EU-kommissionen har antagit reviderade europeiska standarder för hållbarhetsrapportering, ESRS, och en frivillig standard för mindre företag. De slutliga standarderna ligger nära de förslag som lades fram våren 2026, men innehåller vissa riktade ändringar och förtydliganden.
De reviderade ESRS ska minska företagens administrativa börda utan att kvaliteten i hållbarhetsinformationen försämras. Enligt EU-kommissionen har antalet obligatoriska datapunkter minskat med mer än 60 procent och det totala antalet datapunkter med mer än 70 procent.
– Standarderna har också blivit kortare och tydligare, fått större flexibilitet och en förenklad väsentlighetsbedömning. Kommissionen bedömer att förändringarna kan minska rapporteringskostnaderna med mer än 30 procent per företag, säger Sara Lissdaniels, auktoriserad revisor och hållbarhetsspecialist på FAR.
Jämfört med kommissionens förslag från maj 2026 är grundinriktningen densamma, men den antagna versionen innehåller flera viktiga justeringar som ska ge företagen större flexibilitet, mer tid för förberedelser och tydligare regler.
Mer tid för upplysningar om finansiella effekter
Övergångsreglerna för upplysningar om förväntade finansiella effekter har förlängts med ett år jämfört med majförslaget. Företag i den första rapporteringsvågen får utelämna dessa upplysningar till och med räkenskapsåret 2028. Övriga företag får utelämna all sådan information under sina två första rapporteringsår och den kvantitativa informationen under de fyra första åren.
Tydligare krav och större flexibilitet
För incidenter som rör mänskliga rättigheter ska rapporteringen avse styrkta och verifierade incidenter. Formuleringen om att rättsliga eller utomrättsliga förfaranden har inletts har tagits bort.
Definitionen av väsentlig information har förenklats. I det tidigare utkastet angavs att information är väsentlig om den rimligen kan förväntas påverka användarnas beslut, inklusive deras välgrundade bedömningar (informed assessments). Den hänvisningen har nu tagits bort. I stället förtydligas att företag ska utgå från de gemensamma informationsbehoven hos olika användargrupperv och inte behöver tillgodose varje enskild användares specifika behov.
– Huvudregeln är fortfarande att hållbarhetsrapporten ska delas in i allmän information, miljöinformation, social information och styrningsinformation. Företag får dock välja en annan struktur om de motiverar valet och uppfyller övriga krav, säger Sara Lissdaniels.
Anpassningen till internationella standarder har samtidigt stärkts, bland annat genom ökad samstämmighet med ISSB-standarderna. Vid faställande av rapporteringsgränserna för växthusgasutsläpp får företagen exempelvis välja mellan finansiell kontroll, operativ kontroll och ägarandel enligt Greenhouse Gas Protocol.
Frivillig standard och tak för värdekedjan
Kommissionen har samtidigt antagit en frivillig standard för företag som inte omfattas av de obligatoriska kraven i CSRD. Standarden ska ge ett gemensamt och proportionerligt ramverk och fungera som ett tak för vilken hållbarhetsinformation rapporteringsskyldiga företag får begära från mindre företag i värdekedjan.
I den slutliga versionen har regleringen av värdekedjetaket förenklats betydligt. I stället för de detaljerade bestämmelserna i majförslaget anges nu att taket endast omfattar de datapunkter som finns i bilaga II.
– Den tidigare EU-rekommendationen om frivillig hållbarhetsrapportering för små och medelstora företag upphör att ha rättslig verkan när den nya förordningen träder i kraft. Begrepp och hänvisningar i den frivilliga standarden har dessutom anpassats till de slutliga ESRS, säger Sara Lissdaniels.
Nästa steg
De delegerade akterna ska nu granskas av Europaparlamentet och rådet. Institutionerna kan godkänna eller invända mot akterna, men inte ändra dem. Granskningsperioden är två månader och kan förlängas med ytterligare två månader. Den antagna versionen ger samtidigt längre förberedelsetid än majförslaget: förordningen träder i kraft tidigast fyra månader efter att den har antagits och därefter publicerats i EU:s officiella tidning.
– De reviderade ESRS ska börja tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027. Företag som har ett räkenskapsår som börjar under 2026 får dock välja att använda de nya standarderna redan då, säger Sara Lissdaniels.
De företag som fortsätter att använda dagens standarder för räkenskapsår som börjar under 2026 får samtidigt tillämpa vissa av de nya lättnaderna. Det gäller bland annat förenklade regler för väsentlighetsbedömningen, gemensamt styrda företag, nya förvärv och begränsningar i informationen från värdekedjan när det skulle medföra oskäligt stora kostnader eller insatser att ta fram uppgifterna.
