Hans Peter Larsson

Rapporteringsskyldighet för inhemska skattearrangemang fungerar inte

2019-03-27 09:15

Det börjar bli dags att lämna remissvar på betänkandet Rapporteringspliktiga arrangemang – ett nytt regelverk på skatteområdet.

Javisst, nytt är det i Sverige att i vissa fall behöva anmäla arrangemang till Skatteverket. Vem vet förresten vad ett arrangemang är? Har någon hört ordet i skattesammanhang tidigare? Nu ska det plötsligt förstås av cirka 25 000 skatterådgivare i Sverige.

När det gäller gränsöverskridande arrangemang har vi inget val. EU – direktivet är tvingande. Det kan jag förstå behovet av. Men inhemska?

När jag nu läser betänkandet igen blir jag än mer övertygad om att inte heller utredaren tror på den inhemska delen i förslaget. Därtill var hon nödd och tvungen, enligt utredningsdirektivet från finansdepartementet. Detta lämnades därtill före det att EU – beslutade att alla medlemsländer måste införa regler om så kallade Mandatory disclosure rules. Sannolikt såg finansen tidigt en möjlighet att med OECDs BEPS rekommendation Action 12 som förevändning införa motsvarande regler även för nationella transaktioner. Skatteverket invände sannolikt inte. Nu ska det teoretiska förslaget möta den praktiska verkligheten hos FAR:s medlemmar. Den som inte förstår vad som ska rapporteras till Skatteverket bötfälls.

Låt mig kort lyfta fram några delar ur betänkandet som visar på det orimliga i den inhemska delen av förslaget. Kanske är det just det som utredaren vill peka på?

  • EU – direktivet och OECDs modellregler visar tydligt att reglerna är avsedda för gränsöverskridande transaktioner. Detta framgår otvetydigt av kap 3 i betänkandet. I ett kort sista stycke görs dock bedömningen att ”även inhemska skatteupplägg förekommer inom företag och koncerner, t.ex. för att kringgå 3:12 – reglerna. Sådana slag av skatteupplägg medför ett betydande skattebortfall, även om det saknas underlag för att uppskatta detta bortfall”.
  • Mandatory disclosure rules finns redan i ett antal länder, åtta beskrivs av utredningen. Det framgår inte av betänkandet om reglerna i de länder som redovisas infört reglerna även för inhemska transaktioner.
  • Nåväl. Irland har haft motsvarande regler sedan 2011. Sammanlagt 11 upplägg har rapporterats sedan dess. UK sedan 2004, 2 500 rapporter har lämnats. Portugal, 100 st. Det nämns på två ställen i betänkandet att utvärderingar av de brittiska reglerna inte har kunnat peka på några positiva effekter. Bilden är densamma i Kanada, ”inga väsentliga effekter av reglerna har kunnat noteras”. I USA listar man de upplägg man vill ha info om, precis som Skatteverket i Sverige har sin svarta lista med upplägg.
  • I Sverige är förslaget utformat, enligt konsekvensanalysen i betänkandet, så att 55 000 rapporter per år om gränsöverskridande transaktioner väntas lämnas och därtill 110 000 informationer om inhemska skatteupplägg. Tillsammans 165 000 upplysningar! Blott Sverige svenska krusbär har, eller?
  • Uppskattningsvis 25 000 rådgivare i Sverige berörs uttryckligen enligt samma konsekvensanalys, kap 20. Rådgivarnas kostnad beräknad utifrån 372 kronor per timme plus overhead uppskattas till 225 mkr. Lägg därtill informationskostnader kring de nya reglerna och skattskyldigas kostnader. Dessa kostnader antas klienten stå för, enligt utredningen.
  • Skatteverket behöver ökade anslag med 170 mkr för att hantera informationen, även det enligt konsekvensanalysen. Inkomna informationer väntas hanteras främst genom nya AI – rutiner som ska byggas upp. Beloppen nämns på minst två ställen i betänkandet. Tillsammans över 400 mkr. Lågt räknat! 
  • Samtidigt redovisas bara gissningar och antaganden om att intäkterna kommer att överstiga kostnaderna.

Så några reflektioner kring de föreslagna reglerna i sig.

  • Avsikten är att endast nya former av skatteupplägg ska rapporteras. För att ”fylla sitt syfte ska även kända upplägg av intresse för Skatteverket rapporteras. Det innebär att reglerna inte kan vara så precisa som annars skulle vara önskvärt. En konsekvens av detta är att reglerna kan komma att upplevas som vaga och oklara och att de kan träffa många situationer som inte är av något större intresse för Skatteverket. Detta påverkar givetvis kostnaderna…” osv. Återigen nämns beloppen 225 mkr och 170 mkr. Nu därtill kostnader för att fånga upp de arrangemang som omfattas av regelverket, s. 176 f. Klädsam ödmjukhet eller en medveten passning till remissinstanserna?
  • Medveten vaghet i lagstiftningen! Att klä allmänt hållna EU termer i svensk lagstiftning är i sig en utmaning. Om därtill utformningen anpassas till Skatteverkets intressen har en gräns passerats. Rättssäkerhet någon? 
  • Skatteintäkterna ”antas” som nämnts överstiga kostnaderna. Men de är därtill både osäkra och baserade på internationella antaganden från tiden före BEPS. I den inhemska delen är ”bedömningen att skatteupplägg medför betydande bortfall även om det saknas underlag för att beräkna detta bortfall”. Det torde vara vanligt med inhemska arrangemang, skriver utredningen.
  • Just det, torde. De inhemska reglerna bör enligt utredningen utvärderas och prövas på nytt när direktivet har tillämpats viss tid, s. 178. Är sådan försöksverksamhet verkligen tillåten?
  • Utredningen ägnar ett helt kapitel åt andra möjligheter för Skatteverket att få information om upplägg och nämner dessa på flera ställen i betänkandet. Men Skatteverket kan ändock ha intresse av att få in uppgifterna, om inte annat av kontrollhänsyn, skriver utredaren och refererar till Skatteverket. Därtill kan reglerna även antas ha en skrämseleffekt.

Tror att jag slutar här. Detta är trots allt en blogg och inget remissvar. För detta går tiden ut 24 april. Ursäkta tyngande sidhänvisningar, men ni har läst rätt.

Hur många personer och företag som den inhemska delen av förslaget i praktiken berör? Detta antyds indirekt i betänkandet. Men cirka 300 000 fåmansaktiebolag och ägare till desamma, ett stort antal enskilda näringsidkare liksom privatpersoner med bostäder och pensioner. Vilken syn har i grunden finansdepartementet på dessa skattebetalare?

Skatteråd någon? Nej tack! Framöver kommer skattebetalare att gå på ”skatteorientering” där alla kontrollers läge beskrivs utan preferens. Inga råd kommer att ges. Få är sannolikt därtill de som i praktiken vill beställa en egen skatterevision. Utan råd kring skatter, sämre konkurrensmässiga förutsättningar för företag.

I dagarna är även juridiskt närliggande länder som Danmark, Tyskland och Holland på väg att implementera EU – direktivet. Hur resonerar dessa länder? Inhemska arrangemang även där? Pausa och stäm av!

Om inte annat bör Skatteverket avstyrka förslaget. Deras idag goda anseende riskerar att gå förlorat tillsammans med tilliten för systemet. Med 165 000 väntade rapporteringspliktiga arrangemang per år gick finansdepartementets direktiv för långt. Är det inte det utredaren försöker säga?

 


Hans Peter Larsson skatteansvarig FAR och Auktoriserad skatterådgivare FAR. Hans Peter och medlem av CSR Sveriges skattegrupp. Han kommer regelbundet att skriva om aktuella skattefrågor på denna plats. Länka gärna och sprid texten vidare.
För kommentarer och synpunkter på inläggen, kontakta Hans Peter.

Prenumerera på nya inlägg

Så behandlar vi dina personuppgifter

Taggar: Hans Peter Larsson bloggar om skatt, Skatt, Skatterådgivare