Efter en sommar med många turer kring CSRD, ESRS och Omnibus presenterar EU ett betydligt mer förenklat utkast för regelverk kring hållbarhetsrapportering. Men trots minskade krav och tydligare struktur kvarstår osäkerheter – inte minst kring vilka företag som berörs och den svenska implementeringen.
– Man håller på att se över standarden för stora bolag som ska rapportera enligt ESRS. Det har kommit ett utkast nu som skiljer sig mycket från den tidigare versionen. Det går att lämna synpunkter på det nya utkastet fram till den 29 september, sen ska det arbetas om utifrån feedbacken och skickas till EU-kommissionen den 30 november, säger Rebecka Jakobsson, hållbarhetskonsult på 2050 Consulting, om de senaste uppdateringarna.
Det nya utkastet till reglerna för hållbarhetsrapportering är betydligt mer förenklat och förtydligat.
– Det är 57 procent färre datapunkter jämfört med det förra förslaget. Det har dessutom en helt annorlunda struktur med mycket förenklingar och förtydliganden, säger Rebecka Jakobsson.
Enklare att förstå
Rebecka Jakobsson berättar att det även gjorts förenklingar i den dubbla väsentlighetsanalysen.
– Man öppnar upp för vad de kallar för ett “top down-perspektiv”. Frågor som anses vara mer självklara för ett bolag att rapportera på behöver man inte analysera lika noga.
Hon ser dock en risk i dessa förenklingar eftersom många bolag upplever att den dubbla väsentlighetsbedömningen i hög grad har varit värdefull, något som 2050 Consulting utforskar mer i en rapport som publiceras inom kort där flertalet VD:ar intervjuats.
– Den dubbla väsentlighetsbedömningen har gett många insikter kring strategiska risker och möjligheter, säger Rebecka Jakobsson.
Vad tycker du om de andra förändringarna?
– Över lag är det bra. Det här utkastet är mycket mer tillgängligt, man har tagit bort upprepningar och detaljer som inte tillfört mycket värde. Men det är också en ambitionssänkning, där det kan vara svårare för bolag att navigera kring vissa ämnen. Bolagen behöver tolka mer själva.
Rebecka Jakobsson nämner även avsaknaden av sektorspecifika standarder som en stor ändring.
– Det har varit efterlängtat inom många branscher där det finns behov av mer branschspecifik information och upplysningar. De bolagen kommer att behöva kolla mer på GRI, som förhoppningsvis kommer fortsätta sitt arbete med att ta fram sektorstandarder och fylla det tomrum som bildas när EU inte gör det.
Omfattningen oklar
Diskussionen om exakt vilka bolag som omfattas av CSRD på sikt är fortfarande pågående, och den juridiska spelplanen framåt är fortsatt oklar.
För våg 1-bolagen som omfattas av CSRD från räkenskapsår 2025 kommer lättnader med de så kallade Quick fix-bestämmelserna. Quick fix innebär utökade infasningsregler, vilka varierar beroende på hur många anställda bolaget har.
– Håll er ajour kring juridiken och vad som händer, säger Rebecka Jakobsson.
Något som kommer att behövas framåt är en svensk tolkning av Quick fix-förslaget, menar Rebecka Jakobsson.
– Så som den är formulerad nu har de på vissa ställen skrivit att infasningskravet ska redovisas från till exempel 2026, på andra ställen skriver de från det andra rapporteringsåret, vilket ur en internationell kontext har samma betydelse. I Sverige däremot, som ligger ett år efter övriga länder i implementering, innebär skrivningarna olika infasningsår. Finansinspektionen har ännu inte svara på hur detta ska hanteras.
Förändringar för mindre bolag
Små och medelstora bolag som inte omfattas av CSRD får i stället vända blicken mot VSME, som är en frivillig standard för hållbarhetsrapportering. Där har standarden inte förändrats under sommaren, men EU har kommit med en formell rekommendation.
Rebecka Jakobsson uppmanar mindre företag att lyfta blicken och fundera över vilka behov ni har som bolag.
– Vad förväntar sig kunder, ägare och andra intressenter av er? Behöver ni rapportera för att möta intressentkrav och stärka ert varumärke, och i så fall med vilken ambitionsnivå? Om ni är leverantörer till någon av de större bjässarna behöver ni också beakta vilken data de behöver till sin rapportering och hur ni kan möta deras krav.
Oavsett vilka krav och standarder man som bolag måste anpassa sig efter är det tydligt att spelplanen har förändrats på bara några få år.
– Hygiennivån på vad som förväntas av bolag och vad som anses vara en bra hållbarhetsrapport har höjts. Många bolag fastnar i vad revisorer och lagstiftning säger, men det är viktigt att lyfta blicken. Klimatförändringar sker fortfarande och opinionen kring hållbarhetsfrågor finns kvar, säger Rebecka Jakobsson.
