Vad blir skillnaden med de nya utbildningskraven för revisorer?

2018-11-12 14:09

De nya reglerna för utbildning av revisorer har väckt en hel del debatt. Men hur stor är egentligen skillnaden?

Sedan 1 juli 2018 gäller nya utbildningskrav för blivande revisorer. Samtidigt kan de gamla tillämpas parallellt fram till och med examen som anordnas 2024. De nya reglerna har väckt en hel del debatt, men i praktiken kanske inte skillnaden blir så stor. Det är ju fortfarande samma höga kompetenskrav som ställs på den färdigutbildade revisorn eftersom marknadens krav är fortsatt höga och provet inte förändras.

Kompetenskraven förändras inte utan det som är nytt är de formella kraven för hur dessa uppnås. Det som främst skiljer de nya reglerna från de gamla är att de ställer mindre precisa krav på att specifika ämnen studeras vid universitet eller högskola och att examen måste vara inom företagsekonomi. Det innebär bland annat att revisionsområdet inte behöver studeras på universitet eller högskola. Dessutom ställs lägre krav på utbildningens längd med tre år (eller 180 högskolepoäng, motsvarande en kandidatexamen) mot tidigare fyra år (eller 240 högskolepoäng, motsvarande en magisterexamen). För att säkerställa att medarbetarna ändå får den teoretiska utbildningen inom revisionsområdet i de fall detta inte studerats vid universitet eller högskola måste revisionsföretaget, enligt de nya kraven, ha en av Revisorsinspektionen (RI) godkänd utbildningsplan. I praktiken bör utbildningsplanen omfatta alla de lärandemål som ska uppnås och prövas inför auktorisationen.

Lärandemålen inför auktorisationen utarbetas av FAR i samråd med revisionsföretagen samt universitet och högskolor. FAR utarbetar för närvarande en rekommendation för grundutbildning av revisorer där de lärandemål som ska uppnås inom olika ämnesområden beskrivs. Till grund för dessa lärandemål ligger IES (International Education Standards) som utfärdats av IAESB (International Accounting Education Standards Board). Dessa är indelade i aspekterna kunskap och förståelse (technical competence), färdighet och förmåga (professional skills) samt värderingsförmåga och förhållningssätt (professional values, ethics and attitudes).

Lärandemålen ska prövas i revisorsexamen. Någon ändring av själva revisorsexamen är dock inte planerad från RI:s sida, åtminstone på kort sikt, utan kunskapskraven är desamma som enligt tidigare regler.

De nya reglerna har kritiserats från universitet och högskolor. Det finns en oro för att revisorsyrkets status ska sänkas (läs mer på tidningenbalans.se).  Det har också gjorts gällande att branschen inte ens med de gamla reglerna premierar utbildning utan samma villkor gäller för nyanställda oavsett nivå på medarbetarens utbildning (läs mer på tidningenbalans.se), varför kompetensen hos revisorerna kan komma att minska när lägre krav ställs på fördjupad högskoleutbildning. Man är särskilt orolig för att byråerna ska välja att anställa studenter med endast kandidatexamen, trots att magisterexamen enligt akademins bedömning är nödvändig för att uppnå nödvändig kunskap och förståelse. Samtidigt har röster från branschen hävdat att de nya utbildningskraven ställer för höga krav på mindre revisionsföretag som saknar resurser för att säkerställa att medarbetarna uppfyller lärandemålen enligt en av revisionsföretaget upprättad utbildningsplan.

Revisionsföretagen har sedan länge utbildat personal inom de delar av revisionen som förutsätter en praktisk erfarenhet som universitet och högskolor inte tillhandahåller. I och med de nya utbildningskraven läggs mer fokus på revisionsföretagens ansvar för att säkerställa att blivande revisorer får den praktiska utbildning som krävs genom att utse kompetenta handledare, planera för kompletterande teoretisk utbildning samt att skapa en professionell utbildningsmiljö med aktivt erfarenhetsutbyte inom byrån. Detta är något som sedan tidigare har förutsatts finnas på revisionsföretagen, men nu ska det kunna visas genom att revisionsföretagen måste få sin utbildningsplan godkänd av RI.

Om revisionsföretagen fortsätter att anställa högutbildad personal och tillhandahåller den praktiska utbildningen på samma sätt som tidigare bör det inte vara svårare för något revisionsföretag att uppnå de lärandemål som prövas i revisorsexamen. Den enda skillnaden är att en formell utbildningsplan behöver upprättas, godkännas samt efterlevas. För att hjälpa byråerna med detta håller FAR på att ta fram ett exempel på en utbildningsplan.

Det ligger inte i branschens intresse att i första hand anställa personer med lägre teoretisk utbildningsnivå än vad man hittills har gjort då detta har gett en bra grund för fortsatt utbildning inom yrket och mot auktorisation. Studenter med magister- och masterutbildningar inom företagsekonomi med inriktning på redovisning kommer att vara fortsatt attraktiva för byråerna eftersom dessa utbildningar även fortsättningsvis garanterar en viss utbildningsnivå som annars måste levereras av revisionsföretaget. Branschen kommer med all säkerhet fortsatt att efterfråga välutbildade ekonomer från universitet och högskolor. Detta har också framgått i den dialog som förs mellan FAR, representanter från universitet och högskolor samt representanter från branschen.  

Revisionsföretagen ska i sina utbildningsplaner också kunna visa hur de ämnesområden som numera inte måste tillhandahållas av universitet eller högskola har studerats. I den mån ämnena har studerats på universitet eller högskola kan byrån således hänvisa till detta, men revisionsföretagen har även ett eget ansvar att testa att lärandemålen har uppfyllts även för dessa ämnen. Det är självklart så att de flesta byråer helst väljer personal som har uppnått hög kunskap och förståelse genom högskolestudier. Därutöver ställs även samma krav som tidigare på att personens färdighet och förmåga utvecklas genom den praktiska utbildningen. Byrån ska också i sin utbildningsplan redogöra för hur byrån kan säkerställa att personen har uppnått samtliga lärandemål innan vederbörande ansöker om att avlägga revisorsexamen.

Samtidigt ger de nya utbildningskraven branschen en ökad flexibilitet när de anställer ny personal. De får ökad möjlighet att anställa personal med annan bakgrund än den traditionella, men framför allt innebär några poäng för lite i något ämne inte att utbildningen måste kompletteras med högskolepoäng, utan detta kan göras på annat sätt. De nya reglerna ger också universitet och högskolor större utrymme att erbjuda ett mer mångfacetterat kursutbud för den som är intresserad av anställning på revisionsföretag. Detta breddar basen för dem som kan söka sig till revisorsyrket och ger möjlighet för byråerna att söka andra kompetenser än de som efterfrågas i revisorsexamen. Kunskapskraven i revisorsexamen är dock alltjämt desamma och revisionsföretagen måste säkerställa att de uppnås. Detta är nödvändigt för att möta de nya utmaningar som ställs på professionen.

Sara Orback, föreningsjurist på FAR

Taggar: Debatt, Revisor