I takt med att nya nationella regler som initierats inom EU, OECD och FN påverkar svenska företag och rådgivare alltmer, ökar FAR sin internationella omvärldsbevakning, bland annat i Internationella Handelskammaren, ICC.
ICC är i dag den ledande internationella företrädaren för näringslivet och FAR har därför valt att engagera sig i den svenska sektionen. Fokus är på tillväxtvänliga regler och rättssäkerhet, tydlighet och tillämpbarhet. Vid Internationella ICC:s, skattemöte i New York fanns jag på plats, och samma vecka träffades FN:s skattegrupp inom ECOSOC. En vecka full av skatt!
FN utmanar OECD
ICC:s möte öppnades med en kärnfull lägesbild av ordföranden:
”Det vi nu ser är ett skifte i den internationella processen genom det initiativ som tagits inom FN om ett nytt internationellt regelverk för skatteområdet. Denna process utmanar OECD:s traditionella ställning när det gäller reglering inom internationell skatt. Här måste näringslivet ha ett balanserat förhållningssätt. Just nu ser vi ett momentum för länder i Afrika och Asien som hänger samman med FN:s sociala utvecklingsmål, SDG:s, och finansieringen av dessa.”
Vad den resolution som FN:s generalförsamling antog i november 2023 betyder och innebär kommer jag att belysa i kommande nummer av Svensk Skattetidning (nr 2, 2024).
35 länder inför nya minimiskatten under 2024
Under 2024 kommer cirka 35 länder att ha infört, eller vara på att införa, regler om den nya minimiskatten som vi i Sverige benämner tilläggsskatten. Det innebär att omkring 60 procent av de företag som storleksmässigt omfattas av reglerna globalt kommer att beröras. Om vissa begränsningsregler för lägre beskattade betalningar införs senare kommer cirka 90 procent av koncernerna att beröras. Det sammantagna uttaget av bolagsskatt beräknas öka med sex till åtta procent, vilket i till exempel USD blir 150–200 miljarder.
Beräkningarna mötte viss skepticism från Microsofts skattechef, som var värd för ICC-mötet. Är de avstämda med USA och hur påverkas investeringar, undrade han?
Kina vill inte införa minimiskatten, vilket bekymrar EU. Det är lätt att förstå eftersom Kinas utveckling under senare år till stor del bygger på skattesubventionerade investeringar. Likadant är det i många andra länder, och nu sprider det sig en tveksamhet kring att införa minimiskatten, om inte olika undantag införs. Det är också bakgrunden till att FN nu riktat kritik mot OECD:s sätt att driva frågan.
När det gäller pelare 1, att låta marknadslandet få en större del av skattekakan, kommer ett nytt förslag i juni i år. Detta ska sedan behandlas både i USA och i utvecklingsländer. OECD räknar med att det blir något av detta, vad vet ingen idag. Andra instanser är mer tveksamma.
FN vill införa källskatt på cross-border services
Nästa punkt var läget inom FN:s skattegrupp, där ICC ingår som observatör.
FN har sedan flera år tagit fram ett modellavtal för dubbelbeskattning mellan länder, precis som OECD. Nu vill FN införa en ny möjlighet att ta ut källskatt på cross-border services, utan att närmare precisera innehåll eller ange en nivå. En sådan regel skulle, om den kommer utan begränsningar, kunna bli mycket långtgående och fördyra investeringar – en kostnad som sedan överförs till konsumenter.
EU-kommissionen förbereder DAC9
Benjamin Angel, chef för EU-kommissionens skattearbete, var minst sagt bekymrad över att varken Polen, Spanien eller Portugal, tillsammans med fem mindre medlemsländer, ännu implementerat direktivet om minimiskatten för aktiebolag. Under 2024 väntas kommissionen med anledning av minimiskatten föreslå en DAC 9 för att underlätta informationsutbytet mellan medlemsländer. Andra frågor som kommissionen hoppas komma i mål med i närtid är
- FASTER, smidigare källbeskattning av utdelningar
- UNSHELL, skalbolagsdirektivet
- VIDA, regler kring e-fakturering och moms.
Kommissionen arbetar också vidare med ett nytt förslag om en gemensam bolagsskattebas, BEFIT.
Men mer utmanande var att Angel uttryckligen pekade på behovet av en majoritetsregel för att fatta beslut som rör skattefrågor inom EU, när antalet medlemsländer väntas öka 2030. Detta skulle onekligen underlätta för kommissionen, men frågan är minst sagt politiskt laddad.
FAR aktiv i ICC:s hållbarhetsgrupp
Övriga frågor på mötesagendan rörde
- krav på ökad beskattning av kapital och förmögenheter som i ökande grad drivs från olika håll
- beskattning av koldioxidutsläpp
- beskattningsregler i länder längs den ”nya sidenvägen” från Kina till Europa
- skatteregler med påverkan på företagens hållbarhetsarbete
- beskattning av så kallade digitala nomader och digital workers.
I frågan om hållbarhet och skatt, ett spretigt och mångfacetterat ämne, har ICC nyligen satt samman en arbetsgrupp i vilken jag deltar. ICC i Sverige tagit fram en kort rapport som uppmärksammades vid mötet och ambitionen är att hålla ett rundabordssamtal om denna i Almedalen detta år.
Internationella skatter påverkar svenska skatterådgivare
Sammanfattningsvis är den generella trenden tydlig med krav på både högre och nya internationella skatter som påverkar såväl företag som Auktoriserade Skatterådgivare FAR. Samtidigt inför vissa länder nya kreativa nationella beskattningsincitament, eller andra regler som kan påverka investeringsbeslut, för att locka till sig kunskap och kapital. Var står Sverige?
Spännande! Kanske var BEPS-projektet med pelare 1 och 2 inte så väl genomtänkt? Mer om detta i nästa blogginlägg, tillsammans med en rapport från FN och ECOSOC.
