Det finns något både starkt och lite utmanande i att ta del av hur andra ser på den profession man själv verkar i. En dansk analys visar på ett stort förtroende för branschens kompetens, men också på behovet av att göra dess samhällsrelevans tydligare.
I den danska analys som FSR (FAR:s danska systerorganisation) gjorde före sommaren är det tydligt att revisions- och rådgivningsprofessionen uppfattas som mycket kompetent, pålitlig och viktig. Det är i grunden ett gott betyg. Men mellan raderna finns också en annan insikt: att hög expertis i sig inte automatiskt leder till stort genomslag.
För oss som verkar i och omkring professionen råder det inga tvivel om det värde som skapas varje dag. Vi vet att revision, redovisning, skatt, hållbarhetsrapportering och rådgivning inte bara är tekniska discipliner, utan en del av samhällets infrastruktur för tillit. De gör att företag kan växa, att investeringsbeslut kan fattas på bättre grunder, att regler får genomslag och att ekonomisk information går att lita på. Utan detta blir marknaden osäkrare, styrningen svagare och förtroendet lägre. Ändå är det inte alltid så omvärlden ser det.
Det räcker inte alltid att ha rätt
Men kanske är det inte så konstigt. Professioner som vår har ofta tränats i att vara korrekta och sakliga. Vi har lärt oss att väga orden, att inte gå längre än vad fakta bär och att låta kvaliteten tala för sig själv. Det är i grunden en styrka. Men i en tid där samhällsdebatten rör sig snabbt, där många aktörer konkurrerar om uppmärksamhet och där berättelsen ofta är lika viktig som innehållet, räcker det inte alltid att ha rätt. Man måste också lyckas synliggöra sin relevans.
Det är här jag tycker att FRS:s analys blir särskilt intressant. Den pekar på något som nog inte bara gäller Danmark, utan också oss i Sverige: spänningen mellan att vara en medlemsorganisation och att vara en tydlig samhällsröst. Det ena utesluter inte det andra. Tvärtom. Men det kräver medvetenhet.
Så blir vår röst mer relevant
Om vi uppfattas som alltför fokuserade på våra egna villkor riskerar vi att minska vår trovärdighet i de större samhällsfrågorna, även när vår kunskap skulle kunna göra stor nytta. Om vi däremot tydligare visar hur professionens erfarenhet bidrar till lösningar i frågor om tillit, transparens, hållbarhet, ekonomisk brottslighet, AI och kvalitet i rapporteringen blir vår röst också mer relevant utanför den egna kretsen.
Jag tror att detta är en av de viktigaste framtidsfrågorna för FAR. Inte för att vi ska bli något annat än vi är, utan för att vi tydligare behöver formulera hur det vi gör spelar roll i ett större sammanhang. Vi ska naturligtvis fortsätta vara starka i det tekniska, i regelutvecklingen och i det professionella stödet. Det är själva grunden. Men vi behöver också bli bättre på att sätta in vår expertis i ett samhällsperspektiv som fler känner igen sig i. För ytterst handlar det om förtroende.
Förtroende byggs av relevans
Förtroende byggs inte bara av precision, utan också av relevans. Av att människor – beslutsfattare, företagare, medlemmar och allmänhet – upplever att vi inte enbart försvarar ett system, utan bidrar till att utveckla det. Att vi inte bara reagerar på förändring, utan hjälper till att forma den.
Det är också därför jag tror att vi behöver våga välja. Vi kan inte säga allt om allt. Men vi kan välja några frågor där professionens kunskap verkligen gör skillnad och där FAR kan vara en tydlig, lösningsorienterad och trovärdig röst. Ju tydligare vi är, desto större blir också vårt genomslag.
För mig är detta i grunden en ledarskapsfråga. Men det är också en identitetsfråga för professionen. Hur vill vi bli uppfattade? Som experter som sitter på viktig kunskap – eller som experter som dessutom använder sin kunskap för att bidra till ett bättre fungerande samhälle?
Per Johansson,
generalsekreterare och vd FAR