AI lovar att rensa bort det monotona arbetsuppgifterna. Men det är ofta i ”grunt work” som omdöme och yrkesskicklighet byggs. Vad händer med professionen om vi automatiserar bort lärandet?
Det talas mycket om effektivisering. Om hur AI ska ta bort det monotona, det återkommande och det som upplevs som… ja, lite tråkigt. I grunden är det förstås en lockande tanke. Vem har inte drömt om en arbetsdag helt fri från avstämningar som inte går ihop, bilagor som ska jagas eller listor som måste rensas?
Men ändå gnager en fråga: Vad händer med professionen om vi lyckas för bra?
I en nyligen publicerad artikel i The Economist lyfts ett perspektiv som förtjänar att tas på allvar: att så kallat ”grunt work”, det enkla, repetitiva och ibland otacksamma arbetet, faktiskt fyller en viktig funktion i arbetslivet.
De grundläggande momenten skapade yrkesidentiteten
För många av oss var det just i det där arbetet som förståelsen byggdes. Det var när man satt och följde transaktioner rad för rad som sambanden blev tydliga. När man gjorde avstämningar manuellt och började se hur felkällor och risker började bilda ett mönster. Det var inte högtflygande analyser som skapade yrkesidentiteten, utan de grundläggande momenten.
Grunt work är ofta lärandets infrastruktur.
Det är också i dessa uppgifter som omdömet börjar formas. För revisions‑ och rådgivningsyrken handlar professionalitet inte bara om att dra slutsatser, utan om att förstå materialet bakom dem. Om AI tar över allt det förberedande arbetet finns en risk att nästa generation får svar, men inte förståelsen.
Rutinmässiga uppgifter gör helheten hållbar
Det finns ytterligare en dimension som lätt glöms bort i teknikdebatten. Arbete består inte bara av topprestationer. Människor orkar inte fatta komplexa beslut åtta timmar i sträck. Växlingen mellan krävande analys och mer rutinmässiga uppgifter är ofta det som gör helheten hållbar. I det lågintensiva arbetet uppstår ibland också de bästa insikterna, just för att tempot tillåter eftertanke.
Det betyder naturligtvis inte att vi ska romantisera ineffektivitet. Ingen längtar tillbaka till onödigt dubbelarbete eller system som motarbetar användaren. AI kan och bör användas för att minska meningslöst krångel, höja kvaliteten och frigöra tid till kvalificerat arbete.
Allt som är tråkigt är inte onödigt
För oss som bransch finns här ett viktigt vägval. När vi inför ny teknik behöver vi ställa oss fler frågor än ”går det snabbare?” och ”blir det billigare?”. Vi behöver också fråga oss:
- Vad händer med kompetensuppbyggnaden?
- Hur formas yrkesrollen över tid?
- Hur säkerställer vi att professionalismen inte tunnas ut när processen blir för smidig?
Tilliten till våra professioner bygger ytterst på kvalitet, omdöme och förståelse – inte på att det gick fort.
I en tid där tekniken lovar att göra arbetet lättare är det därför värt att påminna sig om att allt som är tråkigt inte är onödigt. Ibland är det just där, i det stillsamma arbetet, som grunden för riktigt bra beslut läggs.
Per Johansson,
generalsekreterare och vd FAR