FAR har beslutat om ändringar i Reko, Svensk standard för redovisnings- och lönetjänster, som innebär att auktoriserade redovisnings- och lönekonsulter får rätt att anmäla misstankar om vissa brott till Ekobrottsmyndigheten. Utgångspunkten är dock fortfarande att konsulten i första hand ska försöka få kunden att vidta rättelse.
Förändringen innebär ett nytt undantag från konsultens tystnadsplikt. Det gör det möjligt för redovisnings- och lönekonsulter att lämna uppgifter till Ekobrottsmyndigheten om misstänkta bokföringsbrott, skattebrott och försvårande av skattekontroll som de får kännedom om i samband med ett uppdrag.
– Redovisnings- och lönekonsulter har ofta god insyn i företagens ekonomiska processer och kan därför upptäcka tecken på oegentligheter. De nya reglerna ger dem möjlighet att agera vid misstanke om brott och därmed bidra till att motverka ekonomisk brottslighet. Samtidigt ligger konsultens grundläggande ansvar enligt Reko fast, säger Camilla Carlsson, auktoriserad redovisningskonsult på FAR.
Rättelse kommer alltid först
Den nya möjligheten att anmäla misstankar om brott innebär inte att konsulten ska agera utredare eller gå direkt till myndigheterna. Utgångspunkten är fortfarande att konsulten i första hand ska reagera och agera enligt Reko 110 konsultens roll och uppgift. Om kunden inte vidtar rättelser ska konsulten som tidigare rapportera i enlighet med Reko 850 Rapportering vid väsentliga händelser.
– Huvudregeln är fortfarande att försöka få till stånd en rättelse. Anmälningsrätten är ett verktyg för de situationer där det inte räcker, säger Camilla Carlsson.
Gäller både redovisnings- och löneuppdrag
Ändringen omfattar såväl redovisningskonsulter som lönekonsulter.
– För en redovisningskonsult kan det exempelvis handla om att affärshändelser utelämnas ur bokföringen, att bokföringsunderlag manipuleras eller att felaktiga uppgifter medvetet lämnas i deklarationer. För en lönekonsult kan det röra sig om misstankar om svarta löneutbetalningar, oriktiga arbetsgivardeklarationer eller ersättningar som medvetet undanhålls från beskattning. Det är dock inte konsultens uppgift att fastställa om ett brott faktiskt har begåtts, säger Camilla Carlsson.
Riskindikationer kan upptäckas i löneuppdrag
Lönekonsulter kan spela en viktig roll i arbetet med att upptäcka och förebygga ekonomisk brottslighet. Genom sina uppdrag får de ofta insyn i uppgifter som kan tyda på att något inte står rätt till.
– Vi får inte glömma att även lönekonsulter kan bidra till att upptäcka och förebygga brott. Därför är det viktigt att professionen är uppmärksam på ovanliga avvikelser och agerar när det finns skäl till det, säger Emelie Hansson, auktoriserad lönekonsult och rådgivare på FAR.
Exempel på riskindikationer kan vara:
- Avvikelser mellan lönespecifikationer, anställningsavtal, tidrapporter, scheman, bankutbetalningar och arbetsgivardeklarationer
- Ovanligt många rättelser av individuppgifter eller återkommande retroaktiva löneutbetalningar
- Underlag som inte lämnas trots upprepade påminnelser eller uppgifter som ändras när en myndighetskontroll blir aktuell.
Låg misstankegrad räcker
Konsulten behöver inte ha bevis för att ett brott har begåtts eller göra någon egen utredning. Det räcker att det finns omständigheter som ger anledning att misstänka brott. Ansvaret för att utreda och bedöma misstankarna ligger hos behöriga myndigheter.
– Konsulten ska inte agera brottsutredare. Däremot har konsulten rätt att lämna uppgifter till Ekobrottsmyndigheten om vissa brott som konsulten har fått anledning att misstänka i samband med uppdraget, säger Camilla Carlsson.
I linje med FAR:s arbete mot ekonomisk brottslighet
Beslutet ligger i linje med FAR:s åtta förslag på åtgärder för att förhindra ekonomisk brottslighet.
– Ett av FAR:s förslag är att kraven på brottsanmälan ska uppdateras. I samband med den översynen behöver det också utredas hur redovisnings- och lönekonsulter kan omfattas av krav på att agera och rapportera när de uppmärksammar omständigheter som ger anledning att misstänka brott i sina uppdrag. Genom sin nära insyn i företagens ekonomiska flöden kan de spela en viktig roll i arbetet mot ekonomisk brottslighet, säger Camilla Carlsson.
Förändringen kan också ses som ett steg mot ett framtida system med statlig auktorisation av redovisningskonsulter.
– Samhällets förväntningar på yrkesrollen förändras. De nya reglerna stärker branschens möjligheter att bidra i arbetet mot ekonomisk brottslighet, samtidigt som rättssäkerheten och den professionella rollen värnas. Förändringen kan också underlätta en framtida anpassning till eventuella anmälningsskyldigheter om statlig auktorisation av redovisningskonsulter införs, säger Camilla Carlsson.
Flera förtydliganden i Reko
I samband med förändringen har FAR även gjort ett antal förtydliganden i reglerna om tystnadsplikt och undantagen från den. Dessutom har följdändringar gjorts i Reko 130, 725 och 850 för att tydliggöra att konsulten har rätt att anmäla misstankar om de aktuella brotten samt att det inte är konsultens uppgift att utreda den misstänkta brottsligheten.
Brott som omfattas av den nya anmälningsrätten
Den nya anmälningsrätten omfattar misstankar om:
- Bokföringsbrott enligt 11 kap. 5 § första stycket brottsbalken och grovt bokföringsbrott enligt 11 kap. 5 § andra stycket samma lag
- Skattebrott enligt 2 § skattebrottslagen (1971:69) och grovt skattebrott enligt 4 § samma lag
- Försvårande av skattekontroll enligt 10 § skattebrottslagen
Anmälan kan göras till Ekobrottsmyndigheten. Regeln innebär en rätt, men inte en skyldighet, att anmäla misstankar om brott. Utgångspunkten är att konsulten först ska verka för rättelse i enlighet med Reko.
