Alla företag måste avsluta sin bokföring vid räkenskapsårets slut. Beroende på företagsform och storlek gäller dock olika krav – från offentlig årsredovisning till förenklat årsbokslut. Här reder vi ut vad som gäller, vilka regler som styr och vad respektive handling ska innehålla.
Vad är skillnaden mellan en årsredovisning och ett årsbokslut?
En årsredovisning är en handling som vissa kategorier av företag, exempelvis aktiebolag, ska avsluta sin bokföring med varje räkenskapsår. Handlingen blir offentlig för vissa företagsformer genom att en bestyrkt kopia ska lämnas in till en registreringsmyndighet. Aktiebolag ska till exempel lämna in en bestyrkt kopia av handlingen till Bolagsverket efter att bolagsstämman fastställt balansräkningen och resultaträkningen. I bokföringslagen framgår vilken kategori av företag utöver aktiebolag som är skyldiga att avsluta sin bokföring med en årsredovisning.
Företag som inte har skyldighet att avsluta sin bokföring med årsredovisning får i stället avsluta bokföringen med ett årsbokslut. Den handlingen blir inte offentlig. Företag i vilken den årliga nettoomsättningen underskrider ett angivet värde får upprätta ett förenklat årsbokslut i stället för ett årsbokslut.
Årsredovisningslagen
Vid upprättande och offentliggörande av en årsredovisning ska årsredovisningslagen följas. Årsredovisningslagen reglerar bland annat vilka delar som ska ingå i en årsredovisning, vad som är anläggningstillgångar och omsättningstillgångar samt vilka värderingsregler som finns. Lagen anger även vilka företag som är skyldiga att upprätta en koncernredovisning och vad den ska omfatta.
Vissa företag ska i stället för årsredovisningslagen följa lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen om årsredovisning i försäkringsföretag.
Vad ska en årsredovisning innehålla?
En årsredovisning ska bestå av
- en balansräkning
- en resultaträkning
- noter
- en förvaltningsberättelse
I årsredovisningen för ett större företag eller en bostadsrättsförening ska det även ingå en kassaflödesanalys.
Val av regelverk
För att företaget ska anses följa god redovisningssed vid upprättande av årsredovisning ska det även tillämpa ett regelverk från Bokföringsnämnden. Det finns två alternativ:
- BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3)
- BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag (K2).
K3 är principbaserat och huvudregelverket medan K2 är ett förenklat och regelbaserat regelverk. K2 får endast tillämpas av företag som kategoriseras som ”mindre företag”, med vissa undantag.
Som underlag till årsredovisningen ska det enligt bokföringslagen finnas ett upprättat bokslut, omfattande bokslutstransaktioner och specifikationer.
Vad gäller för årsbokslut?
Vid upprättande av årsbokslut finns ingen ”årsbokslutslag” att följa utan reglerna kring årsbokslut finns samlade i bokföringslagen.
Företaget ska även tillämpa BFNAR 2017:3 Årsbokslut (K2/K3) för att uppfylla de krav som ställs på överskådlighet och god redovisningssed vid upprättande av årsbokslut.
Som underlag till årsbokslutet ska det enligt bokföringslagen finnas ett upprättat bokslut, omfattande bokslutstransaktioner och specifikationer.
Vad ska ett årsbokslut innehålla?
Ett förenklat årsbokslut ska innehålla
- Balansräkning
- Resultaträkning
- Upplysningar
Förenklat årsbokslut
Företag som inte är skyldiga att upprätta årsredovisning och vars nettoomsättning normalt uppgår till högst tre miljoner kronor per år får enligt bokföringslagen upprätta ett förenklat årsbokslut.
Vad ska ett förenklat årsbokslut innehålla?
Ett förenklat årsbokslut ska innehålla
- Balansräkning
- Resultaträkning
- Upplysningar om obeskattade reserver
Som underlag till årsbokslutet ska det enligt bokföringslagen finnas ett upprättat bokslut, omfattande bokslutstransaktioner och specifikationer.
