Koncernredovisning - så fungerar det

För att ge en rättvisande bild av koncernens ekonomi ska moderföretaget upprätta en koncernredovisning som omfattar moderföretaget och alla dess dotterbolag. Redovisningen visar koncernens resultat och finansiella ställning som om den vore en enda enhet.

Så definieras en koncern

En koncern är en grupp företag. I toppen finns ett moderbolag som äger andelar och har det bestämmande inflytandet över ett eller flera dotterföretag. Det vanligaste är att moderföretaget har det bestämmande inflytandet genom att äga mer än hälften av andelarna, tillika rösterna, i dotterföretaget. Det kan också vara så att moderföretaget har ett bestämmande inflytande genom avtal.

Vad är en koncernredovisning?

Enligt årsredovisningslagen ska ett moderföretag upprätta en koncernredovisning för varje räkenskapsår, som omfattar moderföretaget och alla dess dotterbolag som om dessa var en enda ekonomisk enhet. Kortfattat innebär det att redovisningarna för moderföretaget och dess dotterföretag först slås ihop, för att sedan exkludera de affärshändelser som skett mellan företagen, så som interna fordringar och skulder eller inköp och försäljning.

Förvärv av dotterföretag

När ett företag förvärvar andelar i ett annat bolag ska det upprättas en förvärvsanalys. Där identifieras och värderas de tillgångar och skulder som förvärvats vid köp av andelarna i företaget. Anskaffningsvärdet för andelarna fastställs och fördelas på de identifierbara tillgångar och skulder som övertagits vid förvärvet. Koncernmässig goodwill är skillnaden mellan anskaffningsvärdet för andelarna och nettovärdet på identifierbara tillgångar och skulder.

Undantag från kravet på koncernredovisning

Det finns undantag från kravet om att ett moderföretag ska upprätta en koncernredovisning:

• Ett moderföretag som är dotterföretag behöver inte upprätta koncernredovisning om företaget och dess samtliga dotterföretag omfattas av en koncernredovisning som upprättas av ett överordnat moderföretag och det överordnade moderföretagets koncernredovisning har upprättats och reviderats enligt vissa angivna villkor.
• Moderföretag i mindre koncerner behöver inte upprätta koncernredovisning.
• Ett moderföretag behöver inte upprätta någon koncernredovisning om samtliga dotterföretag, såväl var för sig som tillsammans, är utan väsentlig betydelse.
• Ett moderföretag behöver inte upprätta någon koncernredovisning om inget av moderföretagets dotterföretag behöver omfattas av en koncernredovisning.

Även om det inte finns lagkrav på att upprätta en koncernredovisning kan det vara lämpligt att göra det för att visa koncernens resultat och finansiella ställning.

Större eller mindre koncern

Mindre koncerner är koncerner som inte är större koncerner. Enligt årsredovisningslagen är en större koncern:

• koncerner där moderföretagets eller något av dotterföretagens överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
• koncerner där något av dotterföretagen är ett sådant företag som avses i 1 kap. 1 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 1 kap. 1 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, eller
• koncerner som uppfyller mer än ett av följande villkor:
  • medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,
  • koncernföretagens redovisade balansomslutning*) har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,
  • koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor.

Vid tillämpningen av b och c ska andelar i dotterföretag, fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom internvinster, elimineras. Detsamma gäller för intäkter och kostnader som hänförs till transaktioner mellan koncernföretag, liksom förändring av internvinst.

Eliminering behöver inte göras om tillämpningen i stället utgår från följande gränsvärden:

• balansomslutning 48 miljoner kronor,
• nettoomsättning 96 miljoner kronor.
• Balansomslutning är summan av företagets tillgångar i balansräkningen.

Det kan vara komplicerat att beräkna nödvändiga elimineringar vid beräkning av balansomslutning och nettoomsättning. Att använda förenklingsalternativet att endast summera koncernföretagens balansomslutning respektive nettoomsättning och jämföra med ett högre gränsvärde är då ett enklare alternativ att tillämpa.

Exempel på större koncern

Först analyseras om koncernen är större vid tillämpning av förenklingsalternativet. Som framgår ovan uppfyller koncernen mer än ett villkor för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren, dels balansomslutning som uppgått till mer än 48 miljoner båda åren, dels nettoomsättning som uppgått till mer än 96 miljoner båda åren och definieras därmed som större koncern.

Koncernen väljer att gå vidare och analysera om den är större även vid tillämpning av den vanliga beräkningsmodellen, det vill säga efter elimineringar. Som framgår ovan uppfyller koncernen mer än ett villkor för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren, dels balansomslutning som uppgått till mer än 40 miljoner båda åren, dels nettoomsättning som uppgått till mer än 80 miljoner båda åren och definieras därmed som större koncern.

Exempel på mindre koncern

Först analyseras om koncernen är större vid tillämpning av förenklingsalternativet. Som framgår ovan uppfyller koncernen mer än ett villkor för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren, dels balansomslutning som uppgått till mer än 48 miljoner båda åren, dels nettoomsättning som uppgått till mer än 96 miljoner båda åren och definieras därmed som större koncern.

Koncernen väljer att gå vidare och analysera om den är större även vid tillämpning av den vanliga beräkningsmodellen, dvs. efter elimineringar. Som framgår ovan uppfyller koncernen inte mer än ett villkor för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren, och är således inte en större koncern. Endast villkoret att balansomslutningen ska uppgå till mer än 40 miljoner kronor båda åren uppfylls.

När koncern går från att vara större till att bli mindre

När en koncern går från att vara mindre till att bli större utgår bedömningen från de två senast fastställda åren. Det görs på samma sätt för att bedöma om en större koncern blir mindre.

Koncernen kan redan efter stämmorna hållits förbereda sig inför upprättande av nästa års- och koncernredovisning genom att titta på koncernföretagens två senast fastställda årsredovisningar.

Räkenskapsår

Alla företag i en koncern ska tillämpa samma räkenskapsår, vilket framgår i 3 kap. 5 § bokföringslagen. Om det finns synnerliga skäl kan Skatteverket medge att olika räkenskapsår får tillämpas.

Ifall ett moderföretag förvärvar ett dotterföretag som har ett annat räkenskapsår ska moderföretaget säkerställa att företagen får samma räkenskapsår. Det gäller oavsett hur stor koncernen är eller om det finns krav på att upprätta koncernredovisning.

Stöd och vägledning

Vid upprättande av koncernredovisning tillämpas K3-regelverket (BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning). Ett moderföretag i en mindre koncern som frivilligt vill upprätta en koncernredovisning kan därför inte tillämpa K2.

Principerna för att upprätta koncernresultaträkning och koncernbalansräkning framgår av kapitel 9 i K3. Bestämmelser för upprättande av förvärvsanalys återfinns i K3 kapitel 19.

Aktiebolag som tillämpar K3 rekommenderas även att ta del av kapitel 9 i FAR:s redovisningsrekommendation RedR 1 Årsredovisning i aktiebolag. 

Revisionsplikt för koncern

Storlek på koncern och dotterföretag påverkar om moderbolag och koncern behöver ha en revisor. Läs mer om revisionsplikt