För många anställda är lönespecifikationen mest ett kvitto på utbetald lön. Men för den som arbetar med lön är den så mycket mer. Den är en kontrollstation, ett bevis på korrekt hantering och en viktig länk i arbetet mot ekonomisk brottslighet och penningtvätt.
Lönespecifikationen är inte lagreglerad i detalj, men enligt god praxis och förväntningar från både Skatteverket, arbetsgivare och arbetstagare ska den innehålla en rad uppgifter som möjliggör transparens och kontroll.
Vad ska lönespecifikationen innehålla?
En bra utformad lönespecifikation bör innehålla följande.
- Den anställdes namn och personnummer
- Arbetsgivarens namn och organisationsnummer
- Vilken period lönen avser samt utbetalningsdatum
- Bruttolön, inklusive fast lön och rörliga tillägg som övertid, OB och bonus
- Eventuella förmåner, såsom bilförmån eller kostförmån
- Semesterersättning eller semesterlön samt antal kvarvarande semesterdagar
- Preliminär skatt (A-skatt) som dragits
- Övriga avdrag, till exempel fackavgift eller nettolöneavdrag för förmåner
- Nettolön att utbetala
- Kvarvarande övertidstimmar eller saldo i tidbank
- Vad som har rapporterats till Skatteverket via arbetsgivardeklaration på individnivå (AGI), det vill säga bruttolön, förmåner och avdragen skatt
Det här ger den anställde möjlighet att själv kontrollera att uppgifterna hos Skatteverket (till exempel via Mina sidor) stämmer med lönespecifikationen.
Varför är lönespecifikationen viktig?
För individen är lönespecifikationen ett verktyg för kontroll och förståelse. Den används som underlag vid ansökningar om exempelvis bolån, a-kassa, föräldrapenning eller sjukpenning. Den visar om rätt skatt dragits och ger koll på semesterdagar och eventuella tillägg.
För arbetsgivaren är det ett sätt att visa transparens, följa kollektivavtal och säkerställa att rätt uppgifter rapporteras vidare. Den är också en del av underlaget för rapportering till myndigheter.
Ett verktyg mot penningtvätt och ekonomisk brottslighet
Lönespecifikationen kan också spela en roll i att upptäcka och motverka ekonomisk brottslighet. I vissa fall används falska anställningar för att skapa ett sken av legitima inkomster. Dessa “löner” redovisas på papper men har ingen verklig arbetsprestation bakom sig. Lönespecifikationen används sedan som underlag för att ge ökad kreditvärdighet i syfte att till exempel ta banklån för att finansiera terrorism eller för att kunna ingå hyresavtal.
Det kan också förekomma att löner betalas ut i kontanter som inte motsvarar verkliga löneutbetalningar, eller att för höga löner redovisas utan att arbetet faktiskt utförts – något som kan signalera ekonomisk manipulation och så kallad omvänd penningtvätt. Det sistnämnda innebär att dessa löner används till att betala personer som arbetar svart.
Här har lönekonsulten en viktig roll. Du kan vara vaksam på orimliga mönster i löneutbetalningar, ovanliga avvikelser eller specifikationer som inte går ihop med annan information. Våga ställa frågor!
Lönespecifikationen är ett centralt verktyg i ett välfungerande lönearbete. Den skapar trygghet för individen, struktur för arbetsgivaren – och bidrar till att upprätthålla förtroendet för det svenska skattesystemet. Som lönekonsult har du både kunskapen och möjligheten att säkerställa att det här dokumentet inte bara blir ett kvitto – utan ett kvalitetsbevis.
Vad gör jag vid misstanke om ekonomisk brottslighet eller penningtvätt?
Alla verksamhetsutövare måste rapportera till Finanspolisen om de misstänker penningtvätt eller terrorismfinansiering. Rapporteringsskyldigheten gäller inte bara pågående uppdrag utan även de situationer där verksamhetsutövaren har valt att inte anta ett uppdrag, helt eller delvis, på grund av misstanke om penningtvätt eller terroristfinansiering.
Om du upptäcker avvikelser eller misstänkta aktiviteter ska du genomföra skärpta åtgärder för kundkännedom och bedöma om det finns skäl att misstänka penningtvätt. Om så är fallet, måste du rapportera detta till Finanspolisen. Rapporteringen gäller både om du misstänker att din byrå har utnyttjats för penningtvätt och om du tror att kunden har blivit utnyttjad.
Auktorisation och tillsyn för att motverka ekonomisk brottslighet
Ekobrottsmyndigheten (EBM) publicerade i maj 2025 en ny lägesbild av den ekonomiska brottsligheten, som visar att brottsligheten i Sverige har blivit allt mer omfattande och komplex. EBM konstaterar att revisorer, redovisningskonsulter och lönekonsulter spelar en viktig roll i arbetet mot ekonomisk brottslighet. För att förhindra att dessa yrkesgrupper utnyttjas som möjliggörare för brott, anser EBM att det skulle behövas en ordning för auktorisering och tillsyn av fler yrkesgrupper.
FAR har presenterat ett liknande förslag i rapporten ”11 åtgärder mot ekonomisk brottslighet”. En statlig auktorisation skulle höja kraven på tillsyn och därmed kvaliteten på finansiella redovisningar. FAR bedömer att det skulle vara en effektiv åtgärd i kampen mot ekonomisk brottslighet.
