Historien visar att det varit ett antal avgörande händelser som drivit på det ömsesidiga förhållandet mellan revisionsreglering och själva yrkets utveckling. FAR har spelat, och fortsätter att spela, en viktig roll genom historien.
Starten av Handelshögskolan i Stockholm 1909 låg till grund för Stockholms Handelskammares beslut att börja auktorisera revisorer 1912. När auktoriserade revisorer i Norge sedan utlyste en nordisk revisionskonferens i Kristiania (nuvarande Oslo) var det dags för de svenska auktoriserade revisorerna att bilda en egen förening.
1923 bildades Föreningen Auktoriserade Revisorer, FAR. Föreningen vände sig till akademiskt utbildade och heltidsarbetande revisorer. Den konstituerande stämman hölls på Handelshögskolan och 14 revisorer deltog. Revisorslegendaren Oskar Sillén valdes till ordförande, ett ämbete han hade till 1941.
FAR verkar för auktoriserade revisorer för börsbolag
Vid bildandet fanns det redan en förening för revisorer: Svenska Revisorsamfundet, SRS, som bildats redan 1899. SRS skilde sig ifrån FAR genom att deras medlemmar inte behövde vara auktoriserade. De behövde inte heller vara revisorer på heltid och SRS hade inte krav på formell yrkesutbildning för sina medlemmar.
I början av 1930-talet var knappt åtta procent av revisorerna i de största svenska aktiebolagen auktoriserade, vilket innebar att en stor majoritet av dessa bolag ännu granskades av lekmän. Bland börsbolaget var det något vanligare att anlita auktoriserade revisorer. FAR uppmanade då Stockholmsbörsen att i sina noteringsregler fastställa att alla börsbolag måste utse auktoriserade revisorer. Grannlandet Danmark hade samma år, 1931, fattat ett sådant beslut.
Kreugerkraschen blev en vändpunkt
Beslutet fick dock vänta. 1932 inträffade den kanske enskilt viktigaste händelsen i den svenska revisorsprofessionens historia: Kreugerkraschen. Efter Kreugerkraschen framfördes hård kritik mot revisionsverksamheten i Sverige. Inom yrket, och i synnerhet i FAR, ansåg man att åtgärder måste till för att både försvara och skydda revisorernas ställning. Det hade nämligen visat sig att Kreugergruppens revisor hade stått på Kreugers lönelista och det var helt uppenbart att han inte hade följt FAR:s bestämmelser. I själva verket hade han undertecknat revisionsberättelserna utan att ens utföra någon revision.
Kraven för medlemskap skärps
Som ett resultat av detta skärpte FAR inträdeskraven för medlemskap. Det räckte inte längre med att vara auktoriserad revisor – övriga medlemmar skulle också ge sitt utlåtande om den sökande. Och som medlem förband man sig att följa föreningens stadgar och reglementen. Det tog tid för revisorsyrket i Sverige att återhämta sig från Kreugerkraschen, även om de åtgärder som följde också stärkte yrkets ställning.
God sed inom revision har utvecklats som en branschstandard och senare implementerats som en rättslig standard. Vad det i grund och botten innebär är att klargöra för revisorerna hur de ska uppföra sig för att uppfattas som trovärdiga (god revisorssed) och hur själva granskningen ska gå till (god revisionssed).
Vad som är god sed följer reglering i internationella standarder samt uttalanden och rekommendationer från branschorganisationen FAR.
"Redlighet och nit" – en del av god revisorssed
God revisorssed introducerades först under 1940-talet och formaliserades genom en uttrycklig tolkning under 1970-talet. Utvecklingen skedde i tre steg: tiden då god revisorssed diskuterades, implementerades och formaliserades.
När FAR:s grundare och ordförande, professor Oskar Sillén, höll ett tal i Stockholm den 21 november 1925 om revisoryrkets etik refererade han till begreppet god sed. Men det var ett svårfångat och svårtolkat begrepp. I sitt tal berörde Sillén såväl revisorers förhållande till uppdragsgivare och utomstående som revisorers förhållande till kollegor.
Det skulle dock dröja innan det fanns några tydliga definitioner av begreppet god revisorssed. I början av 1970-talet, när ansvaret för att auktorisera och godkänna revisorer överfördes från handelskamrarna till Kommerskollegiet, infördes en förordning om auktorisation och godkännande av revisorer. För att bli auktoriserad krävdes en examen från en handelshögskola där ämnena handelsteknik, rättsvetenskap och nationalekonomi skulle ingå. Dessutom skulle en revisor ”redbart och nitiskt utföra de uppdrag som anförtroddes honom och i allt iakttaga god revisorssed”. Formuleringen påminner om paragrafen ”Om yrkesplikter m.m.” som introducerats i FAR:s stadgar redan 1945. Även där nämndes orden redlighet och nit.
Alla FAR:s medlemmar har ansvar
1976 införde FAR ”Regler för god revisorssed”, som utgjorde en redogörelse för och utveckling av förordningen om auktorisation och godkännande av revisorer. I inledningen betonades vikten av att revisorer åtnjöt förtroende från samhällets sida. FAR konstaterade att detta förtroende hängde samman med revisorskårens allmänna anseende och förmåga att uppfylla rättmätiga förväntningar. Alla FAR-medlemmar hade ansvar för att skapa och upprätthålla förtroendet.
Revisorsinspektionen är numera den expertmyndighet som bland annat ansvarar för att god revisorssed utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. Enligt revisorslagen ska en revisor iaktta god revisorssed. God revisorssed utgörs enligt Revisorsinspektionen av ”yrkesetiska normer, som får sitt innehåll bland annat genom Revisorsinspektionens föreskrifter, beslut och uttalanden, branschorganisationen FAR:s rekommendationer och uttalanden samt avgöranden av domstol”.
FAR driver på god revisionssed
När FAR grundades fastslogs i stadgarna att föreningen hade till uppgift ”att verka för genomförandet av rationella metoder i fråga om revision, bokföring och organisation hos svenska företag”. Det fanns alltså en strävan efter att tydliggöra hur revisioner skulle genomföras.
Att revisorer hade börjat använda och definiera begreppet god revisionssed åtminstone sedan slutet av 1950-talet framgår av ett anförande av den finländska huvudtalaren Uno Lönnqvist på den åttonde Nordiska revisorskongressen i Stockholm 1959: ”Med god revisionssed torde i allmänhet avses revisors handlande vid utförandet av ett revisionsuppdrag.”
1967 hade FAR:s revisionskommitté publicerat ett förslag till ”Grundläggande principer för utförande av revision i svenska aktiebolag”. Den slutgiltiga versionen publicerades 1971. Med dessa blev Sverige det tredje landet i världen som publicerade rekommendationer för revision.
FAR:s inflytande ökar
I 1975 års aktiebolagslag fick begreppet ”god revisionssed” en mer framträdande plats. Trots att antalet paragrafer utökades till 14 blev regleringen mindre detaljstyrd. I stället skulle detaljerna kring revisorers uppgifter tolkas av Kommerskollegiet och branschorganisationen för revisorer. På så sätt gavs FAR – som redan kommit med en första rekommendation till sina medlemmar – ett större inflytande.
Första gången god revisionssed användes i svenskt officiellt tryck var i aktiebolagsutredningens betänkande: ”Revisor skall i den omfattning god revisionssed bjuder granska bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt handhavandet av bolagets angelägenheter i övrigt.”
En internationell arena
Vid 1990-talets början hade professionen antagit dels de internationella etiska reglerna, dels specialrekommendationer för redovisningsuppdrag och skatterådgivning. FAR kom att spela rollen som mellanhand för att anpassa den internationella regleringen till svenska förhållanden. 1995 var nästan alla av Sveriges 2 200 auktoriserade revisorer medlemmar i FAR.
EU-inträdet kom att påverka FAR genom att föreningens företrädare blev en av flera aktörer på en internationell arena. Att reglerna internationaliserades innebar att FAR fick ett indirekt snarare än direkt inflytande över reglernas innehåll.
När det gäller de professionsinterna reglerna var FAR:s roll från början att både utveckla regler och se till så att de efterlevdes. Allteftersom branschen blivit alltmer internationell, har förutsättningarna att tolka hur internationella regler kunde anpassas till svenska förhållanden förändrats. FAR spelar i dag en fortsatt viktig roll genom att engagera sig i olika internationella organisationer och organ, för att på så sätt påverka utvecklingen.
Källa: Böckerna Revision – i går, i dag och i morgon (Ekerlids förlag, 2023), Revisorsbranschen i Sverige under hundra år (SNS förlag, 2009) samt FAR:s arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.