Revisorns främsta uppgift har alltid varit att ge ägarna insyn i hur företaget styrs, och att ledningen inte agerar på ett sätt som skadar ägarnas intressen.
Men, över tid har revisorn också fått en mer utvidgad roll som väktare åt det allmännas intressen.
Ända sedan mitten av 1600-talet, när principen om dubbel bokföring började spridas i Sverige, har vi haft revision av svensk företagsförvaltning och finansiell rapportering. Regleringen av revisionen skedde fram till slutet av 1800-talet helt på privata initiativ.
Obligatorisk revision utan reglering
Med 1895 års aktiebolagslag infördes obligatorisk revision av samtliga aktiebolag. Hur revisionen skulle utföras var däremot inte reglerat och lagen gav inte mycket vägledning. SRS gav 1902 ut "Vägledning för revisorer" som var 20 sidor lång. Den gav förslag på hur revisorstillstyrkanden kunde formuleras, vilka inkluderade räkenskaper samt ansvarsfrihet för styrelsen.
FAR:s grundare Oskar Sillén fick 1912 i uppdrag av Svenska Industriförbundet att ta fram riktlinjer för hur en revision skulle gå till, vilka tycks ha använts av revisorer även utanför förbundet fram till mitten av 1920-talet. När FAR bildades 1923 fanns det alltså inte särsklit många rekommendationer eller riktlinjer om hur en revisionsprocess skulle gå till.
Regelverk tar form
Den första stora revideringen av regelverket för revision skedde genom 1944 års aktiebolagslag. Lagen innehöll detaljerade bestämmelser om bland annat vem som hade rätt att godkänna och auktorisera revisorer och vem som fick utföra en revision. Vad som ingick i revisorers uppdrag klargjordes ocksp punkt för punkt, liksom vilken information som skulle finnas i en revisionsberättelse.
Nästa stora förändring i revisionslagstiftningen skedde inte förrän genom 1975 års aktiebolagslag. Detaljregleringen inom revisionens område ersattes med en ramlag, som innebar större inslag av självreglering. Aktörer som FAR fick därmed större inflytande över revisionsområdet.
EU förändrade regleringen
I samband med Sveriges EU-medlemskap 1995 internationaliserades regleringen. Medlemskapet innebar bland annat anpassningar av revisionslagstiftningen, till exempel ändringar i aktiebolagslagen och lagen om revisorer. Efter finanskrisen 2008–2009 fanns dessutom ett politiskt intresse för att minska marknadskoncentrationen i revisionsbranschen. Det fick bland annat till följd att reglerna om revisorsrotation utökades till att även gälla revisionsföretag.
Revisorns roll i bolagsstyrningen
Revisionens framväxt hänger samman med utvecklingen av det moderna aktiebolaget. Bolagsformen innebar att det blev möjligt att ta in externt kapital, från aktörer som inte deltog i bolagets drift. Bolagsstyrning blev då ett sätt att säkerställa att bolaget drevs i linje med ägarnas intentioner. Styrningen kan ske genom att ägarna själva, eller en representant för dem, sitter i företagets ledning eller styrelse. Ett annat alternativ är att andra styrmekanismer, till exempel revision, ger insyn i att ledning och styrning sker i linje med ägarnas intentioner. Revisionen blir en form av garant för att ägarna får korrekt information om företaget.
Svenskt näringsliv dominerades länge av starka ägare med aktivt intresse i företagen. Då spelade revisionen teoretiskt en mindre roll för att minska informationsglappet mellan ägare och företag. De aktiva ägarna fanns i stor utsträckning kvar på den svenska aktiemarknaden, men framför allt efter pensionsreformen 2001 har fonder och institutionella ägare flyttat fram sina positioner. I ett bolagsstyrningsperspektiv har revisionen nu allt mer en roll som central väktare.
Framtidens revision
I revisionens barndom var aktieägarna de enda mottagarna av revisionen. Med tiden har samhället blivit en allt viktigare intressent. Företagen kommer med stor sannolikhet avkrävas allt större samhällsansvar, vilket breddar deras intressentkrets. Samhällsintresset blir i ökande grad även ett företagsintresse.
Tre frågor formar framtidens revision
Det finns tre huvudsakliga teman som troligen kommer att forma framtidens revision: hållbarhet, globaliseringen och digitaliseringen.
Hållbarhet
Samhällsutvecklingen har öppnat upp för ett nytt och större granskningsansvar. Detta gäller icke-finansiell information där granskning av hållbarhet, kvalitet, etik och säkerhet är några exempel.
Redan 2016 upprättade FAR en hållbarhetsredovisning som har sin utgångspunkt i internationella standarder och FN:s globala mål, och har en specialistgrupp som arbetar med hållbarhet.
I december 2022 antog EU-parlamentet CSRD-direktivet (Corporate Sustainability Reporting Directive) som bland annat innebar att företag över en viss storlek från och med 2024 ska inte bara ska hållbarhetsrapportera, hållbarhetsrapporten ska också vara reviderad.
När revisorer i framtiden ska granska företagens icke-finansiella rapportering kommer de att behöva helt nya kompetenser, och sannolikt kommer en del av framtidens revisorer att rekryteras från andra utbildningsbakgrunder än tidigare.
Globalisering
Revisionsbranschens största konkurrensfördel, globaliseringen, har i någon mån också blivit en svaghet. I dag domineras branschen av fyra globala revisionsföretag. Om utvecklingen fortsätter finns allt färre alternativ när ett bolag ska välja nytt revisionsföretag.
De som idag benämns The Big 4 är Deloitte, EY, KPMG och PwC. Samtliga har fler än 200 000 anställda världen över. Samtidigt har 95 procent av företagen i branschen fem eller färre anställda.
Den nya geopolitiska situationen efter Rysslands krig mot Ukraina kommer dock sannolikt att leda till betydligt större försiktighet i utbytet med auktoritära stater. Kina är redan i dag en utmaning. I vissa avseenden går det inte att genomföra en revision i Kina på samma sätt som i övriga världen.
Digitalisering
Idag är revisionsprocessen i mycket hög grad digitaliserad och man behöver i stort sett inte längre sköta revisionen på plats hos bolaget. Revisionen baseras sällan på bokslutsdokumentation i pappersform, i stället arbetar man med kundernas SIE-filer i revisionsprogram. Förändringen som digitalisering har medfört innebär att dataprogram i stor utsträckning har tagit över uppgifter som tidigare utfördes av människor, och programmen kan hantera mycket större mängder data.
Digitalisering kommer också med utmaningar – att införa nya system kan vara tidskrävande och kräver kompetensutveckling hos revisorerna. Hur den nya tekniken ska användas, och hur vi ska försäkra oss om att den inte används emot oss, har blivit en fråga för hela samhället. Detta gäller inte minst för revisorer som å ena sidan själva kommer att använda olika former av statistiska algoritmer, och å andra sidan kan få i uppgift att granska hur algoritmer som används i olika syften är programmerade. Digitaliseringen ställer krav på stora investeringar men har även medfört helt nya affärsområden för de stora revisionsföretagen, exempelvis inom cybersäkerhet.
Den här utvecklingen utmanar också strukturen i klassiska revisionsföretag. Medarbetare som är både ekonomer och system- och datakunniga, som förstår både affären och tekniken kommer att få större utrymme när revisionens förutsättningar förändras.
Källor: Revision – i går, i dag och i morgon (Ekerlids förlag, 2023), Revisorsbranschen i Sverige under hundra år (SNS förlag, 2009) samt FAR:s arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.