Vad innebär Omnibus?

Den 26 februari 2025 presenterade EU-kommissionen ett Omnibus-paket med förenklade regler för hållbarhetsrapportering. Syftet är att minska den administrativa bördan för europeiska företag. Direktivet träder i kraft den 18 mars 2026. EU:s medlemsstater ska implementera direktivets bestämmelser i nationell lagstiftning senast den 19 mars 2027, med undantag för bestämmelserna som rör CSDDD som ska införlivas senast den 26 juli 2028.

Senast uppdaterad: 24 mars 2026

Förslagen i Omnibus innefattar bland annat höjda gränsvärden för både CSRD och taxonomin, förenklade ESRS-standarder och begränsningar av CSDDD (CS3D). De höjda gränsvärdena innebär att antalet företag som omfattas av kraven på att hållbarhetsrapportera minskar med cirka 90 procent.

Omnibus-paketet innefattar även en senareläggning genom det så kallade "stop the clock"- direktivet. Det innebär att rapporteringstidpunkten skjutits fram två år för de företag som enligt CSRD skulle rapportera i våg 2 och våg 3, det vill säga från 2025 och 2026 (2028). 

Observera att den här artikeln inte fördjupar sig i de förslagna ändringarna i CSDDD eller CBAM.

Lagändringar

Har reglerna ändrats?

Riksdagen har beslutat att senarelägga rapporteringstidpunkten för företag i våg 2 och 3. 

Företag i våg 1, det vill säga stora företag av allmänt intresse med fler än 500 anställda, omfattas inte av senareläggningen i Omnibus. Däremot har denna grupp har fått utökade infasninglättnader genom den så kallade ”quick-fix”-akten.

Omnibus-direktivet innebär bland annat en kraftig höjning av gränsvärdena för hållbarhetsrapportering – från dagens 250 anställda till 1 000 anställda, i kombination med ett omsättningskrav på 450 MEUR.  

Läs också om de viktigaste förändringarna av Omnibus som rör CSRD och CSDDD.

Svenska företag

Vad gäller för de stora företag av allmänt intresse med fler än 500 anställda som ska rapportera för räkenskapsår som inleds från och med 1 januari 2025?

Inga regeländringar har ännu införts i svensk rätt, varken avseende hållbarhetsrapportering enligt ÅRL eller taxonomirapporteringen.  

De företag som har färre än 1 000 anställda kommer sannolikt att falla utanför rapporteringskravet – eller aldrig omfattas – men i nuläget har de uppdaterade CSRD-reglerna ännu inte implementerats i svensk rätt, vilket innebär att företag fortsatt måste förhålla sig till dagens regelverk. 

Företag som inte omfattas av CSRD kan ändå behöva lämna hållbarhetsupplysningar till intressenter enligt den frivilliga VSME-standarden. EU-kommissionen antog standarden som en rekommendation den 30 juni 2025. 

Finns det andra möjliga ändringar?

I den här artikeln redogör FAR för de förändringar som är kända per mars 2026. FAR kommer att kommunicera särskilt om framtida ändringar i rapporteringens innehåll och omfattning enligt ESRS och EU:s gröna taxonomirapportering.

Vad gäller för de stora företag som ska rapportera för räkenskapsår som inleds från och med 1 januari 2025?

Företag av allmänt intresse med fler än 500 anställda ska rapportera som planerat för 2025, för andra stora företag senareläggs rapporteringstidpunkten med två år (se ”Har reglerna ändrats?”). 

Den 8 januari 2026 publicerades en ny delegerad akt om taxonomiförordningen ((EU) 2020/852) i EU:s officiella tidning. Förändringarna i rapporteringen omfattar införande av en väsentlighetströskel samt ändringar i rapporteringsmallarna. Ändringarna i de tekniska granskningskriterierna inkluderar justeringar av DNSH‑kriterierna vad gäller det miljömål som avser att förebygga och minska föroreningar. De nya bestämmelserna ska tillämpas för räkenskapsåret 2025, dvs. för rapportering från och med den 1 januari 2026. Det finns dock möjlighet att tillämpa ändringarna vid ett senare datum (artikel 4 i delegerad förordning (EU) 2026/73). 

Regelverk

Vad är en möjlig tidplan för slutliga regleringsändringar?

Förslagen har genomgått EU:s lagstiftningsprocess och vissa delar ska nu implementeras i svensk rätt.

Stop the clock: Implementerat i svensk lag.

CSRD: Nivå 1-lagstiftning. Omfattande process som normalt tar 9–12 månader. Ändringar i direktiv såsom CSRD, redovisningsdirektivet och revisionsdirektivet ska implementeras av medlemsstaterna. Den normala svenska lagstiftningsprocessen är att det tillsätts en offentlig utredning, vilken följs av en lagrådsremiss och slutligen regeringens proposition. Implementering i medlemsstaterna ska ske inom 12 månader från ikraftträdande av Omnibus-direktivet. Den uttalade målsättningen är att EU:s instanser ska ha avslutat förhandlingarna före utgången av 2025. En svensk utredning är tillsatt och ska slutredovisa sina förslag 17 april.

ESRS: Nivå 2-lagstiftning. Snabbare process. ESRS utgör delegerade förordningar vilka kan beslutas av EU-kommissionen där rådet och parlamentet endast kan ha invändningar eller inte. Direktverkande i medlemsstaterna. Den 3 december överlämnade EFRAG sitt tekniska råd till kommissionen om förenklingar i ESRS set 1. Ta del av EFRAG:s tekniska råd. Möjlig tidplan enligt kommissionen vad gäller antagande är mitten av 2026 med tillämpning för räkenskapsår 2027. 

Vägledning/standard för granskning: Den preliminära överenskommelsen som nåddes 9 december 2025 skjuter fram tidpunkten med ett knappt år för när standarder för granskningen senast ska antas (senast 1 juli 2027). Standarder utgör lagstiftning, men dessa utgör nivå 2-lagstiftnting som skulle antas som delegerad akt av kommissionen och således blir direktverkande.

Frivillig standard: VSME-standarden ska utgöra grund för den frivilliga standarden som kommer antas i en delegerad akt av kommissionen. Med anledning av förenklingarna i ESRS och det breddade tillämpningsområdet genom Omnibus ska VSME-standarden genomgå mindre justeringar. Ändringarna blir då föremål för remissförfarande och kan troligen antas under 2026.. Läs mer i kommissionens rekommendation på FAR Online och i EU-kommissionens presentation av den frivilliga standarden för att underlätta rapporteringen för små och medelstora företag.

Taxonomiförordningen: Har antagits av EU. Ta del av ändringarna i de delegerade förordningarna

Vad betyder Omnibus?

Omnibus betyder "för alla" och kommer från det latinska ordet med samma namn och stavning. Idag kan ordet förekomma inom olika ämnesområden och därmed ha lite olika betydelse beroende på kontext. Inom just EU-lagstifting syftar Omnibus-paketet på ett lagförslag som syftar till att förenkla hållbarhetsrapportering.

Källor

EU:s Omnibus 1-direktiv

Svensk implementering av Omnibus - Kommitédirektiv

Lagrådsremiss om om uppskjutet krav på att hållbarhetsrapportera för vissa företag

"Quick-fix"

Omnibus-förslaget

Omnibus

I december 2025 beslutade EU att förenkla reglerna om hållbarhetsrapportering genom Omnibus. Omnibus innebär bland annat senareläggning av rapporteringstidpunkten, höjda gränsvärden för både CSRD och taxonomin, förenklade ESRS-standarder samt höjda gränsvärden och förenklingar i CS3D. Ändringarna genom Omnibus ska genomföras i svensk lagstiftning under 2026, en utredning har tillsatts och redovisa sitt slutbetänkande i april 2026. Observera att denna artikel baseras på nu gällande rätt.

Läs mer om Omnibus- förslaget nedan:

Sara Lissdaniels

Hållbarhetsspecialist

sara.lissdaniels@far.se