2024.
Upplysningsbestämmelse i årsredovisningslagen med anledning av EU:s gröna taxonomiförordning
Sedan räkenskapsår 2021 ska den lagstadgade hållbarhetsrapporten även innehålla uppgifter om den andel av ett företags ekonomiska aktiviteter, som omfattas av tekniska granskningskriterier som definierar vad som är miljömässigt hållbart (eligibility) och sedan 2022 även hur stor andel som är i linje med taxonomin (alignment). I slutet av mars 2023 släppte kommissionen ett utkast på tekniska granskningskriterier för de fyra återstående miljömålen. De nya verksamheterna föreslås att fasas in med första rapportering på eligibility 2024 för räkenskapsåret 2023 och sedan alignment 2025 för räkenskapsåret 2024.
FAR besvarar i frågor kring de externa rapporteringskraven som följer av taxonomin.
Vad väntar runt hörnet?
Europeiska standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS)
Den 9 juni 2023 offentliggjorde Europeiska kommissionen sitt utkast till delegerad akt om uppsättning 1 avseende de sektoragnostiska standarderna av ESRS.
Paketet omfattar utkastet till delegerad akt och två bilagor som innehåller ESRS i bilaga I och en ordlista med en förteckning över akronymer i bilaga II. Utkastet bygger på den tekniska rådgivning som tillhandahölls i november 2022 av Efrag och består av tolv utkast till ESRS-standarder. Kommissionen föreslår efter sin grundliga genomgång ett antal ändringar av det ursprungliga Efrag-förslaget. Bland annat kommer den väsentlighetsbedömning som ska utföras av företag att öka i betydelse eftersom alla upplysningskrav utom ESRS 2 kommer att bli föremål för väsentlighetsbedömningen. Dessutom föreslås övergångsperioder för företag med färre än 750 anställda avseende ett brett spektrum av upplysningar samt förenklingar av vissa krav.
Ändringarna syftar till att säkerställa proportionalitet och underlätta företagens tillämpning av rapporteringsreglerna. Remissen kan besvaras fram till den 7 juli 2023.
Efrag ska också överlämna en andra uppsättning rapporteringsstandarder, avseende sektorspecifik information respektive rapporteringsstandarder för specifika för små och medelstora företag (SME). Den tidplanen är dock förskjuten.
Globalt
The International Sustainability Standards Board (ISSB), vilka utvecklar IFRS Sustainability Disclosure Standards, publicerade förslag till de två första standarderna den 30 mars 2022. De två första standarderna omfattar generella upplysningskrav respektive krav på klimatrelaterade upplysningar (S2).
ISSB uväntas publicera de slutliga standarderna i juni 2023 och har informerat om lättnadsförslag som innebär att företag endast behöver rapportera på klimatrelaterade risker och möjligheter det första året. Standarderna träder i kraft för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2024.
Standard för granskning
Bestyrkandeuppdrag av hållbarhetsinformation utförs i Sverige enligt RevR 6 vilken bygger på den internationella standarden ISAE 3000. Kommissionen ska enligt CSRD senast 1 oktober 2026 anta en bestyrkandestandard för översiktlig granskning.
IAASB utvecklar nu en ny övergripande standard för bestyrkande av hållbarhetsinformation. Ett förslag till standard går ut på remiss under sommaren 2023 och målsättningen är att en slutlig standard ska godkännas 2024.