Vad är Omnibus?

Den 26 februari 2025 presenterade EU-kommissionen ett Omnibus-paket med förenklade regler för hållbarhetsrapportering. Syftet är att minska den administrativa bördan för europeiska företag. Direktivet trädde i kraft den 18 mars 2026. EU:s medlemsstater ska implementera direktivets bestämmelser i nationell lagstiftning senast den 19 mars 2027, med undantag för bestämmelserna som rör CSDDD som ska införlivas senast den 26 juli 2028.

Senast uppdaterad: 24 april 2026

Förslagen i Omnibus innefattar bland annat höjda gränsvärden för både CSRD och taxonomin, förenklade ESRS-standarder och begränsningar av CSDDD (CS3D). De höjda gränsvärdena innebär att antalet företag som omfattas av kraven på att hållbarhetsrapportera minskar med cirka 90 procent.

Observera att den här artikeln inte fördjupar sig i de förslagna ändringarna i CSDDD eller CBAM.

Lagändringar

Har reglerna ändrats?

Senareläggning rapporteringstidpunkten för företag i våg 2 och 3 har införts i svensk lag. När hela direktivet har implementerats kommer dock denna grupp av företag helt att exkluderas från rapporteringskraven, se fråga "Vad föreslår den svenska utredningen?".

Företag i våg 1, det vill säga stora företag av allmänt intresse med fler än 500 anställda, omfattas inte av senareläggningen i Omnibus. Däremot har denna grupp har fått utökade infasninglättnader genom den så kallade ”quick-fix”-akten.

Omnibus-direktivet innebär bland annat en kraftig höjning av gränsvärdena för hållbarhetsrapportering – från dagens 250 anställda till 1 000 anställda, i kombination med ett omsättningskrav på 450 MEUR. Detta innebär att vissa företag som ingår i våg 1 kommer att exkluderas från framtida rapporteringskrav när hela direktivet har implementerats och trätt i kraft i svensk lag.

Läs också om de viktigaste förändringarna av Omnibus som rör CSRD och CSDDD.

Vad föreslår den svenska utredningen?

En svensk utredning överlämnade i april 2026 delbetänkandet SOU 2026:27 som föreslår hur Omnibusdirektivet ska genomföras i svensk rätt. Utredningens huvudlinje är att genomföra direktivet på en miniminivå för att minska regelbördan och stärka svenska företags konkurrenskraft.

Omfattning:

De nya gränsvärdena för rapporteringsskyldighet föreslås bli:

Medeltal anställda överstigande 1 000 anställda under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren, och

Nettoomsättning överstigande 4,9 miljarder kronor under samma period.

Kopplingen till balansomslutning som gränsvärde föreslås tas bort vilket är i linje med Omnibusdirektivet. Som en konsekvens av de höjda trösklarna föreslås även att små och medelstora börsnoterade företaghelt undantas från skyldigheten att hållbarhetsrapportera.

Skyddade företag

För att skydda mindre aktörer från oproportionerliga informationskrav införs begreppet skyddade företag. Ett skyddat företag är ett företag i värdekedjan som under det senaste räkenskapsåret haft i genomsnitt högst 1 000 anställda.

Dessa företag får vägra att lämna mer information än vad som anges i de frivilliga standarderna (VS) för hållbarhetsrapportering. Avtalsvillkor som kräver mer information än de frivilliga standarderna för syftet att uppfylla kundens lagstadgade hållbarhetsrapport föreslås bli ogiltiga. Rapporterande företag ska kunna förlita sig på en skriftlig egen försäkran från leverantören om dess storlek, såvida de inte rimligen bör veta att den är felaktig.

Nya och utökade undantag

Finansiella holdingföretag: Moderföretag som är finansiella holdingföretag undantas från kravet på koncernrapportering om deras dotterföretag har affärsmodeller och verksamheter som är oberoende av varandra.
Dotterföretagsundantag: Det nuvarande undantaget utvidgas till att även omfatta stora börsnoterade dotterföretag, förutsatt att de ingår i en koncernrapport.
Känslig information: Möjligheten att utelämna information utökas till att gälla företagshemligheter, säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter samt uppgifter som rör personlig integritet eller nationell säkerhet.
Ändrad koncernsammansättning: Moderföretag får utelämna information om dotterföretag som förvärvats, fusionerats eller lämnat koncernen under räkenskapsåret.

Hantering av direktivets valbara möjligheter

Utredningen har tagit ställning till de frivilliga bestämmelserna i Omnibusdirektivet:

Styrelsens ansvar: Direktivet ger möjlighet att begränsa styrelsens kollektiva ansvar för den digitala märkningen (taggningen) av rapporten. Utredningen föreslår att Sverige inte ska utnyttja denna möjlighet. Detta för att upprätthålla den svenska principen om styrelsens yttersta ansvar för bolagets organisation och förvaltning.

Det klargörs i svensk rätt att företag inte är skyldiga att märka sina rapporter digitalt förrän EU-kommissionen har antagit de specifika reglerna och taxonomin för märkning.

Ikraftträdande och tillämpning

De nya lagreglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027, men med förtida tillämpning för vissa. Företag som redan omfattas av rapporteringskrav (våg 1) ska tillämpa de nya reglerna (inklusive de högre gränsvärdena) första gången för räkenskapsår som inleds efter utgången av 2025. Det innebär i praktiken att företag som understiger de nya gränsvärdena inte behöver rapportera för 2026.

Det föreslås ett treårigt undantag för rapportering av värdekedjeinformation om informationen inte är tillgänglig, räknat från det år företaget först blir rapporteringsskyldigt enligt de nya reglerna.

Svenska företag

Vad gäller för de stora företag av allmänt intresse med fler än 500 anställda som ska rapportera för räkenskapsår som inleds från och med 1 januari 2025?

Inga regeländringar har ännu införts i svensk rätt, varken avseende hållbarhetsrapportering enligt ÅRL eller taxonomirapporteringen.

De företag som har färre än 1 000 anställda kommer att falla utanför rapporteringskravet – eller aldrig omfattas – men i nuläget har de uppdaterade CSRD-reglerna ännu inte implementerats i svensk rätt, vilket innebär att företag fortsatt måste förhålla sig till dagens regelverk.

Företag som inte omfattas av CSRD kan ändå behöva lämna hållbarhetsupplysningar till intressenter enligt den frivilliga VSME-standarden. EU-kommissionen antog standarden som en rekommendation den 30 juni 2025.

Finns det andra möjliga ändringar?

I den här artikeln redogör FAR för de förändringar som är kända per mars 2026. FAR kommer att kommunicera särskilt om framtida ändringar i rapporteringens innehåll och omfattning enligt ESRS och EU:s gröna taxonomirapportering.

Vad gäller avseende taxonomirapporteringen för de stora företag som ska rapportera för räkenskapsår som inleds från och med 1 januari 2025?

Den 8 januari 2026 publicerades en ny delegerad akt om taxonomiförordningen ((EU) 2020/852) i EU:s officiella tidning. Förändringarna i rapporteringen omfattar införande av en väsentlighetströskel samt ändringar i rapporteringsmallarna. Ändringarna i de tekniska granskningskriterierna inkluderar justeringar av DNSH‑kriterierna vad gäller det miljömål som avser att förebygga och minska föroreningar. De nya bestämmelserna ska tillämpas för räkenskapsåret 2025, dvs. för rapportering från och med den 1 januari 2026. Det finns dock möjlighet att tillämpa ändringarna vid ett senare datum (artikel 4 i delegerad förordning (EU) 2026/73).

Regelverk

Vad är en möjlig tidplan för slutliga regleringsändringar?

Förslagen har genomgått EU:s lagstiftningsprocess och vissa delar ska nu implementeras i svensk rätt.

Stop the clock: Implementerat i svensk lag.

CSRD: Nivå 1-lagstiftning. Omfattande process som normalt tar 9–12 månader. Ändringar i direktiv såsom CSRD, redovisningsdirektivet och revisionsdirektivet ska implementeras av medlemsstaterna. Den normala svenska lagstiftningsprocessen är att det tillsätts en offentlig utredning, vilken följs av en lagrådsremiss och slutligen regeringens proposition. Implementering i medlemsstaterna ska ske inom 12 månader från ikraftträdande av Omnibus-direktivet. Den uttalade målsättningen är att EU:s instanser ska ha avslutat förhandlingarna före utgången av 2025. Den svenska utredningen presenterade sina förslag på implementering 17 april 2026. Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering - Regeringen.se

ESRS: Nivå 2-lagstiftning. Snabbare process. ESRS utgör delegerade förordningar vilka kan beslutas av EU-kommissionen där rådet och parlamentet endast kan ha invändningar eller inte. Direktverkande i medlemsstaterna. Den 3 december överlämnade EFRAG sitt tekniska råd till kommissionen om förenklingar i ESRS set 1. Ta del av EFRAG:s tekniska råd. Möjlig tidplan enligt kommissionen vad gäller antagande är mitten av 2026 med tillämpning för räkenskapsår 2027.

Vägledning/standard för granskning: Den preliminära överenskommelsen som nåddes 9 december 2025 skjuter fram tidpunkten med ett knappt år för när standarder för granskningen senast ska antas (senast 1 juli 2027). Standarder utgör lagstiftning, men dessa utgör nivå 2-lagstiftnting som skulle antas som delegerad akt av kommissionen och således blir direktverkande.

Frivillig standard: VSME-standarden ska utgöra grund för den frivilliga standarden som kommer antas i en delegerad akt av kommissionen. Med anledning av förenklingarna i ESRS och det breddade tillämpningsområdet genom Omnibus ska VSME-standarden genomgå mindre justeringar. Ändringarna blir då föremål för remissförfarande och kan troligen antas under 2026.. Läs mer i kommissionens rekommendation på FAR Online och i EU-kommissionens presentation av den frivilliga standarden för att underlätta rapporteringen för små och medelstora företag.

Taxonomiförordningen: Har antagits av EU. Ta del av ändringarna i de delegerade förordningarna.

Vad betyder Omnibus?

Omnibus betyder "för alla" och kommer från det latinska ordet med samma namn och stavning. Idag kan ordet förekomma inom olika ämnesområden och därmed ha lite olika betydelse beroende på kontext. Inom just EU-lagstifting syftar Omnibus-paketet på ett lagförslag som syftar till att förenkla hållbarhetsrapportering.