EU:s direktiv om tillbörlig aktsamhet, Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CS3D) syftar till att säkerställa hållbarhet och ansvarsfullt företagande. CS3D är utformat för att stärka företags ansvar inom mänskliga rättigheter och miljöskydd genom hela deras verksamhetskedja. Men vad innebär detta i praktiken, och hur skiljer det sig från andra EU-regelverk som CSRD och den gröna taxonomin?
Ny överenskommelse om CS3D (CSDDD)
Arbetet med EU:s direktiv om tillbörlig aktsamhet, Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CS3D), fortsätter att utvecklas. Det finns nu en ny preliminär uppgörelse på EU-nivå som pekar ut en uppdaterad inriktning jämfört med det direktiv som antogs sommaren 2024. Alla detaljer är ännu inte slutligt fastställda, men förändringarna som diskuteras är tydliga och rör bland annat vilka företag som omfattas, vissa krav i regelverket och tidsplanen.
Preliminär överenskommelse – huvuddrag
Den preliminära överenskommelsen innebär i korthet följande förändringar av CS3D:
- Direktivet ska tillämpas på företag med fler än 5 000 anställda och en global årsomsättning som överstiger 1,5 miljarder euro. En översynsklausul införs som öppnar för en framtida utvidgning av tillämpningsområdet.
- Även företag utanför EU omfattas om de har en omsättning på minst 1,5 miljarder euro inom EU.
- Due diligence i värdekedjan ska fortsatt bygga på en riskbaserad ansats, med fokus på de delar av verksamheten där faktiska och potentiella negativa effekter är mest sannolika.
- Kravet på att anta en klimatomställningsplan tas bort.
- Något harmoniserat civilrättsligt ansvar på EU-nivå införs inte. Ansvar vid bristande efterlevnad ska fastställas nationellt, men en översynsklausul om behovet av ett gemensamt EU-regelverk har lagts till.
- Den maximala sanktionsnivån föreslås bli 3 % av företagets globala nettoomsättning. EU-kommissionen ska ta fram vägledande riktlinjer för sanktionsbedömningen.
- Tidsfristen för införlivande i nationell rätt skjuts fram till den 26 juli 2028. Företag ska börja tillämpa reglerna senast den 29 juli 2029.
- EU-kommissionen ska publicera vägledning om due diligence senast den 26 juli 2027.
- Denna inriktning innebär en tydlig ambitionsjustering jämfört med det ursprungliga direktivet, särskilt vad gäller omfattning, sanktionsnivåer och kopplingen till klimatkrav.
Tidigare beslutat direktiv – ursprungligt innehåll
EU:s direktiv om tillbörlig aktsamhet, Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CS3D), antogs i juli 2024 med syftet att stärka företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö genom hela verksamhetskedjan. Direktivet utformades för att säkerställa att företag identifierar, förebygger, begränsar och redovisar negativ påverkan kopplad till exempelvis barnarbete, arbetsvillkor och miljöskador.
Syftet med CS3D enligt ursprunglig lydelse
Direktivet syftade till att förhindra negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö i både den egna verksamheten och i verksamhetskedjan. Företag skulle införa bindande due diligence-processer och hållas ansvariga för faktiska och potentiella risker. Ett centralt inslag var kravet på att anta en klimatomställningsplan i linje med målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C.
Kraven omfattade inte enbart moderbolaget utan även dotterbolag och affärspartners, med en tydlig riskbaserad prioritering där de mest allvarliga och sannolika riskerna skulle hanteras först.
Vilka företag omfattades enligt tidigare reglering
Enligt det direktiv som trädde i kraft den 25 juli 2024 omfattades:
EU-baserade företag med fler än 1 000 anställda och en global nettoomsättning över 450 miljoner euro.
Företag utanför EU med en omsättning på minst 450 miljoner euro inom EU, oavsett antal anställda.
Implementeringen var tänkt att ske stegvis mellan 2027 och 2029, med olika tröskelvärden beroende på företagsstorlek. Små och medelstora företag omfattades inte direkt, men kunde påverkas indirekt genom krav i större företags värdekedjor.
Förhållandet till CSRD och den gröna taxonomin
CS3D utformades som ett komplement till CSRD och EU:s taxonomiförordning. Medan CSRD fokuserar på rapportering och dubbel väsentlighet, reglerade CS3D de faktiska processer och åtgärder som företagen skulle genomföra. Due diligence-arbetet enligt CS3D skulle samtidigt fungera som ett underlag för CSRD-rapporteringen och bidra till att uppfylla taxonomins krav på sociala minimiskydd.
Införlivande i svensk rätt enligt tidigare plan
I Sverige inleddes arbetet med införlivande genom kommittédirektivet Dir. 2024:123, som presenterades i december 2024. Enligt den tidigare tidsplanen skulle reglerna vara införlivade senast i juli 2027. Detta arbete påverkas nu av den förlängda tidsfristen och de föreslagna ändringarna inom ramen för Omnibusprocessen.
Tillsyn, sanktioner och ansvar enligt ursprungligt direktiv
Direktivet innehöll krav på nationell tillsyn och möjligheten att utfärda sanktioner, inklusive administrativa böter baserade på global nettoomsättning, med ett angivet tak om minst 5 %. Civilrättsligt ansvar skulle införas så att drabbade parter ges möjlighet till ersättning i nationella domstolar, under förutsättning att företaget agerat uppsåtligt eller vårdslöst.
Vad betyder detta i praktiken
Den preliminära överenskommelsen innebär att CS3D rör sig mot ett mer koncentrerat regelverk med färre företag i den första tillämpningsfasen och med tydligare nationellt ansvar för sanktioner och civilrättsliga frågor. Samtidigt ligger kärnan fast: företag som omfattas förväntas arbeta systematiskt och riskbaserat med mänskliga rättigheter och miljöpåverkan i sina verksamhetskedjor.
Den fortsatta processen inom EU blir avgörande för hur direktivet slutligen kommer att se ut och hur svenska företag påverkas i praktiken.