Mindre administration, färre krav på upplysningar och ökat fokus på det som verkligen betyder något – det är tanken bakom den nya redovisningsstandarden IFRS 19. Susanne Simona Seested på DSV ser standarden som ett välkommet steg mot en mer proportionerlig rapportering.
IFRS 19 är en ny redovisningsstandard från International Accounting Standards Board (IASB) som syftar till att förenkla rapporteringen för dotterbolag som redan följer IFRS men saknar publikt ansvar.
Standarden erbjuder ett frivilligt, förenklat ramverk med färre upplysningskrav utan att ändra på grundläggande redovisningsprinciper. Det gör det enklare för bolagen att fokusera på den information som är mest relevant, utan att göra avkall på några redovisningskrav. Det berättar Susanne Simona Seested, Head of Group Financial Compliance på DVS, som nyligen pratade om ämnet på FAR:s konferens IFRS Symposium.
– Jag ser IFRS 19 som ett pragmatiskt och välkommet steg mot en mer proportionerlig rapportering. Den adresserar det informationsöverflöd som länge har varit en utmaning, särskilt för mindre eller privatägda dotterbolag. Genom att prioritera relevans moderniserar den rapporteringspraxisen utan att kompromissa med transparens, jämförbarhet eller trovärdighet.
En mer effektiv rapportering
För multinationella koncerner som DSV, med över 500 dotterbolag i mer än 90 länder, kan IFRS 19 innebära en märkbar lättnad. Många av bolagen upprättar i dag egna lagstadgade årsredovisningar enligt full IFRS, vilket ibland kan leda till dubbelrapportering och omfattande administrativt arbete. Genom att införa den nya standarden hoppas DSV kunna göra rapporteringsprocessen mer effektiv och konsekvent genom hela koncernen.
– Det gör det möjligt för oss att effektivisera rapporteringen utan att tumma på kvaliteten, säger Susanne Simona Seested.
Just nu befinner sig DSV i en bedömningsfas där de analyserar hur standarden bäst kan implementeras i de olika delarna av koncernen. Arbetet omfattar både kartläggning av vilka dotterbolag som kan omfattas och en genomgång av lokala regelverk för att säkerställa att IFRS 19 accepteras i respektive land. Parallellt förbereds interna system, mallar och processer för att anpassas till det nya ramverket, samtidigt som ekonomiavdelningar världen över utbildas för att säkerställa en enhetlig tillämpning.
– Vårt mål är att införa IFRS 19 i vårt globala rapporteringsramverk där det tillför ett påtagligt värde, säger Susanne Simona Seested.
IFRS 19 sparar tid och pengar
Hon tror att IFRS 19 kommer att medföra fördelar för DSV på många plan. Det kommer att bidra till ett mer strömlinjeformat och effektivt revisionsarbete, spara på kostnader genom att minska antalet revisionstimmar och administrativt arbete samt sätta ett större fokus på relevant information.
– Det frigör resurser som istället kan användas där de verkligen behövs, och stärker samtidigt våra stödfunktioner.
Lokalt godkännande avgörande
Men även om fördelarna är tydliga finns det utmaningar. Lokalt godkännande är avgörande för att IFRS 19 ska kunna användas fullt ut, särskilt i länder där nationella redovisningsstandarder (GAAP) fortfarande krävs för skatteändamål. Dessutom kräver implementeringen anpassningar i system, interna kontroller och revisionsrutiner – samt en tydlig förståelse för vad som ska och inte ska rapporteras enligt de nya upplysningskraven.
IFRS 19 markerar ett viktigt skifte inom redovisning och finans, menar Susanne Simona Seested. Standarden uppmuntrar företag att fokusera på det som verkligen är relevant för beslutsfattare, snarare än att följa en strikt checklista i sin rapportering. Hur betydelsefull standarden blir återstår dock att se.
– Eftersom IFRS 19 är frivillig kommer dess verkliga genomslag att bero på hur aktiva företag är i att använda standarden där den är tillämpbar.
Vad är IFRS 19?
IFRS 19 är en frivillig redovisningsstandard som införts av International Accounting Standards Board (IASB). Den riktar sig till dotterbolag utan publikt ansvar som redan tillämpar IFRS för redovisning och värdering. Syftet är att minska mängden obligatoriska upplysningar i de finansiella rapporterna, utan att avvika från IFRS:s grundläggande principer.
Standarden är frivillig och träder i kraft 2027, men kan tillämpas tidigare av företag som väljer att införa den i sin rapportering.
