Hans Peter Larsson

Höjd skatt för fåmansföretagare att vänta

2019-04-29 10:59

Regeringskansliet presenterade genom Finansdepartementet i veckan Skillnad på marginalen - en ESO-rapport om reformerad inkomstbeskattning, ESO 2019:3. Rapporten är ett tungt inlägg i debatten om en ny skattereform. Avsändaren i sig ger särskild tyngd. Författare är forskarna Spencer Bastiani och Håkan Selin.

Rapporten fokuserar på beskattningen av medelhöga och höga inkomster. Författarnas slutsats är att marginalskatten på arbete idag är för hög för att vara intäktsmaximerande. Skatteintäkterna kan alltså öka om man sänker marginalskatten för höginkomsttagare! När hörde ni något sådant i den svenska debatten senast, och med den avsändaren? Även LO delar uppfattningen om denna så kallade skatteelasticitet. Men budskapet kanske är logiskt när nu regeringen i regeringsförklaringen lovat att slopa värnskatten per 1 januari 2020. Givet att finansiering kan skakas fram. För med så kallade dynamiska effekter får man inte räkna i budgetsammanhang, även om alltså en förändring är ekonomiskt riktig. Är tiden ur led?

Författarna vill nå två effekter. Dels en utjämning av marginalskatten mellan låg- och höginkomsttagare. ”Under de senaste 20 åren har marginalskatterna reducerats ordentligt för låg- och medelinkomsttagare. För höginkomsttagare har marginalskatten under samma period höjts. På en inkomst på 59 000 kronor i månaden blir marginalskatten cirka 60 procent. Tas hänsyn även till osynliga skatter blir den effektiva marginalskatten högre – runt 75 procent går bort i skatt.” Läs gärna rapporten!

Den andra effekten är en utjämning mellan entreprenörer och arbetstagare. ”Om man tar hänsyn till bolagsskatt och arbetsgivaravgifter uppgår skillnaden i marginalskatt mellan lågt beskattade utdelningar och högt beskattade arbetsinkomster till 32 procentenheter, vilket onekligen är ett jättegap.”

Författarna föreslår därför två alternativa reformförslag. Det första innebär att marginalskatterna för höginkomsttagare sänks. Mer specifikt föreslås:

  • Slopad värnskatt och slopad avtrappning av jobbskatteavdraget
  • Höjd skatt på utdelningar och kapitalvinster från fåmansaktiebolag inom gränsbeloppet från 20 till 25 procent
  • Införande av en progressiv fastighetsskatt på småhus.

Det andra förslaget innebär att de ”plattar till” skatteskalan

  • Sänkt statlig inkomstskatt med 10 procentenheter ovanför nuvarande brytpunkt för statlig inkomstskatt.
  • Ny statlig inkomstskatt på inkomster mellan 324 000 kronor och nuvarande brytpunkt för statlig inkomstskatt.
  • Höjd skatt på utdelningar och kapitalvinster från fåmansaktiebolag inom gränsbeloppet från 20 till 25 procent.
  • Införande av en progressiv skatt på småhus

Den höjda skatten för ägare till fåmansföretag fick stöd av flera närvarande. Föga förvånande av LO, TCO, statssekreteraren i finansdepartementet Leif Jakobsson men även av ESOs ordförande Hans Lindblad, tidigare moderat statssekreterare.

Sannolikt börjar nu 3:12 att rämna. Förra gången förslag till försämringar var uppe, inför valet 2018, lyckades näringslivet med nöd och näppe stoppa den höjning som nu åter föreslås. Frågan är om man klarar att hålla emot ännu en gång? Dels har personer som extraknäcker genom egna bolag blivit fler, och dels har dessa blivit synligare i debatten.

I rapporten redovisas inte motiven till skillnaden mellan normalskatten på kapital, 30 procent och skattesatsen på gränsbeloppet.

  • 5 procentenheter motiverades med svag likviditet i aktier ett fåmansaktiebolag till skillnad från aktieinnehav i ett större noterat bolag. De senare aktierna kan säljas på sekunden om något händer. Det kan inte ägare till ett fåmansaktiebolag göra. Risken blir därmed högre.
  • 5 procentenheter motiveras av att fåmansaktiebolag inte har tillgång till en lånemarknad på samma sätt som större bolag utan finansieras med eget kapital. Avkastningen på detta dubbelbeskattas medan lånekapital som princip enkelbeskattas. Finansieringskostnaden för fåmansföretag blir därmed högre.

Dessa förhållanden bör alltjämt gälla. I rapporten refereras till att höginkomsttagare har 80 procent av sina utdelningsinkomster från just fåmansbolag med lägre skatt på utdelningar. Frågan är om inte författarna missat att de flesta som äger noterade aktier förvarar dessa på ett investeringssparkonto som ju schablonbeskattas. Utdelningsinkomsten syns därför inte i deklarationen. Men jag kan ha fel. Vinster på noterade aktier realiseras i allmänhet också genom försäljning, inte utdelning. Det omvända gäller från fåmansföretag.

Kort kommentar.

Som av en händelse, eller är det en tillfällighet?, så väntas en slopad värnskatt minska skatteintäkterna med 6,34 miljarder enligt rapporten och en höjning av skatten på gränsbeloppet från 20 till 25 procent öka desamma med 4,99 miljarder. Se där, så var slopad värnskatt finansierad utan att några mer högljudda och entydiga protester från näringslivet är att vänta. Men nu var jag kanske väl konspiratorisk? Men bevaka budgetproppen i höst och dialogen i sommarens Almedalen!

Om stopplagstiftningar ska man aldrig skriva, men från min begränsade horisont kan jag göra det. För den som tror på det politiska scenariot ovan känns det väl inte orimligt. Eller hur ska man i dessa dagar annars klara att finansiera en slopad värnskatt över budgeten om man inte vågar räkna med de positiva effekterna på ekonomin av att de med högre inkomster motiveras att arbeta mera? Eller justera i momsen. Men det gör man inte över en natt. Därtill kanske den möjligheten ska ingå den större reform som nu förbereds i regeringskansliet.


Hans Peter Larsson är skatteansvarig i FAR och auktoriserad skatterådgivare. Han kommer regelbundet att skriva om aktuella skattefrågor på denna plats. Länka gärna och sprid texten vidare.
För kommentarer och synpunkter på inläggen, kontakta Hans Peter.

Prenumerera på nya inlägg

Så behandlar vi dina personuppgifter

Taggar: Hans Peter Larsson bloggar om skatt, Skatt, Skatterådgivare