Automatiserade verktyg i revision – från dataanalys till revisionsbevis

Automatiserade verktyg kan göra samband synliga och ge nya vägar in i granskningen. Men värdet avgörs inte av hur mycket data som bearbetas, utan av hur väl åtgärden svarar mot revisionsfrågan. Syfte, tillförlitliga underlag och professionellt omdöme behöver hålla ihop hela vägen till slutsatsen.

Uppdaterad: 27 oktober 2026.

Börja med frågan, inte med verktyget

Automatiserade verktyg och tekniker, ofta förkortat ATT, är ett samlingsbegrepp. Det rymmer kalkylblad, skript och specialiserad dataanalys, men också lösningar med artificiell intelligens. Ett enkelt filter kan vara ändamålsenligt i en situation där en avancerad modell tillför lite. Utgångspunkten är vilken risk eller vilket påstående revisorn behöver hantera och vilka revisionsbevis som behövs.

Teknikvalet ändrar inte bedömningsgrunden. En manuell och en automatiserad åtgärd behöver bedömas mot den standard som gäller för uppdraget. Detsamma gäller valet mellan ISA och ISA för LCE: tillämpningsvillkoren avgör, inte om revisorn använder ett analysverktyg. Sätt därför ord på det avsedda resultatet innan data hämtas. Ska åtgärden ge förståelse, identifiera risker eller ge substansbevis för ett bestämt påstående?

Underlaget måste tåla slutsatsen

En tilltalande visualisering kan dölja brister som uppstod långt före analysen. Revisorn behöver förstå varifrån uppgifterna kommer, vilken period de omfattar och hur de har tagits ut. Ett exporterat register kan exempelvis sakna återförda poster, vissa enheter eller transaktioner i ett sidordnat system. Att filen går att öppna är inte en kontroll av dess fullständighet eller riktighet.

Planera avstämningen utifrån användningen. Det kan innebära att knyta belopp och antal poster till redovisningen, följa ett urval uppgifter tillbaka till källsystemet och undersöka dubbletter, luckor eller oväntade datum. Dokumentera hur filtrering, sammanslagning och omräkning påverkar materialet. En borttagen dubblett kan vara en teknisk kopia, men också en verklig dubbelregistrering som borde utredas. Kontrollera därför orsaken innan posten tas bort.

Åtkomst och överföring behöver samtidigt anpassas till uppgifterna och uppdragets villkor. Begär inte mer information än åtgärden behöver och använd godkända lagrings- och överföringsvägar. Om revisorn inte kan få tillräckligt tillförlitliga uppgifter behöver åtgärden ändras eller kompletteras. En större datamängd botar inte en brist i hur underlaget har avgränsats eller tagits fram.

Analysen blir användbar först när underlaget är tillräckligt tillförlitligt för granskningsåtgärdens syfte.

När en analys ska bli revisionsbevis

Ett mönster kan hjälpa revisorn att identifiera en risk utan att samtidigt ge tillräckliga bevis för ett saldo eller en transaktion. Skilj därför mellan analys som används i riskbedömningen och substansanalytisk granskning. Samma bearbetning kan ibland bidra till flera syften, men då behöver revisorn bedöma om förutsättningarna för vart och ett av dessa syften är uppfyllda.

Vid substansanalytisk granskning behöver sambandet vara lämpligt för det aktuella påståendet. Underlaget ska vara tillförlitligt och förväntningen tillräckligt precis. Bestäm också vilken avvikelse som kan accepteras utan vidare utredning och hur större skillnader ska följas upp. Att först se utfallet och därefter anpassa förväntningen gör det svårt att bedöma vad analysen faktiskt har prövat.

För ett intäktsflöde med avtalade återkommande avgifter kan en egen förväntning exempelvis byggas från avtal och dokumenterade förändringar i kundbasen. Revisorn behöver då förstå uppsägningar, prisändringar och när debiteringen börjar. En jämförelse som enbart utgår från föregående års bokförda intäkter kan missa att verksamheten har ändrats. Beskriv vilka antaganden som används och varför sambandet är tillräckligt stabilt för just den granskning som planeras.

En analys av hela den registrerade populationen är inte en granskning av allt som kan vara fel. Oregistrerade affärshändelser kan saknas helt, och ett test av datum eller beloppsmönster säger inte automatiskt något om värdering eller rättigheter. Formulera slutsatsen i samma avgränsade termer som åtgärden. Även poster som inte avviker behöver omfattas av en bedömning av vilka bevis analysen ger och vilka ytterligare åtgärder som behövs.

Var också uppmärksam på motstridiga resultat. Om analysen ser rimlig ut men avtalsgranskningen visar villkor som inte har beaktats, behöver slutsatsen omprövas. Undersök om orsaken ligger i datatolkningen, i förväntningen eller i företagets redovisning. Ett rent analysresultat ska inte väga bort annan information enbart för att det omfattar fler poster. Bevisen behöver bedömas tillsammans, med hänsyn till vad varje åtgärd faktiskt kan visa.

Tre situationer där syftet styr arbetssättet

Intäktsflödet: följ sambanden mellan leverans och faktura

I ett företag med återkommande leveranser kan revisorn koppla leveransuppgifter till fakturering och kreditnotor. Kombinationer som sena fakturor eller krediteringar efter bokslutet kan ge anledning att undersöka periodisering och förekomst. Innan resultaten tolkas behöver revisorn förstå vad datumen betyder och om alla relevanta flöden finns med. En fakturadag är inte nödvändigtvis den dag då intäkten ska redovisas.

Nästa steg kan vara att granska avtalsvillkor, leveransunderlag och hur en återlämning har hanterats. En avvikelse är då en ingång till granskningen, inte en färdig felbedömning. För att pröva fullständighet kan revisorn behöva utgå från ett annat underlag än de bokförda fakturorna, exempelvis leveransinformation. Det egna valet av startpunkt påverkar vilka fel som över huvud taget kan upptäckas.

Bokslutsposterna: låt riskerna forma urvalet

Vid granskning av bokföringsposter och andra justeringar kan analysen kombinera uppgifter om registreringstid, användare, konton och verifikationstext. Kriterierna ska bygga på förståelsen av företaget och risken för oegentligheter, inte på en standardlista som används oförändrad. En ovanlig kontokombination kan vara motiverad, medan en till synes rutinmässig post kan kräva granskning om den passar in i en identifierad risk.

En avvikelse är en signal att utreda – inte i sig bevis för ett fel.

För utvalda poster behöver revisorn gå vidare till affärsmässig bakgrund och underlag. Företagsledningens förklaring kan behöva stödjas av andra bevis. Resultaten påverkar också bedömningen av om urvalskriterierna fångat den aktuella risken och om ytterligare poster behöver granskas. Spara därför inte bara träfflistan, utan också kopplingen mellan kriterierna, uppföljningen och den slutsats som dragits.

Lagret: använd fjärrstödet för en avgränsad uppgift

Video eller drönarbilder kan ge överblick över ett lagerområde och stödja arbetet med att förstå placering, identifiera varor eller följa en viss räkningsåtgärd. Planera vad bilden behöver visa och vilka begränsningar som finns. Kameravinkel, tidpunkt, täckning och möjligheten att identifiera samma vara i lagerlistan påverkar vilket värde materialet har. En översiktsbild visar exempelvis inte i sig äganderätt eller lagrets värde.

Fjärrstödet är inte automatiskt en ersättning för närvaro vid lagerinventering. Bedömningen behöver göras enligt ISA 501, inklusive förutsättningarna för alternativa åtgärder när närvaro är ogenomförbar och konsekvenserna om tillräckliga bevis inte kan inhämtas. Teknikens tillgänglighet är alltså inte ensam grund för att välja bort närvaron. Bestäm i förväg vad fjärrmaterialet ska bidra med och vad som måste granskas på annat sätt.

AI kräver kontroll, inte tillit till formuleringen

Generativ AI kan hjälpa till att strukturera material, föreslå analysvägar eller sammanfatta dokument. Ett välformulerat svar kan ändå vara fel, ofullständigt eller sakna stöd. Kontrollera därför uppgifter och hänvisningar mot originalunderlagen. Bedöm också om verktyget har kunnat läsa hela materialet och om en sammanfattning har utelämnat villkor som är avgörande för revisionsfrågan.

Använd endast godkända verktyg och pröva sekretess, dataskydd och åtkomst innan information förs över. Att en tjänst levereras externt förändrar inte revisorns ansvar. Bedöm funktionerna, begränsningarna och de faktiska utdata som ska användas, inte bara leverantörens namn. En program- eller modelländring kan ändra resultatet och ge anledning att ompröva kontrollerna. Teamet behöver också veta när specialistkompetens krävs och när en annan metod är säkrare.

Dokumentera vägen till bedömningen

Dokumentationen ska göra det möjligt för en erfaren revisor att förstå vad som gjorts, vilka resultat som framkommit och hur slutsatsen har nåtts. En skärmbild av en graf räcker sällan ensam. Knyt resultatet till syfte, underlag, urval och uppföljning. Bevara efter behov information om datakälla, uttag, verktygsversion, parametrar och bearbetning samt vilka undantag som utretts och hur de har bedömts.

För generativ AI kan även relevanta instruktioner och svar behöva sparas tillsammans med kontrollen mot originalmaterialet. Det innebär inte att samma svar alltid kan återskapas exakt. Dokumentera i stället det arbete och det resultat som faktiskt låg till grund för bedömningen. När någon annan granskar akten ska sambandet mellan verktygets utdata och revisorns egen slutsats vara tydligt, även om tjänsten senare har förändrats.

Verktyget stödjer arbetet. Revisorn bedömer bevisen och dokumenterar slutsatsen.

En kort kontroll före slutsatsen

  • Är revisionsfrågan och det påstående som ska granskas tydligt avgränsade?
  • Är data tillförlitliga för syftet och är analysens begränsningar kända?
  • Har avvikelser följts upp och bevisvärdet för övriga poster bedömts?
  • Finns kompletterande bevis och dokumentation för det som analysen inte besvarar?

Automatiseringen är som mest användbar när den gör granskningen mer genomtänkt, inte bara mer omfattande. En hållbar slutsats börjar i en tydlig fråga, bygger på underlag som går att lita på och slutar i revisorns egen bevisvärdering. Det är den kedjan som behöver vara synlig, oavsett om arbetet sker i ett kalkylblad, ett analysprogram eller med stöd av AI.

Richard Jarliden

Auktoriserad revisor

richard.jarliden@far.se

Stärk din kunskap inom AI

På FAR:s kunskapssida om digitalisering och AI hittar du praktiskt stöd och vägledning i ditt arbete. Här kan du bland annat läsa om AI inom redovisning och revision, hur du väljer rätt digitala verktyg och om de nya kraven på cybersäkerhet.

Läs mer om digitalisering och AI