EU-kommissionen antog 21 juni 2022 ett direktiv om förändrad hållbarhetsrapportering, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD).
Uppdatering av nyhet publicerad 2022-04-11
EU:s gröna giv innebär att EU satt ett slutmål om klimatneutralitet senast 2050. Den gröna given för med sig en rad regleringar, där vi här fokuserar på de delar som rör rapportering och granskning.
Direktivet träder i kraft räkenskapsåret 2023 och rapportering ska ske:
- 1 januari 2024 för företag som redan omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering. (rapportering 2025), innebär EU-PIE dvs. >500 anställda.
- 1 januari 2025 för stora företag som för närvarande inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering, 250 anst 40 MEUR oms, 20 MEUR BO. (rapportering 2026)
- 1 januari 2026 för börsnoterade små och medelstora företag, små och icke-komplexa kreditinstitut och captive försäkringsföretag. Ett undantag kommer att vara möjligt för små och medelstora företag under en övergångsperiod, vilket innebär att de kommer att undantas från tillämpningen av direktivet fram till 2028.
- Non-EU companies (över 150 MEUR omsättning i EU) 2028 (viss information).
En utredning är tillsatt för implementeringen av CSRD i svensk lag ska presentera sitt slutbetänkande senast 1 juni 2023.
Vad gäller nu?
Innan CSRD träder i kraft gäller de nuvarande bestämmelserna om kraven på hållbarhetsrapportering i årsredovisningslagens 6 kapitel 10-14 §§.
De företag som uppfyller mer än ett av följande villkor är skyldiga att lämna hållbarhetsupplysningar i en hållbarhetsrapport.
- medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 250
- företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 175 miljoner kronor
- företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 350 miljoner kronor
Dotterföretag (om det och dess samtliga dotterföretag omfattas av en hållbarhetsrapport för koncernen) som inte upprättar någon hållbarhetsrapport ska upplysa om detta i en not till årsredovisningen samt lämna uppgift om namn, organisations- eller personnummer och säte för det moderföretag som upprättar hållbarhetsrapporten för koncernen.
Upplysningsbestämmelse i årsredovisningslagen med anledning av EU:s gröna taxonomiförordning
Sedan räkenskapsår 2021 ska den lagstadgade hållbarhetsrapporten även innehålla uppgifter om den andel av ett företags ekonomiska aktiviteter, som omfattas av tekniska granskningskriterier som definierar vad som är miljömässigt hållbart. FAR besvarar i frågor kring de externa rapporteringskraven som följer av taxonomin. Rapporteringskraven införs stegvis. Rapporteringen för 2022 är begränsad till de två klimatmålen där såväl omfattning av taxonomin (eligibility) som förenlighet med taxonomin (alignment) ska rapporteras.
Den nya bestämmelsen återfinns i årsredovisningslagens sjätte kapitlets paragraf 12 a som anger att hållbarhetsrapporten även ska upplysningar enligt EU:s gröna taxonomiförordning om företaget;
- är ett företag av allmänt intresse enligt EU:s redovisningsdirektiv, och
- under det senaste räkenskapsåret i genomsnitt har haft fler än 500 anställda.
Bestämmelser om koncernredovisning återfinns i sjunde kapitlet paragraf 31 c där det framgår att bestämmelserna i 6 kap. 11-14 §§ ska gälla koncernredovisningen respektive koncernen om moderföretaget är ett företag av allmänt intresse enligt EU:s redovisningsdirektiv, och koncernen under det senaste räkenskapsåret har haft fler än 500 anställda.
Vad väntar runt hörnet?
CSRD
Dagens bestämmelser i årsredovisningslagen är en reglering av Non Financial Reporting Directive (NFRD) där Sverige som medlemsstat antagit lägre tröskelvärden än de gränser som anges i direktivet. EU-kommissionen har nu antagit ett nytt direktiv om förändrad hållbarhetsrapportering, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), vilket innebär förändring och uppdatering av de befintliga rapporteringskraven.
Förslaget innebär bland annat:
- utvidgning av tillämpningsområdet till att omfatta alla stora företag och företag som är noterade på reglerade marknader (utom börsnoterade mikroföretag), i Sverige har vi redan i ÅRL lägre tröskelvärden varav antalet tillkommande bolag enligt CSRD kommer vara mindre börsnoterade företag
- krav på revision av rapporterad information (översiktlig granskning)
- införande av mer detaljerade rapporteringskrav och ett krav på att rapportera enligt EU:s standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS)
- krav på att företagen digitalt "märker" den rapporterade informationen, så att den blir maskinläsbar
Standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS) utarbetas av Europeiska rådgivande gruppen för finansiell rapportering (EFRAG). Statusen över arbetet med rapporteringsstandarder kan följas via EFRAG:s hemsida.
Vad EFRAG förväntas leverera till Europeiska kommissionen
- En första uppsättning rapporteringsstandarder den 15 november 2022, kommissionen tar beslut om standarderna i juni 2023
- En andra uppsättning rapporteringsstandarder, som specificerar kompletterande hållbarhetsrelaterad såväl som sektorspecifik information som ska offentliggöras, tillsammans med rapporteringsstandarder som är specifika för små och medelstora företag (SME), i mitten av 2023
EU:s taxonomiförordning - fortsättning
Rapporteringskraven på de sex miljömålen införs stegvis. EU:s plattform för hållbar finansiering har publicerat en slutrapport med förslag till delegerade akter för de återstående fyra miljömålen: biologisk mångfald, vatten och marina resurser, cirkulär ekonomi samt förebyggande av utsläpp. Dessutom har plattformen publicerat slutrapporter för en social taxonomi, samt en rapport med förslag till utökning av taxonomin avseende så kallade omställningsaktiviteter.
Globalt
IFRS Foundation har bildat ny standardsättare, The International Sustainability Standards Board (ISSB) vilka utvecklar IFRS Sustainability Disclosure Standards. ISSB publicerade förslag till de två första standarderna den 30 mars, omfattande förslag till standard för generella upplysningskrav respektive krav på klimatrelaterade upplysningar.
Remisstiden har löpt ut och ISSB utvärderar remissvaren och genomför omarbetningar med målsättningen att publicera slutliga standarder så tidigt som möjligt under 2023.
Standard för granskning
Bestyrkandeuppdrag av hållbarhetsinformation utförs i Sverige enligt RevR 6 vilken bygger på den internationella standarden ISAE 3000.
IAASB har påbörjat ett projekt med syfte att utveckla en ny övergripande standard för bestyrkande av hållbarhetsinformation. Målsättningen är att en slutlig standard ska godkännas 2025.
