CSRD, eller Corporate Sustainability Reporting Directive, är ett direktiv från Europeiska Unionen som syftar till att standardisera och förbättra hållbarhetsrapportering bland företag inom hela EU, inklusive Sverige.
Senast uppdaterad: 5 februari 2026
Genom att ersätta och utvidga tidigare regelverk säkerställer CSRD att hållbarhetsinformation blir mer transparent och jämförbar. Detta är avgörande för att driva hållbar utveckling inom EU och skapa en mer rättvis spelplan där företagens miljö- och sociala påverkan kan bedömas på ett enhetligt sätt. Direktivet syftar även till att styra kapital mot hållbara investeringar genom att ge finansmarknaderna tillgång till relevant hållbarhetsinformation, vilket skapar förutsättningar för hållbar tillväxt.
Genom att ställa krav på att företag rapporterar om deras hållbarhetsarbete på ett strukturerat och jämförbart sätt gör CSRD det enklare för utomstående att få en tydligare bild av hur företag bidrar till, eller motverkar, hållbarhetsmål. Hållbarhetsrapporten ska finnas i förvaltningsberättelsen i årsredovisningen, i ett tydligt identifierbart avsnitt.
Bakgrund
CSRD infördes med målet att höja kvaliteten på hållbarhetsrapporteringen i Europa. Direktivet bygger vidare på tidigare regelverk, såsom Non-Financial Reporting Directive (NFRD) men ställer högre krav genom att rapporteringen ska vara mer detaljerad och omfattande.
Detta skifte i EU mot större ansvarsskyldighet och transparens i näringslivet innebär att hållbarhet och socialt ansvar blir allt viktigare. Företag som omfattas av CSRD måste noggrant dokumentera och redovisa sina hållbarhetsstrategier och resultat.
CSRD och revisorns roll
I och med CSRD ställs det nya krav på svenska revisorer, särskilt när det gäller översiktlig granskning av hållbarhetsrapporter. Detta innebär att revisorn utför mindre omfattande granskningsåtgärder jämfört med finansiell revision, vilket leder till ett uttalande med begränsad säkerhet. Det innebär att granskningsmetoderna är mer översiktliga och främst baseras på förfrågningar och analytiska granskningar snarare än omfattande detaljerade tester.
Granskningen av hållbarhetsrapporten ska leda till en granskningsberättelse som lämnas till bolagsstämman efter varje räkenskapsår.
En utmaning för revisorer är att hållbarhetsrapportering ofta innebär att arbeta med information som är mer mindre enhetlig och data som är komplex, vilket ställer nya krav på deras kunskap och metodik. Eftersom EU:s standarder för översiktlig granskning ännu inte är fastställda, har FAR utvecklat svenska riktlinjer som gäller fram till 2027, då EU-kommissionens standarder förväntas träda i kraft.
Denna översiktliga granskning är ett första steg mot att ge ökat förtroende för företagens hållbarhetsinformation, och revisorer behöver anpassa sig till dessa förändrade arbetsuppgifter och säkerställa att de har rätt kompetens för att möta de nya kraven.
CSRD och EU
CSRD är en central del av EU:s Gröna giv, som är ett ambitiöst initiativ för att främja hållbar ekonomisk tillväxt inom unionen. Direktivet syftar till att säkerställa att företag rapporterar om sin miljöpåverkan, sitt sociala ansvar och sin styrning (ESG) på ett sätt som gör det möjligt att jämföra olika företag och branscher. Företag i Sverige som omfattas av de nya krav som genom CSRD har införts i svenska årsredovisningslagen måste anpassa sina hållbarhetrapporter för att uppfylla dessa krav. Genom att inkludera CSRD i Green Deal visar EU sin avsikt att integrera hållbarhet i hela det ekonomiska systemet. Detta sätter press på företag att inte bara uppfylla minimikrav, utan även sträva efter att bli ledare inom hållbarhet. För de företag som uppfyller CSRD-kraven kan det leda till en starkare position på marknaden och en mer hållbar framtid för hela EU.
Förenklad tidslinje för CSRD
- 2014: NFRD införs, vilket kräver att stora företag rapporterar icke-finansiell information.
- 2021: Europeiska kommissionen föreslår CSRD som en utvidgning av NFRD.
- 2022: CSRD antas av EU för att förbättra hållbarhetsrapporteringen.
- 2024: Stora företag av allmänt intresse (>500 anställda) omfattas av CSRD. Första rapporterna 2025/2026.
- 2025: Tidslinjen justeras med två år för andra företag som omfattas av CSRD.
- 2027: Andra stora företag (medelantal anställda >250) omfattas. Första rapporterna 2028.
- 2028: Små och medelstora företag på reglerad marknad samt kreditinstitut och captivebolag börjar omfattas. Första rapporterna 2029.
- 2028: Företag utanför EU med filialer eller dotterbolag börjar omfattas. Första rapporterna 2029. - 2026: Omnibus 1 beslutas i EU. Innebär att endast stora företag som har > 1 000 anställda och omsättning > 450 MEUR ska omfattas av rapporteringskraven. Det vill säga.
Vilka företag omfattas av CSRD?
Omfattningen av CSRD ändras genom det så kallande Omnibus 1-direktivet. Direktivet kommer att genomföras i svensk rätt under 2026. När det är implementerat kommer endast företag som har mer än 1 000 anställda och som omsätter mer än 450 MEUR att omfattas av kraven. Tillsvidare omfattas dock alla stora företag av allmänt intresse ( >500 anställda).
Omnibus 1 innebär också att planerna på sektorsspecifika standarder (ESRS) har slopats.
Viktiga begrepp och definitioner
För att förstå och följa CSRD:s krav är det viktigt att känna till några centrala begrepp och definitioner. Dessa termer hjälper företag att tolka direktivet korrekt och att genomföra hållbarhetsrapporteringen enligt gällande standarder.
Dubbel väsentlighetsanalys
Dubbel väsentlighetsanalys innebär att företag som omfattas av CSRD inte bara rapporterar om den finansiella påverkan av hållbarhetsfrågor på deras verksamhet, utan även hur deras verksamhet påverkar miljön och samhället. Detta är en grundläggande del av CSRD och kräver att företag tar ett helhetsperspektiv på sitt hållbarhetsarbete.
Hållbarhetsredovisning
CSRD kräver att företag rapporterar om sina åtgärder och resultat inom miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade områden (ESG). Denna hållbarhetsredovisning är central för att uppfylla CSRD-kraven och ger intressenter en tydlig bild av företagets hållbarhetsprestanda, vilket är en förutsättning för att företagen ska anses uppfylla CSRD-direktivets standarder.
Materialitetsbedömning (väsentlighetsbedömning)
Materialitetsbedömning innebär att företag som omfattas av CSRD identifierar och prioriterar de hållbarhetsfrågor som är mest relevanta för deras verksamhet och intressenter.
ESRS
Företag som omfattas av CSRD ska tillämpa ESRS-standarderna och ska addera företagsspecifika upplysningar i den mån dessa inte täcks in av ESRS. Sådana upplysningar kan baseras på andra tillgängliga ramverk som SASB eller GRI och kan krävas för att säkerställa att deras hållbarhetsrapportering uppfyller kraven i ESRS.
Utsläpp: Scope 1, 2 och 3
En viktig del av CSRD-rapporteringen är att företag rapporterar om sina växthusgasutsläpp, indelade i Scope 1 (direkta utsläpp), Scope 2 (indirekta utsläpp från energi) och Scope 3 (indirekta utsläpp i värdekedjan). Rapporteringen om Scope 3-utsläpp är särskilt krävande men nödvändig för att ge en fullständig bild av klimatpåverkan.
EU-taxonomin
EU-taxonomin är en central del av CSRD-direktivet. Taxonomin klassificerar vilka ekonomiska aktiviteter som anses miljömässigt hållbara enligt EU:s kriterier. Företag som omfattas av CSRD-kraven måste rapportera hur deras verksamhet överensstämmer med EU-taxonomin. Till exempel:
- Ett energiföretag måste ange hur stor andel av deras omsättning som kommer från produktion av förnybar energi (taxonomikod 4.1-4.13).
- En tillverkare av elbilar behöver visa hur stor del av deras produktion som uppfyller taxonomins krav för "rena" fordon (taxonomikod 3.3).
- En fastighetsaktör måste redovisa i vilken utsträckning deras byggnader uppfyller taxonomins kriterier för "gröna" fastigheter (taxonomikod 7.1-7.7).
Genom att koppla CSRD-rapporteringen till taxonomin ger det intressenter, som investerare och kunder, en tydlig bild av vilka företag som verkligen bidrar till EU:s mål om en hållbar ekonomi.
Riskhantering och scenarieanalys
CSRD uppmuntrar företag att genomföra scenarioanalyser för att bedöma hur hållbarhetsrelaterade risker kan påverka deras verksamhet. Denna typ av analys, som kan inkludera klimatförändringar och förändringar i lagstiftning, är särskilt viktig för företag i Sverige och andra EU-länder som omfattas av CSRD. Genom att analysera framtida risker kan företag förbereda sig bättre för framtida utmaningar och stärka sin långsiktiga hållbarhet.
Social påverkan och arbetsförhållanden
CSRD fokuserar också på social påverkan, inklusive arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter. Företag som omfattas av CSRD måste rapportera om sina policyer och resultat inom dessa områden, vilket inkluderar hur de arbetar för att förbättra arbetsvillkor både internt och i leverantörskedjan. Detta är en viktig aspekt av hållbarhetsrapporteringen och bidrar till att uppfylla kraven i CSRD-direktivet.
Krav och bestämmelser
CSRD ställer detaljerade krav på företag att rapportera om deras miljöansvar, sociala ansvar och styrning (ESG). Företag som omfattas av CSRD måste säkerställa att deras hållbarhetsredovisning inte bara är transparent, utan även tillförlitlig och noggrant granskad. Extern granskning är en viktig del av CSRD, eftersom det stärker trovärdigheten i företagens rapportering. Företag som omfattas av CSRD i Sverige och andra EU-länder måste uppfylla dessa krav för att bibehålla förtroendet hos sina intressenter.
Implementering och efterlevnad
För att uppfylla kraven i CSRD måste företag integrera hållbarhetsrapportering i sina befintliga redovisnings- och rapporteringssystem. Detta innebär att samla in, analysera och rapportera data om hållbarhetsprestanda regelbundet, samt att säkerställa att denna information är korrekt och aktuell.
Implementeringen av CSRD kan kräva betydande investeringar i nya system och processer, men det kan också skapa möjligheter för företag att förbättra sin interna effektivitet och minska sina långsiktiga kostnader. Genom att införa robusta rapporteringssystem kan företag också förbättra sin förmåga att identifiera och hantera hållbarhetsrisker, vilket i sin tur kan bidra till en mer stabil och lönsam verksamhet på lång sikt.
Kräver holistiskt grepp på hållbarhet
Efterlevnad av CSRD innebär att företag måste rapportera transparent om sin hållbarhetsprestation vilket i regel innebär att ta ett holistiskt grepp på sin verksamhet. Det innebär att rapportera om hur de arbetar för att minska sin miljöpåverkan, förbättra sociala aspekter och säkerställa god företagsstyrning.
Företag som vill kunna rapportera en bra prestation måste integrera hållbarhet i alla delar av sin verksamhet, från strategiutveckling till operativt genomförande. Detta kräver en tydlig ledning och engagemang från högsta nivå i företaget, samt en kultur som främjar hållbarhet på alla nivåer i organisationen. Företag som framgångsrikt kan integrera dessa principer i sin verksamhet kommer inte bara att uppfylla CSRD krav på transparent rapportering, utan också stärka sin position på marknaden genom att bygga långsiktiga värden för både företaget och samhället.
Nyheter och uppdateringar om CSRD
Bevaka utvecklingen av hur Omnibus 1-direktivet implementeras i svensk rätt. Detta påverkar när vissa företag faller ur kraven att upprätta en hållbarhetsrapport enligt de nya kraven, samt hur länge vissa företag fortsatt ska tillämpa de äldre reglerna (NFRD) för sin rapportering.
Standarder för små och medelstora företag (SME) samt andra stora företag som önskar rapportera frivilligt utvecklas av EU-kommissionen under 2026. De företag som önskar rapportera frivilligt bör bevaka utvecklingen av dessa standarder.
Utbildning och kurser om CSRD
Det finns många utbildningar tillgängliga som hjälper företag och deras anställda att förstå och implementera CSRD-kraven. Dessa utbildningar är ofta utformade för att ge en grundläggande förståelse av direktivet och dess konsekvenser, samt praktiska verktyg för att uppfylla kraven. Att investera i utbildning är en viktig del av förberedelserna för att följa CSRD, eftersom det säkerställer att både ledning och medarbetare har den kunskap och de färdigheter som krävs för att hantera de nya rapporteringskraven.
Far erbjuder exempelvis utbildningen CSRD – hållbarhetsrapportering enligt nya EU-lagen.
Källor:
• Corporate Sustainability Reporting – Europa.eu
• EFRAG