International Federation of Accountants, IFAC, har nyligen publicerat två guider som syftar till att underlätta rapportering och granskning av växthusgasutsläpp.
Guiderna syftar till att ge finans- och redovisningsexperter en färdplan för att förbereda sig för rapporteringskraven för utsläpp av växthusgaser och att utrusta revisorer med den tekniska vägledning som krävs för att säkerställa kvaliteten på den rapporterade informationen.
Nya utmaningar kräver vägledning
Revisorer spelar en allt viktigare roll när det kommer till granskning av hållbarhetsinformation. Med införandet av det nya direktivet för hållbarhetsredovisning (Corporate Sustainability Reporting Directive) ökar behovet av att granska och bestyrka inte bara historisk finansiell information, utan även annan typ av information såsom växthusgasutsläpp (GHG). Utifrån behovet av mer konkret vägledning som tydliggör inriktning och omfattningen på granskningen har IFAC, tillsammans med We Mean Business Coalition (WMBC), Accounting for Sustainability (A4S), Global Accounting Alliance (GAA) och World Business Council for Sustainable Development (WBCSD), publicerat en vägledning som ger revisorer konkreta verktyg och vägledning för att hantera granskningen av GHG-information.
Rapportering enligt GHG-protokollet
Den guide som riktar sig till revisorer beskriver på ett övergripande och enkelt sätt grunderna i klimatrapportering och de förutsättningar som behöver vara på plats för att åstadkomma en korrekt rapportering som är granskningsbar. Guiden tar sitt avstamp i GHG-protokollet, vilket är naturligt eftersom företag ofta beräknar och rapporterar sina utsläpp enligt detta. Det är också logiskt eftersom klimatstandarderna i de kommande globala och europeiska ramverken för hållbarhetsrapportering (IFRS S2 och ESRS E1) föreskriver att just GHG-protokollet bör ligga till grund för beräkningarna.
Särskilda utmaningar i granskningen
Guiden beskriver hur direkta skorstensutsläpp och indirekta utsläpp i värdekedjan ska hanteras enligt GHG-protokollet. En särskild utmaning som lyfts i guiden är granskningen av så kallade Scope 3-utsläpp. Dessa utsläpp innefattar indirekta utsläpp längs företagens värdekedjor. Företag kan välja olika metoder för rapporteringen, vilket påverkar datakvaliteten och exaktheten i de redovisade utsläppen.
Kriterier för validering av information
Guiden framhåller två kriterier som är viktiga för att kunna validera informationen:
- Fullständiga och korrekta kvantiteter avseende produktion respektive konsumtion
Kvantiteter kan härledas till fakturor och spåras genom företagets affärssystem. Detta möjliggör också införande av automatiserade kontroller. Att företag bör etablera en god intern kontroll kopplat till hållbarhetsrapporteringen är något som särskilt belyses i den guide som riktar sig till de rapporterande företagen. - Relevanta och aktuella emissionsfaktorer
En viktig del i granskning av växthusgasutsläpp är kontrollera om företaget har använt relevanta emissionsfaktorer i sina beräkningar. Genom att använda relevanta och uppdaterade emissionsfaktorer ges en mer exakt bild av företagens utsläpp. Guiden innehåller hänvisningar till källor där revisorn kan kontrollera detta.
Konsoliderad rapportering
Det kan vara svårt att validera uppgifter om utsläpp hos individuella enheter om den underliggande datan som ligger till grund för beräkningen saknas. Om de enheter som ska konsolideras i stället rapporterar in kvantiteter från konsumtion och produktion och utsläppen istället beräknas på koncernnivå kan uppgifterna valideras i efterhand.
En annan risk är att dubbelräkning sker av Scope 3-utsläpp om inte koncerninterna poster räknas av i konsolideringen.
Tips på förbättringar i rapporteringsprocessen
För att förbättra processen för rapportering av växthusgasutsläpp innehåller guiden ett antal tips.
- Samverkan mellan kollegor på finans- respektive hållbarhetsfunktionerna och att involvera operationell personal är viktigt för att kunna jämföra och validera resultat.
- Att utnyttja fakturerings- och redovisningssystem för att automatisera datainsamling och undvika manuella fel.
- Genom att utöka befintliga affärssystem kan företagen förbättra kopplingen mellan hållbarhetsinformation och finansiell information samt öka spårbarhet och effektivitet.
- Slutligen rekommenderas företagen att dra nytta av interna kontroller från den finansiella rapporteringsprocessen för att förbättra datakvaliteten.
IFAC:s vägledningar ger revisorer och rapporterande företag en konkret introduktion till rapportering och granskning av växthusgasutsläpp. Har ni inte redan bekantat er med området rekommenderar jag er att ta del av guiderna. Vi kan vänta oss mer utbildning och vägledningar framöver.
Ett förslag till ny granskningsstandard ska presenteras på IAASB:s junimöte. Förslaget ska gå ut på remiss under årets andra hälft och FAR kommer givetvis att lämna sina kommentarer.
IFAC:s guider
