Chattboten svarar snabbt och tvärsäkert. Men bakom den förföriska ytan av digital effektivitet döljer sig ofta flagranta felaktigheter. Min slutsats är enkel: Vi behöver gedigen kunskap även i dag, lika mycket som Ivar Kruegers revisorer hade behövt den på 1930-talet. Det skriver Johan Nilsson på Aaro i en krönika för Ekonomisverige.
Undrar hur många artiklar som har skrivits, och som skrivs just nu i denna stund, om AI, om alla fördelar och särskilt om hur jobben kommer att förändras eller försvinna.
Det är svårt att sia om framtidens arbetsmarknad, men här kommer en liten reflektion om vikten av att skaffa sig gedigen kunskap om det man sysslar med.
För oss koncernredovisare är tändstickskungen Ivar Kreuger (1880–1932) inte helt okänd. Han verkade innan koncernredovisning började användas, men är en stark orsak till att den faktiskt började tillämpas.
Om Ivar Kreuger år 1910 hade frågat en välkänd chattrobot:
"Skapa en snygg och korrekt finansiell rapport som jag kan visa banken när jag behöver låna pengar till mitt tändsticksimperium. Företagen har handlat med varandra, och det har skett en hel del intern in- och utlåning. Kan du, kära robot, ställa samman en rapport till mig?"
Eftersom koncernredovisning ännu inte var uppfunnen (vi kan förenklat kalla den en uppfinning) skulle roboten antagligen ha letat igenom hela 1910 års internet. Inga lagar, regler eller exempel skulle ha hittats.
Roboten hade då fått arbeta med den information som var tillgänglig och dra slutsatser baserade på rådande praxis, som ju saknades. Den hade antagligen summerat ihop alla konton för bolagen, lagt in summorna i en snygg rapport och sedan önskat herr Kreuger lycka till på banken. Inga koncernelimineringar här inte. Allt hade byggt på vad som var känt år 1910.
Banktjänstemannen (sannolikt var det en man på den tiden) hade noggrant gått igenom Kreugers finansiella rapport med alla konton och prickat av dem med sin gåspenna. Han hade också passat på att fråga roboten:
"Det finns ett konto i direktör Kreugers sammanslagna rapport som heter ’Aktier i dotterföretag’. Det verkar konstigt att man kan äga aktier i sig själv. Kan det verkligen stämma?"
Eftersom det var just år 1910 skulle roboten kunna ha svarat:
"Ett konto som heter ’Aktier i dotterföretag’… Det är inte vanligt, men kan förekomma i vissa fall. De kan se olika ut i olika branscher och variera beroende på hur företaget är organiserat."
Förutom att den verkliga historien om Kreuger och hans företag är fascinerande, och att det är lite småkul att spekulera i hur det skulle kunna ha gått till om internet och chattrobotar hade funnits, ligger det nog ganska nära hur det är i dag.
Vid ett tillfälle sökte jag i en chattrobot information om värdering av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40. Roboten skrev snyggt och prydligt:
"En förvaltningsfastighet ska enligt IAS 40 värderas till sitt verkliga värde."
I det här fallet var jag påläst och visste att man kan välja mellan verkligt värde och anskaffningsvärde. Det är en knappast märkbar skillnad för de flesta i samhället, men för oss som arbetar med redovisning på ett eller annat sätt är det ett ganska stort snedsteg av roboten, som kan ställa till det rejält.
Inför en presentation om kassaflödesanalys bad jag chattroboten att ange fem stora IFRS-företag som tillämpar direkt metod. Det tog bara några sekunder för roboten att skriva ut namnen på fem företag. Fantastiskt, framtiden är här!
När jag en stund senare gick igenom årsredovisningarna visade det sig att alla var fel. Alla fem företagen hade upprättat kassaflödesanalysen enligt indirekt metod. Jag påpekade det för roboten och fick svaret:
"Det är utmanande att hitta kassaflödesanalyser upprättade enligt direkt metod, och anledningen är att direkt metod kräver mer information."
Vi kan väl säga att det var tur att jag inte klistrade in namnen på de fem företagen rakt av i presentationen.
Vad kan man då dra för slutsatser av Kreuger som inte hade någon koncernredovisning men önskade en korrekt rapport, av banktjänstemannen som ville kontrollera om det verkligen kunde stämma med ’Aktier i dotterbolag’, och av några (men det finns så klart fler) av mina egna erfarenheter av sökningar i chattrobotar?
Egen kunskap, så klart. Oavsett om man arbetar på ett företag med att upprätta finansiella rapporter, på bank med att låna ut pengar, som konsult eller rådgivare, med att utveckla datasystem eller något annat, så kommer det sannolikt alltid att finnas risk för fel eller missvisande information när man använder en chattrobot. Utan egen kunskap kan det bli rejäla dikeskörningar.
Slutsatsen av det resonemanget är att gedigen kunskap är guld värd, för att inte säga nödvändig. Om den är förvärvad genom YH-utbildning, universitets- eller högskoleutbildning, praktiskt arbete eller, kanske bäst av allt, en kombination av dessa, är nog en mindre fråga.