Utökade undantag från koncernredovisning och färre notupplysningar om indirekt ägda dotterföretag. Det föreslår utredningen som har sett över delar av årsredovisningslagen efter FAR:s hemställningar. Samtidigt föreslås en ny kategori för mikroföretag – ett förslag som FAR:s representant Torbjörn Westman avstyrker i ett särskilt yttrande.
Utredningen om vissa frågor om redovisning och granskning av hållbarhetsrapporter har lämnat sitt slutbetänkande. Förslagen ska minska företagens administrativa börda. Bland annat föreslås ändringar i två bestämmelser i årsredovisningslagen (ÅRL) som FAR har uppmärksammat i hemställningar till regeringen. Torbjörn Westman, FAR:s representant och expert i utredningen, bedömer att FAR har fått gehör för sina två hemställningar.
– De är omhändertagna på det sätt som FAR önskade. Sedan kommer vi i samband med att vi arbetar med remissen att gå in mer på detaljerna och säkerställa att förslaget uppnår det vi önskar, säger Torbjörn Westman.
Utökat undantag från koncernredovisning
Den första ändringen gäller undantaget från skyldigheten att upprätta koncernredovisning. Utredningen föreslår en ytterligare möjlighet till undantag när ett svenskt moderföretag och samtliga dess dotterföretag omfattas av ett överordnat moderföretags koncernredovisning.
– Med den föreslagna ändringen ska det exempelvis bli möjligt för ett svenskt moderföretag med ett överordnat moderföretag i Storbritannien att inte behöva upprätta någon koncernredovisning, säger Torbjörn Westman.
En förutsättning är att det överordnade moderföretagets koncernredovisning har upprättats och reviderats enligt lagstiftning som är likvärdig med den som bygger på EU:s redovisningsdirektiv.
Färre upplysningar om indirekta innehav
Den andra ändringen gäller notupplysningar om dotterföretag och andra ägarintressen. Utredningen konstaterar att den nuvarande bestämmelsen inte skiljer mellan direkta och indirekta innehav och därmed går längre än vad EU-rätten kräver. Förslaget innebär att större företag bara ska behöva lämna upplysningarna om företag där de själva har ett ägarintresse, inklusive innehav genom någon som handlar i eget namn för deras räkning.
– Framför allt tydliggörs det att upplysningskravet inte omfattar indirekta innehav, säger Torbjörn Westman.
Ny kategori för mikroföretag
Utredningen föreslår också att mikroföretag införs som en särskild kategori i årsredovisningslagen. Omkring 450 000 företag bedöms omfattas.
Gränsvärdena föreslås vara tre anställda, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och tre miljoner kronor i nettoomsättning. Ett företag ska få överskrida högst ett av gränsvärdena enligt den föreslagna tvåårsregeln. Publika aktiebolag, stiftelser och bostadsrättsföreningar ska inte kunna räknas som mikroföretag.
För kategorin föreslås färre upplysningskrav i noterna och förvaltningsberättelsen. Det gäller exempelvis upplysningar om långfristiga skulder och väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut. Däremot föreslås inget generellt undantag från skyldigheten att upprätta en förvaltningsberättelse.
Utredaren bedömer att lättnaderna sparar tid och minskar det administrativa arbetet, men konstaterar samtidigt att företagens intressenter får mindre information.
Avstyrker förslaget i ett särskilt yttrande
Torbjörn Westman avstyrker införandet i ett särskilt yttrande. Han pekar bland annat på kostnader för att anpassa system, programvaror, vägledningar och utbildningar samt risken för fler gränsdragningsfrågor.
– De uppgifter som föreslås kunna utelämnas ur årsredovisningen efterfrågas alltjämt av andra mottagare. Företagen kan därför komma att behöva ta fram och rapportera motsvarande information, varför en verklig minskning av företagens administrativa börda inte uppnås, säger Torbjörn Westman.
Han anser att åtgärder för att minska företagens administrativa börda i stället bör inriktas på att minska dubbelrapporteringen och samordna informationsutbytet mellan myndigheter snarare än att minska informationsinnehållet i årsredovisningen.
Föreslås börja gälla 2028
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2028 och tillämpas första gången på räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2027. Förslagen ska nu beredas av regeringen. Efter remissbehandling och fortsatt beredning kan regeringen gå vidare med en lagrådsremiss och en proposition. Eventuella lagändringar beslutas av riksdagen.
