Hög tillit i samhället har länge varit Sveriges styrka. Men när den ekonomiska brottsligheten blir mer avancerad riskerar tilliten att bli en sårbarhet. En ny rapport visar hur digitalisering, svagare identitetskontroller och AI gör gamla kontrollsystem otillräckliga. För att värna tilliten måste vi bli bättre på att förebygga, verifiera och agera i tid.
Vi brukar tala om tillit som en av Sveriges största konkurrensfördelar. Höga nivåer av förtroende mellan människor, företag och institutioner har gjort det möjligt att bygga ett väl fungerande samhälle med relativt låg friktion. Men det som länge varit en styrka riskerar nu att bli en sårbarhet.
När ekonomisk brottslighet växer i omfattning, professionaliseras och blir alltmer datadriven förändras spelplanen. Det räcker inte längre med att lita på att systemen håller eftersom de inte är byggda för den verklighet vi nu befinner oss i.
Ekonomisk brottslighet omsätter 352 miljarder kronor
UC:s och Kairos Futures rapport The Future of Financial Crime så intressant visar att ekonomisk brottslighet inte längre kan förstås som ett avgränsat compliance-problem. Det handlar inte bara om enskilda bedragare, bristande rutiner eller otillräckliga kontroller. Det handlar om en strukturell samhällsrisk. Den kriminella ekonomin i Sverige uppskattas omsätta omkring 352 miljarder kronor per år, med vinster på cirka 185 miljarder kronor, vilket motsvarar ungefär 5,5 procent av BNP. När nivåerna blir så höga talar vi inte längre om avvikelser i systemet. Vi talar om aktörer som lärt sig använda systemet bättre än dem som har i uppdrag att skydda det.
Gamla kontrollmodeller blir snabbt otillräckliga
Rapporten fångar tre områden som tillsammans förstärker varandra: hastigheten i den digitala ekonomin, försvagade identitetskontroller och AI:s genombrott. När lån kan beviljas på några sekunder, betalningar sker i realtid och identiteter kan manipuleras och fabriceras med allt större trovärdighet minskar tiden för eftertanke, kontroll och ingripande. Samtidigt ger AI kriminella aktörer möjlighet att industrialisera bedrägerier, skala upp social manipulation och skapa syntetiska identiteter på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Det betyder att gamla kontrollmodeller snabbt blir otillräckliga. Det som förr var avancerat är i dag tillgängligt, billigt och snabbt.
Det är lätt att fastna i att dokumentera, rapportera och reagera
I en tid när mycket fokus hamnar på regelefterlevnad finns en risk att vi fastnar i att dokumentera, rapportera och reagera – i stället för att förebygga. Men om brottsligheten blir mer snabbfotad, mer intelligent och mer systematisk kan inte samhällets svar vara att enbart lägga på fler lager av administration i efterhand. Vi behöver i stället stärka förmågan till proaktiv prevention. Det gäller banker, myndigheter, företag och alla oss som arbetar med att skapa ordning, transparens och förtroende i ekonomin.
Sverige har länge haft starka offentliga register, välfungerande person- och organisationsnummer och en hög generell tillit i samhället. Det har varit en verklig styrka. Men rapporten pekar också på att denna fördel håller på att urholkas. Om registerkvaliteten försämras, identitetskontrollerna blir svagare och samordningen mellan system och aktörer inte håller jämna steg, då försvinner också det övertag som tidigare gjort Sverige robust. Vi kan inte luta oss mot en gammal självbild av att våra institutioner alltid ligger steget före. Just nu finns det skäl att ställa den obekväma frågan om det kanske är tvärtom.
Tillit måste kombineras med möjlighet att verifiera, analysera och agera i realtid
Det är därför jag tar med mig en enkel men viktig slutsats från rapporten: framtidens kamp mot finansiell brottslighet kommer inte att vinnas genom mer av samma sak. Den kommer att kräva bättre data, skarpare identitetsinfrastruktur, klokare användning av teknik och ett tydligare fokus på hur tillit byggs och skyddas i praktiken. Tillit är fortfarande en av våra viktigaste tillgångar. Men just därför får vi inte vara naiva. I dag måste tillit kombineras med möjlighet att verifiera, analysera och agera i realtid. Annars riskerar det som byggt vårt samhälle också att bli det som underminerar det.
Per Johansson,
generalsekreterare och vd FAR