Revisorsyttranden & intyg – Guide till granskning, bidrag och ISRS 4400

Revisorer lämnar inte bara revisionsberättelser. Beroende på uppdragets art och krav kan de också avge andra yttranden, så som översiktliga granskningsrapporter, modifierade uttalanden och kompletterande rapporter. Dessa yttranden kan vara kopplade till lagstadgad revision eller särskilda uppdrag som inte omfattas av den formella revisionsberättelsen.

Den här sidan ger en översikt över vad ett revisorsyttrande är, hur granskningen kan gå till och vad en organisation bör tänka på när den begär ett yttrande från en revisor.

Vad är ett revisorsyttrande?

Myndigheter, kommuner, regioner och andra organisationer efterfrågar ofta yttranden eller intyg från revisorer i samband med olika typer av bidrag, tillstånd eller andra ekonomiska förhållanden.

Ett revisorsyttrande eller intyg är en rapport där revisorn, efter en genomförd granskning, uttalar sig om vissa uppgifter eller förhållanden. Yttrandet kan exempelvis avse hur ett bidrag har använts, om vissa kostnader är korrekt redovisade eller om ett företag uppfyller särskilda villkor.

Den granskning som ligger till grund för yttrandet utförs enligt etablerade granskningsstandarder. Samtidigt måste revisorn förhålla sig till de villkor och regler som den organisation eller myndighet som begär yttrandet har fastställt.

Revisorsyttranden vid bidrag

Statens bidragsgivning omfattar stora belopp varje år. För att säkerställa att medlen används för avsedda ändamål kräver många bidragsgivare att mottagaren låter en revisor granska rapporteringen. Sådana krav förekommer bland annat vid:

Statliga bidrag från myndigheter

Bidrag som finansieras genom EU-medel

Bidrag från kommuner och regioner

Revisorsyttranden är en viktig del av kontrollen av hur offentliga medel används och kan ge bidragsgivaren ett bättre underlag för uppföljning och kontroll. Revisorn måste vara tydlig med vilken typ av yttrande eller uttalande som avges och vilken grad av säkerhet som gäller, så att mottagaren kan bedöma yttrandets värde korrekt.

Bidrag kan vara utformade på olika sätt då det finns olika typer av bidrag (exempelvis organisationsbidrag, verksamhetsbidrag, projektbidrag, investeringsbidrag), vilket påverkar hur revisorns granskning kan genomföras. Granskningen kan därmed utföras utifrån olika regelverk och påverkar vilken typ av yttrande som revisorn lämnar.

Skillnad mellan revision och andra granskningsuppdrag

Granskning som ligger till grund för ett revisorsyttrande skiljer sig ofta från den revision som görs av ett företags årsredovisning. Vid revision granskar revisorn företagets finansiella rapporter och uttalar sig om de ger en rättvisande bild. Vid granskning av bidrag eller andra särskilda uppdrag granskas däremot specifika uppgifter eller rapporter enligt särskilda villkor som bestämts av en myndighet eller annan organisation.

För att revisorn ska kunna genomföra granskningen är det särskilt viktigt att uppdragets omfattning och kriterier är tydligt definierade. Revisorn kan utföra granskningen enligt olika standarder och lämnar olika typer av yttranden beroende på uppdragets karaktär.

Bestyrkandeuppdrag innebär att revisorn lämnar en bedömning med viss grad av säkerhet. Ett traditionellt revisionsuppdrag ger rimlig grad av säkerhet, medan översiktlig granskning innebär begränsad säkerhet. Revisorn bedömer utifrån risk och väsentlighet vad som ska granskas och i vilken omfattning.

Granskning enligt särskild överenskommelse innebär att revisorn och uppdragsgivaren i förväg kommer överens om vilka kontroller som ska göras. Det är uppdragsgivaren som ansvarar för att åtgärderna är ändamålsenliga för uppdragets syfte. Revisorn uttalar sig inte med någon form av säkerhet eller bestyrkande, utan rapporterar enbart sina iakttagelser från de åtgärder som har genomförts.

Uppdragsgivaren ansvarar sedan för att bedöma iakttagelserna och dra egna slutsatser. Denna typ av granskning lämpar sig särskilt vid bidragsgranskning, där bidragsgivaren via en revisorsinstruktion anger vad som ska granskas och i vilken omfattning. För dessa uppdrag krävs alltid en särskild överenskommelse mellan revisorn och uppdragsgivaren.

Vikten av tydliga kriterier

För att revisorn ska kunna genomföra en effektiv och ändamålsenlig granskning enligt särskild överenskommelse behöver det finnas tydliga kriterier för vad som ska granskas.

Om reglerna kring ett bidrag är otydliga kan det bli svårt för revisorn att avgöra:

Vilka kostnader som är tillåtna
Hur kostnader ska beräknas och redovisas
Vad rapporteringen ska jämföras mot

Tydliga krav från bidragsgivaren underlättar därför både för mottagaren av bidraget och för revisorn som ska utföra granskningen.

Revisorns ansvar

Revisorn ansvarar alltid för sin egen rapportering. Det innebär att revisorn måste säkerställa att granskningen kan utföras enligt tillämpliga standarder och att det finns tillräckliga och tydliga kriterier att granska mot.

Om villkoren för granskningen inte är tillräckligt tydliga eller inte går att förena med gällande granskningsstandarder kan revisorn i vissa fall behöva avstå från uppdraget eller anpassa rapporteringen.

För dessa uppdrag upprättas normalt ett separat uppdragsbrev mellan revisorn och uppdragsgivaren.

Exempel på yttranden och intyg

Organisationer och myndigheter efterfrågar många olika typer av revisorsyttranden. FAR har därför tagit fram ett antal exempel för olika situationer, ibland i samarbete med berörda organisationer.

FAR:s operativa grupp för intyg och yttranden har även tagit fram generella exempel på granskningsåtgärder och granskningsrapport enligt standarden ISRS 4400, som används för uppdrag där revisorn utför särskilda överenskomna granskningsåtgärder.

Exempel på generell granskningsrapport enligt ISRS 4400

Viktigt att tänka på vid användning av framtagna exempel

De exempel på yttranden och intyg som finns tillgängliga är endast exempel. De behöver ofta anpassas till förutsättningarna i det enskilda uppdraget.

Det är viktigt att användaren sätter sig in i de regelverk och villkor som ligger till grund för granskningen. Den revisor som undertecknar rapporten ansvarar alltid för innehållet i sin rapportering.

Om FAR:s arbete

FAR:s operativa grupp för intyg och yttranden arbetar för att stödja revisorerna i deras uppdrag, samtidigt som de skapar förståelse hos myndigheter och organisationer som efterfrågar olika yttranden och intyg. FAR strävar efter att öka kunskapen om hur revisorernas rapportering ska tolkas och att bidra till tydligare revisorsinstruktioner, så att bidragsgivare får den information de behöver och revisorerna kan rapportera i enlighet med gällande regelverk.

Efterfrågan på revisorsyttranden utöver årsredovisningen ökar och många organisationer vill få olika typer av information granskad. I grunden handlar det om att skapa förutsättningar för ett väl fungerande näringsliv och samhälle.

Exempel på bidragsgivare som FAR har eller har haft dialog med är Sida, Arvsfonden, Advokatsamfundet, Jämställdmyndigheten, Socialstyrelsen, MUCF, Naturvårdsverket, Svenska institutet och Energimyndigheten. Dialogen har ofta handlat om förslag på granskningsåtgärder enligt ISRS 4400 för återrapportering av bidrag, men har även inkluderat föreläsningar hos myndigheter.