Från siffergranskning till professionellt omdöme - ett yrkesspråk tar form

Genom ett yrkesspråk kan kunskap inom en profession förmedlas och samtidigt fungerar det som en markör av vilka som ingår i professionen.

Enligt Svenska Akademins ordbok betyder ordet yrkesspråk ”språk som används (sinsemellan) av yrkesfolk”.

Spår av revisorers nuvarande yrkesspråk hittas redan i den första kända revisionsberättelsen från 1652. I den ger nämligen de sex revisorerna företagsledningen för Norrländska Tjäruhandelskompaniet ansvarsfrihet.

Kreativt språkbruk

Kunskapen om revisorers yrkesspråk från den här tiden är i övrigt ganska knapp. Men studier av revisionsberättelser mellan det senare delen av 1600-talet och fram till den första halvan av 1700-talet visar att revisorerna använde rätt kreativa formuleringar när de värderade företagsledningarnas arbete. Revisorn för Surahammars bruk går till exempel hårt åt brukets inspektor:

”[...] varit så länge vid Sura, att Han fått Syra i hufvudet, efter han vårdslösar.

Därefter hänvisar revisorn till bibeln, Jeremias kap. 50 vers 31–32, för att understryka sitt missnöje: 

”Si. Du stålte, jag will till dig, säger Herren Herren Zebaoth; ty din dag är kommen, dine hemsökningstid. Då skal den stålte störta och falla, så att ingen skall upprätta honom: Jag skall uptända hans städer med eld, den uptära skal alt det der omkring är”.

Trots det börjar ett yrkesspråk under samma tid ta form i och med att revisorerna uttalar sig om företagens förvaltning, räkenskaperna och ansvarsfrihet för företagsledningen.

I slutet av 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet blir revisorernas språk alltmer neutralt och formuleringar om tillstyrkanden och hänvisningar till siffergranskning och ansvarsfrihet uppträder i ökad utsträckning i revisionsberättelserna.

Yrkesspråket blir mer standardiserat

Med den nya aktiebolagslagen 1944 detaljregleras vad som ska ingå i en revisionsberättelse och det medför ett mer utvecklat yrkesspråk. Från 1970-talet och framåt ger FAR ut mallar för revisionsberättelser och revisionsberättelserna från tiden vittnar om att dessa används i stor utsträckning. Det medför att likformigheten i språk och facktermer ökar, till exempel när det gäller att beskriva revisorernas ansvar och arbete.

Yrkesspråket är i ständig utveckling. Det märks till exempel i FAR:s mallar från 2016, som innehåller en del nya facktermer. Exempel på termer som tillkommit under senare år:

  • professionellt omdöme
  • intern kontroll
  • fortsatt drift
  • framtida händelser
  • god revisorssed i Sverige

Andra facktermer har försvunnit, till exempel används inte längre ordet siffergranskning. Även värderande formuleringar, som till exempel starka vitsord om företagsledningens förmågor och förtjänster, har försvunnit från revisorernas språkbruk.

 

Artikeln bygger främst på kapitlet "Revisionsberättelsens historia: Hur ett yrkesspråk växer fram" av Katharina Rahnert, publicerat i den av Katharina Rahnert och Peter Öhman editerade antologin Revision - i går, i dag, i morgon (Ekerlids förlag 2023).

Artikeln publicerades första gången i tidningen Balans nummer 4 2023. Texten är till viss del redigerad för webbformat.