FAR har lämnat in en kompletterande skrivelse till Bokföringsnämnden efter att remissvaret kring de föreslagna ändringarna i K3-regelverket skickats in. I skrivelsen lyfter FAR ett antal frågor och områden som behöver utredas.
Syftet med skrivelsen är att tydliggöra ett antal områden där FAR bedömer att det i dag finns bristande vägledning, otydliga skrivningar och en varierande tillämpning i praktiken.
– FAR vill med detta bidrag stödja Bokföringsnämnden i det fortsatta normgivningsarbetet och bidra till ökad förutsebarhet och jämförbarhet i redovisningen, säger Pernilla Lundqvist, ordförande i FAR:s operativa grupp Finansiell rapportering – Redovisning.
Övergripande områden där FAR ser behov av vägledning och översyn
FAR har särskilt lyft följande områden som är i behov av förtydliganden och vidare analys:
- Distinktionen mellan egenupparbetade och förvärvade immateriella tillgångar
- Begreppet nettoomsättning
- Gränsdragningen mellan skuld och eget kapital
- Delårsrapportering samt resultat per aktie
- Intäkter – färdigställandemetoden vid uppdrag till fast pris
- Pensionsförpliktelser
- Arkivering
Av dessa områden anser FAR att tre är särskilt centrala, eftersom olika tolkningar i praktiken riskerar att få betydande följdeffekter – inte bara redovisningsmässigt, utan exempelvis även skatterättsligt och på utdelningsbara medel.
Tre särskilt prioriterade områden
1. Distinktionen mellan egenupparbetade och förvärvade immateriella tillgångar
Vid tillämpning av K3 (kapitel 18) och K2 (kapitel 10) görs en skillnad mellan egenupparbetade och förvärvade immateriella tillgångar. Denna distinktion är av stor praktisk betydelse, bland annat eftersom:
- Kriterierna för aktivering skiljer sig åt
- Aktivering av egenupparbetade immateriella tillgångar kräver omföring från fritt till bundet eget kapital (fond för utvecklingsutgifter)
- I juridisk person kan kostnadsföringsmodellen användas även om aktiveringsmodellen tillämpas i koncernredovisningen
- Det kan få effekt i beskattningen på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning.
FAR konstaterar att begreppet ”unik tillgång”, som introducerats i K3 och K2, är avgörande för denna bedömning – men att begreppet saknar definition i svensk normgivning och inte heller finns inom IFRS eller IFRS for SMEs.
Detta skapar osäkerhet i tillämpningen. FAR pekar bland annat på svårigheter att bedöma:
- hur ”unik” en tillgång måste vara för att anses som egenupparbetad
- hur exempelvis anpassning av affärssystem eller användning av licenser i utvecklingsprojekt ska bedömas
- hur delvis färdigställda utvecklingsprojekt som förvärvas ska redovisas
FAR uppmanar BFN att ge ytterligare vägledning och fler praktiska exempel, särskilt i ljuset av den ökade användningen av molnbaserade lösningar, där dagens exempel om ett affärssystem som genom eget arbete anpassas kan komma att förlora relevans.
2. Begreppet nettoomsättning
Begreppet nettoomsättning är centralt i redovisningslagstiftningen och påverkar bland annat:
- klassificering av företag som större eller mindre
- vilka kompletterande normer som kan eller måste tillämpas från BFN
- skyldighet att upprätta koncernredovisning
- skyldighet att upprätta hållbarhetsrapport
Trots detta konstaterar FAR att det i dag finns bristande vägledning rörande vad primära aktiviteter består av, särskilt för företag som tillämpar ÅRL och vars huvudsakliga verksamhet består av finansiella poster.
FAR pekar på att praxis varierar, till exempel för:
- treasurybolag
- bolåneinstitut
- konsumentkreditinstitut
Vissa företag redovisar ingen nettoomsättning alls, andra presenterar ränteintäkter överst i resultaträkningen med benämningen ränteintäkter, medan vissa benämner dem nettoomsättning. Vissa redovisar dessa poster i finansnettot och vissa bland övriga intäkter och övriga kostnader.
FAR anser att en rimlig utgångspunkt är att företag måste identifiera sin normala verksamhet, och att intäkter från denna verksamhet ska utgöra nettoomsättning. Här uppstår frågor som exempelvis hur företag med ränteintäkter ska resonera för att bedöma vad som utgör nettoomsättning.
Med anledning av de nya definitionerna av nettoomsättning i ÅRKL och ÅRFL, införda i samband med CSRD-implementeringen, ser FAR ett tydligt behov av att BFN förtydligar hur nettoomsättning ska förstås och tillämpas mer generellt.
3. Skulder och eget kapital – klassificering av finansiella instrument
FAR ser fortsatt behov av förtydliganden i K3 kapitel 22 när det gäller klassificering av finansiella instrument som skuld eller eget kapital. I praktiken förekommer olika tolkningar av hur instrument som endast förpliktigar till betalning vid hypotetisk likvidation ska klassificeras. Detta är exempelvis relevant för:
- konvertibla instrument
- hybridobligationer
- kapital- och vinstandelsbevis
FAR föreslår därför att strukturen i kapitel 22 ses över, kommentaren till punkt 22.5 förtydligas och att vägledning kan hämtas från internationell normgivning.
FAR vill se fortsatt dialog med BFN
FAR bedömer att de aktuella frågorna har stor praktisk betydelse och att nuvarande otydligheter riskerar att leda till olika tillämpning, minskad jämförbarhet och ökad osäkerhet i redovisningen.
– FAR ser positivt på en fortsatt dialog med Bokföringsnämnden och hoppas att synpunkterna kan bidra till det fortsatta utvecklingsarbetet av K2 och K3, säger Therese Ekberg, ledamot i FAR:s operativa grupp Finansiell rapportering – Redovisning.
