Det finns flera globala, europeiska och nordiska ramverk för hållbarhetsredovisning. För att främja en harmonisering av företags hållbarhetsrapportering har det etablerats globala och europeiska regelverk och standardsättande organisationer.
Nedan listas de mest relevanta ramverken och regelverken för hållbarhetsredovisning:
- CSRD Corporate Sustainability Reporting Directive
- ÅRL Årsredovisningslagen
- ESRS European Sustainability Reporting Standards
- ISSB:s Sustainability Reporting Standards
- GRI Global Reporting Initiative
- TCFD Task Force on Climate Related Financial Disclosures
- TNFD Task Force on Nature Related Financial Disclosures
- SASB Sustainability Accounting Standards Board
- NSRS Nordic Sustainability Reporting Standard
CSRD Corporate Sustainability Reporting Directive
CSRD är de europeiska direktivet för hållbarhetsrapportering. De företag som omfattas av bestämmelserna i direktivet, som de införlivas i ÅRL, måste från och med räkenskapsår som inleds den 1 januari 2024 eller senare upprätta sina hållbarhetsrapporter enligt ramverket European Sustainability Reporting Standards, ESRS.
ESRS kan också användas på frivillig basis men innehåller omfattande upplysningskrav och är därför inte alltid lämpligt att tillämpa i sin helhet för mindre eller mindre komplexa företag. Kommissionen ska anta särskilda standarder, ESRS för noterade SME-bolag, senast den 30 juni 2024. Läs mer om CSRD
ÅRL Årsredovisningslagen
Årsredovisningslagen sätter ramarna för innehållet i den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Fram till den 1 januari 2024 föreskrev inte ÅRL något utpekat ramverk för rapporteringen, men reglerar i och med införlivandet av CSRD att stora företag av allmänt intresse som har mer än 500 anställda från och med den1 januari 2024 ska rapportera enligt ramverket ESRS. Andra stora företag träffas av de nya reglerna den 1 januari 2025, men ska tillämpa de äldre reglerna för rapporteringen för 2024. Årsredovisningslagen
Årsredovisningslagens krav
ÅRL 6 kap. §10-14, 7 kap. §31 a-c (företag/koncerner som uppfyller minst ett av följande villkor under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren; medelantalet anställda uppgått till mer än 250, balansomslutningen uppgått till mer än 175 miljoner kronor, nettoomsättningen uppgått till mer än 350 miljoner kronor).
Observera att CSRD träder i kraft per 2024-01-01 men ännu inte har införlivats i svensk lag. Tröskelvärdena kan komma att justeras när direktivet har införts i Årsredovisningslagen.
Corporate Sustainability Reporting Directive
CSRD ersätter den 1 januari 2024 det tidigare direktivet NFRD som implementerats i ÅRL 6 och 7 kap.
Internationellt ramverk för bestyrkandeuppdrag, FAR Online
Ramverk skapar tydlighet
Att rapportera sitt hållbarhetsarbete i enlighet med ett ramverk innebär flera fördelar. De ramverk FAR redogör för här innehåller tydliga kriterier, vilket är en förutsättning för att en revisor ska kunna lämna ett bestyrkande.
När informationen i hållbarhetsrapporten är granskad innebär det att intressenter kan bedöma uppgifterna som mer tillförlitliga. Vissa intressenter kan också kräva att hela eller delar av hållbarhetsrapporten ska vara föremål för någon typ av granskning.
Att tillämpa en standard är ett stöd i hållbarhetsarbetet och underlättar rapporteringsprocessen. En standardiserad rapportering underlättar också jämförbarheten mellan företag och informationen blir mer begriplig för den som ska använda den.
ESRS European Sustainability Reporting Standards
ESRS är obligatoriskt för de företag som omfattas av CSRD såsom det införlivas i ÅRL. Rapportering enligt ESRS ska ske enligt det så kallade dubbla väsentlighetsperspektivet som beskrivs i CSRD.
ESRS bygger till stor del på GRI vilket utgår från påverkansväsentligheten (inifrån- och ut-perspektivet) respektive TCFD som utgår från den finansiella väsentligheten (utifrån och in-perspektivet), därtill inkluderas ytterligare krav som återfinns i CSRD och annan EU-reglering, till exempel den EU:s gröna taxonomiförordning och disclosureförordningen SFDR.
EFRAG – European Financial Reporting Advisory Group
EFRAG arbetar fram de olika ESRS-standarderna till kommissionen. De första standarderna har antagits och EFRAG arbetar nu vidare med standarder för särskilda sektorer, obligatoriska standarder för noterade små- och medelstora företag, frivilliga standarder för andra små- och medelstora företag, samt standarder för utomeuropeiska länder. EFRAG utvecklar även vägledningar löpande.
Läs mer om arbetet och ta del av vägledningar hos EFRAG.
ISSB:s Sustainability Reporting Standards
Den globala organisationen International Standards Board, ISSB, bildades 2021-2022 under Cop 26 med avsikten att utarbeta standarder som kan vara en global baslinje för hållbarhetsrapportering. ISSB konsoliderade flera organisationer, som CDSB och VRF inklusive SASB och IRF.
ISSB:s standarder kommer att antas som det lagstadgade ramverket för hållbarhetsrapportering i flera länder utanför EU. Företag som är rapporteringspliktiga i EU enligt CSRD kan samtidigt ha krav från intressenter att rapportera enligt ISSB:s standarder.
ESRS och ISSB:s standarder är i stor utsträckning kompatibla och de båda organisationerna arbetar för att publicera en mappningstabell mellan rapporteringskraven i de båda standarderna.
Ett företag som rapporterar enligt ESRS uppfyller till stor del kraven på rapportering enligt ISSB:s standarder. Enbart rapportering enligt ISSB:s standarder uppfyller dock inte fullt ut kraven på ESRS rapportering. ISSB:s standarder omfattar endast information som är väsentlig ur ett finansiellt perspektiv.
Erfarenhets-HUB IFRS S1 och S2
ISSB har tagit fram utbildningsmaterial för att stödja en enhetlig tillämpning av standarderna S1 och S2.
IFRS S1 General Requirements for Disclosure of Sustainability-related Financial Information
GRI Global Reporting Initiative
GRI är ett av världens mest använda ramverk. GRI omfattar information som är väsentlig ur ett påverkansperspektiv och lägger tonvikt på företagets ekonomiska, miljörelaterade och sociala påverkan.
ESRS bygger i stora delar på GRI och de båda organisationerna har publicerat en mappningstabell mellan rapporteringskraven i de båda standarderna. Ett företag som rapporterar enligt ESRS bedöms uppfylla kraven på rapportering enligt GRI. Enbart rapportering enligt GRI uppfyller dock inte fullt ut kraven på ESRS rapportering. Mer information hittar du på GRI:s webbplats
TCFD Task Force on Climate Related Financial Disclosures
TCFD:s riktlinjer utgår ifrån styrning, strategi, riskhantering, mätvärden och målbilder. TCFD är ett ramverk som i sig självt inte utgör granskningsbara kriterier men ofta används i kombination med till exempel GRI. TCFD syftar till att vägleda organisationer i arbetet med att identifiera sina klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter. Läs mer om TCFD
TNFD Task Force on Nature Related Financial Disclosures
TNFD:s riktlinjer utgår från styrning, strategi, riskhantering, mätvärden och målbilder. TNFD syftar till att vägleda organisationer i arbetet med att identifiera sina naturrelaterade finansiella risker och möjligheter. Principerna i TNFD har införlivats i ESRS. Läs mer om TNFD
SASB Sustainability Accounting Standards Board
Både SASB och GRI används frekvent och ISSB:s standarder bygger till stor del på SASB. SASB är branschspecifika standarder som utgår från den finansiella väsentligheten och därmed är fokuserade på finansiella risker. Ansvaret för SASB-standarderna har tagits över av ISSB men eftersom ISSB ännu inte har tagit fram sektorspecifika standarder uppmuntras företag att fortsatt tillämpa SASB. Läs mer om SASB
NSRS Nordic Sustainability Reporting Standard
NSRS är en nordisk standard för frivillig hållbarhetsredovisning avsedd för små och medelstora företag. NSRS-standarden har inspirerats av GRI, men med en förenklad process. Läs mer om NSRS