FAR riktar kritik mot utredningen om straffansvar för deltagande i och samröre med kriminella sammanslutningar. Förslaget riskerar att lägga straffansvaret på revisorer och rådgivare som agerat i god tro, samtidigt som definitionen av en kriminell sammanslutning är så bred att den även riskerar att träffa löst organiserade samarbeten och situationer som inte är brottsliga.
Förslagen i betänkandet Straffansvar för deltagande i och samröre med kriminella sammanslutningar syftar till att stärka möjligheterna att bekämpa organiserad brottslighet. Ambitionen är i grunden god, men FAR efterlyser tydligare definitioner och gränsdragningar.
– När lagstiftning rör sig i gränslandet mellan effektiv brottsbekämpning och grundläggande rättsprinciper uppstår svåra avvägningar. Det är också där lagstiftningens kvalitet prövas – inte i ambitionen, utan i precisionen, säger Johan Rippe, ordförande i FAR:s strategigrupp Revision.
För bred definition av “kriminell sammanslutning”
Utredningen föreslår två nya brott i brottsbalken: deltagande i en kriminell sammanslutning och samröre med en kriminell sammanslutning. FAR menar att ett centralt problem med förslaget är den breda definitionen av vad som utgör en kriminell sammanslutning.
– Det breda begreppet riskerar att omfatta mer än vad som rimligen bör vara straffbart. Definitionen behöver därför förtydligas för att säkerställa förutsebarhet och en rättssäker tillämpning av reglerna, säger Johan Rippe.
Rådgivare som agerar i god tro riskerar straffansvar
En annan central fråga gäller det föreslagna brottet samröre genom rådgivning. Förslaget innebär att juridisk, ekonomisk eller teknisk rådgivning i vissa fall skulle kunna leda till straffansvar om rådgivningen anses främja en kriminell sammanslutnings verksamhet.
FAR menar att förslaget riskerar att skapa en problematisk situation för revisorer och redovisnings- och lönekonsulter. Henrik Berghed, ordförande i FAR:s strategigrupp Redovisnings- och lönekonsulter, framhåller att rådgivningen bygger på tillgängliga uppgifter och tillit till att kunden följer gällande regler.
– FAR:s medlemmar har inte tillgång till den information som brottsbekämpande myndigheter har och kan därför normalt inte veta om en kund bedriver brottslig verksamhet. Med den nuvarande utformningen riskerar lagförslaget att leda till straffansvar även i situationer där rådgivaren har agerat i god tro.
Kan påverka viljan att ge råd
Enligt FAR finns även en risk att otydliga regler påverkar det förebyggande arbetet inom näringslivet.
– Om gränserna för ansvar blir otydliga påverkas också viljan att ge råd, vara proaktiv och bidra till ordning och reda i företagens verksamhet. Det är en paradox: en reglering som ska bekämpa brott riskerar samtidigt att försvåra det förebyggande arbete som professionerna bedriver, säger Henrik Berghed.
Förslaget behöver förtydligas
FAR anser att lagförslaget behöver bearbetas ytterligare för att säkerställa tydliga gränser, proportionalitet och praktisk tillämpbarhet. FAR efterlyser bland annat en tydligare definition av vad som utgör en kriminell sammanslutning och en tydligare avgränsning av vilket ansvar som kan läggas på rådgivare som agerar inom ramen för laglig verksamhet.
– Det handlar inte om att ambitionen är fel, utan om att den måste omsättas i regler som är förutsebara, proportionerliga och möjliga att tillämpa utan oacceptabla risker för dem som verkar inom ramen för laglig verksamhet, säger Johan Rippe.
