CSDDD – Syftet med EU:s nya due diligence direktiv

EU har tagit ytterligare ett steg för att säkerställa hållbarhet och ansvarsfullt företagande genom det nya direktivet om tillbörlig aktsamhet, även kallat Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CS3D). CS3D är utformat för att stärka företags ansvar inom mänskliga rättigheter och miljöskydd genom hela deras verksamhetskedja. Men vad innebär detta i praktiken, och hur skiljer det sig från andra EU-regelverk som CSRD och den gröna taxonomin?

Syftet med CS3D (CSDDD)

CS3D syftar till att förhindra att företag påverkar mänskliga rättigheter och miljö negativt i sin verksamhet och i sina verksamhetskedjor. Genom att införa bindande krav på due diligence ska företag identifiera, förebygga, mildra och ansvara för potentiella och faktiska risker kopplade till exempelvis barnarbete, utsläpp eller annan miljöpåverkan. CS3D innefattar dessutom krav på företag ska anta en klimatomställningsplan som är förenlig med omställningen till en hållbar ekonomi och begränsningen av den globala uppvärmningen till 1,5 °C.

Företag kommer att behöva implementera processer för att bedöma och hantera dessa risker samt rapportera om åtgärder som vidtagits. Kraven omfattar inte bara företagens egna verksamheter, utan även deras dotterbolag och affärspartners i hela verksamhetskedjan.

Riskbaserad ansats

Företag ska använda en riskbaserad metod där de prioriterar åtgärder mot negativ påverkan baserat på påverkans allvarlighetsgrad och sannolikhet. Insatserna ska anpassas till risknivå och de specifika förutsättningarna. Om inte alla negativa effekter kan åtgärdas samtidigt, bör de mest allvarliga och sannolika effekterna prioriteras först.

Vilka företag omfattas av direktivet?

CS3D omfattar stora företag inom och utanför EU:

  • Stora företag inom EU med mer än 1 000 anställda och omsättning över 450 miljoner euro globalt.
  • Stora företag utanför EU med betydande verksamhet i EU med omsättning på minst 450 miljoner euro inom EU, oavsett antal anställda.

CS3D trädde i kraft den 25 juli 2024 men tidslinjen för implementering skiljer sig för olika företag:

  • 2027 - Företag med fler än 5000 anställda och nettoomsättning över 1500 miljoner euro
  • 2028 - Företag med fler än 3000 anställda och netto-omsättning över 900 miljoner euro
  • 2029 - Företag med fler än 1 000 anställda och netto-omsättning över 450 miljoner euro.

Små och medelstora företag (SMEs) omfattas inte direkt av direktivet, men de kan påverkas indirekt om de ingår i värdekedjan för större företag som omfattas.

CS3D i förhållande till CSRD och den gröna taxonomin

CS3D kompletterar andra viktiga EU-regelverk som Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) och den gröna taxonomiförordningen.

  • CSRD: Medan CSRD handlar om att företag ska rapportera om sin hållbarhetsprestanda och sina insatser för att nå klimat- och hållbarhetsmål, fokuserar CS3D på de konkreta åtgärder företag måste vidta för att hantera risker och negativ inverkan. Genom att due diligence-processen enligt CS3D inkluderar riskidentifiering och åtgärdsplaner, kan den ge väsentlig information till CSRD:s dubbla väsentlighetsanalys. Detta innebär att CS3D inte bara uppfyller sina egna mål, utan även underlättar företags rapporteringskrav enligt CSRD.
  • Den gröna taxonomin: Taxonomiförordningen inkluderar krav på sociala minimiskyddåtgärder för att en verksamhet ska klassificeras som miljömässigt hållbar. CS3D:s fokus på mänskliga rättigheter och arbetstagares villkor bidrar till att uppfylla dessa minimiskyddskrav. Detta gör det enklare för företag att visa att de lever upp till taxonomins krav.

Införlivande i svensk rätt

Som alla EU-direktiv måste CS3D implementeras i medlemsländernas nationella lagstiftning. I Sverige sker detta genom ett arbete som leds av en särskild kommitté. I december 2024 presenterade regeringen kommittédirektivet (Dir. 2024:123), som beskriver hur direktivet ska införlivas i svensk rätt. Reglerna måste vara införlivade senast i juli 2026 och målet är att anpassa lagstiftningen på ett sätt som fungerar för svenska företag samtidigt som man lever upp till EU:s krav.

Vill du veta mer kan du läsa hela kommittédirektivet här: Dir. 2024:123.

Ska revisorn granska efterlevnaden av CS3D?

CS3D innefattar inga krav på revisorsgranskning av lagefterlevnaden. Direktivet reglerar vad företagen de facto behöver göra för att förhindra att företaget påverkar mänskliga rättigheter och miljö negativt. Företag ska dessutom årligen kommunicera kring sin due diligence process, inklusive policyer, rutiner och aktiviteter samt resultaten av dessa. Detta krav uppfylls genom företagets hållbarhetsrapportering enligt CSRD. Revisorn granskar därför att företagets rapportering är korrekt och uppfyller kraven i CSRD (det vill säga kraven i årsredovisningslagen och ESRS). Revisorn beaktar dock efterlevnaden av direktivet inom ramen för förvaltningsrevisionen och granskning enligt ISA 250 (Beaktande av lagar och andra författningar vid revision av finansiella rapporter).

Förväntat resultat av CS3D

CS3D innebär ett betydande steg mot ett mer hållbart och ansvarsfullt näringsliv. Direktivet omfattar krav på tillsyn och sanktioner. Varje medlemsland ska utse en myndighet som ser till att lagen efterlevs och myndigheten kommer att ha befogenhet att genomföra utredningar och utdöma påföljder, inklusive böter. Böter kommer att baseras på företagets globala nettoomsättning, och den högsta gränsen ska inte vara lägre än 5%.

CS3D inkluderar civilrättsligt ansvar. Medlemsländer ska säkerställa att offer har tillgång till rättvisa och möjlighet att få ersättning i nationella domstolar. Företag kan endast hållas ansvariga om de har orsakat eller medverkat till kränkningar, och om de avsiktligt eller genom vårdslöshet inte har förhindrat, begränsat eller avbrutit negativ påverkan.

Genom att företag nu ställs till svars för hela sin verksamhetskedja kan EU minska de negativa effekterna på människor och miljö globalt.

Utbildningstips från FAR

Relaterade utbildningar som kan vara av intresse för dig.