Vad kan vi lära oss inför nästa pandemi eller ekonomiska kris i våra kundföretag? Eller är vi redan där, med krig i vår omedelbara närhet och en skenande inflation som många aldrig erfarit tidigare, eller trodde kunde komma?
Med den lite ödesmättade inramningen höll de europeiska skatteprofessorerna, EATLP, sin årliga konferens nyligen. Jag är knuten till Högskolan i Gävle och var av den anledningen inbjuden att delta.
Skatterättslig verktygslåda
Hur ser ”verktygslådan” ut inom skatt när det gäller såväl befintliga regler vid olika förluster, underskott, anstånd med inbetalning av skatter med mera, som tidsbegränsade regler vid kris, till exempel en plötslig pandemi? Hur ser regler ut i olika länder? Vad kan vi lära av varandra? Vilka initiativ och rekommendationer kommer från EU och OECD? Kring dessa frågor kretsade diskussionen under konferensen.
Skattefrågor för företag ”in economic distress” är, och måste vara, en paradgren för FAR:s medlemmar, såväl auktoriserade skatterådgivare och redovisningskonsulter som revisorer. Inom dessa områden går nämligen redovisning och skatt ofta hand i hand. Även värderingsfrågor är kritiska i sammanhanget.
Frågor som påverkar risktagande
Situationen kan variera, men här är några skattemässiga frågeställningar att använda i skeden före en omstrukturering eller konkurs:
- Hur kan olika tillgångar och skulder värderas i redovisningen? Vilken redovisningsstandard ska följas? Detta påverkar både vinst/förlust och det egna kapitalet.
- När är en nedskrivning, avskrivning eller förlust konstaterad och även skattemässigt avdragsgill? Görs värderingen på samma sätt i redovisningen som vid skatteberäkningen? Vid nedskrivningstest? Dessa frågor rör till exempel fordringar, tillgångar och rättigheter.
- Om en förlust är skattemässigt konstaterad, vilken typ av förlust är det? Hur får den dras av?
- Vid underskott – under vilka förutsättningar får förlusten sparas till senare år och i så fall hur länge? Kan förlusten kvittas bakåt i tiden, så att tidigare års betalda bolagsskatt kan återbetalas för att direkt stärka företaget?
- Kan koncernbidrag lämnas och under vilka förutsättningar? Om det gäller ett bolag i annat land, det vill säga koncernavdrag?
Allt detta påverkar ägares och investerares risktagande – ju bättre avdragsregler desto lägre risk och större möjligheter att rädda företag och sysselsättning.
Rådgivaren viktig när företaget är i kris
Reglerna skiljer sig åt mellan länder på i stort sett samtliga dessa områden, även inom EU. Länder kan lära av varandra och det var också ett av syftena med konferensen.
Det är naturligtvis också så, att den kompetens som finns hos skatterådgivare och redovisningskonsulter auktoriserade av FAR, liksom hos auktoriserade revisorer, spelar en central roll för företagen när ekonomiska kriser börjar smyga sig på.
FAR i dialog med Skatteverket
En annan situation, ofta en nivå allvarligare, är när likviditeten brister och skatter inte kan betalas i tid. Här finns en rad ytterligare frågor att ställa sig:
- Vilka möjligheter till uppskov och anstånd med betalningar finns?
- Villkor kring personligt ansvar för ägare och styrelse, företrädaransvar, och förutsättningar för sådant ansvar?
- Räntor?
- Avskrivningsmöjligheter och ackord?
Inom detta område spelar skattemyndigheterna en nyckelroll. Under pandemin till exempel hade FAR löpande direktkontakt med Skatteverket, för att snabbt kunna adressera frågor som låg inom ramen för tillämpning av regler. Behövde regler ändras tog verket frågan vidare till departementet och politiken. Den dialogen fungerade utmärkt.
Andra områden där regler kan förändras vid kris är moms, principer inom transfer pricing och – inte minst viktigt – regler för tillåtna statsstöd.
Att förstå helhetsbilden ger möjligheter
Vilka take-aways finns från konferensen och genomgången av den ”skatterättsliga verktygslådan vid kris” som gjordes där?
- Frågorna och möjligheterna för kvalificerade rådgivare är många. Rådgivaren måste förstå helheten kring bolag och ägare och det blir alltmer utmanande. Men, med nya och fler regler blir också möjligheterna fler. Rådgivaren blir alltmer värdefull.
- Den svenska verktygslådan står sig ganska bra vid en internationell jämförelse. Både Finansdepartementet och Skatteverket agerade snabbt under pandemin. Men krisen är inte över, snarare tvärtom, med krig i vår omedelbara närhet och en nu snabbt skenande inflation.
- Rådgivaren måste fortsätta att vara uppdaterad och framåtlutad i sin dialog med företagen!
Med dessa allvarsord, trevlig sommar!
