FAR är i grunden positiv till en gemensam europeisk rapporteringsstandard för hållbarhetsredovisning, men vill se en tydligare definition av väsentlighetsbegreppet och en harmonisering för att undvika dubbelrapportering.
FAR har under sommaren svarat på två remisser gällande rapporteringsstandarder för hållbarhetsupplysningar – en på EU-nivå till EFRAG, samt en global remiss till ISSB.
Remissen till EFRAG, European Financial Reporting Advisory, hänger samman med det nya direktivet för hållbarhetsrapportering, Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD. Enligt CSRD kommer alla företag som omfattas av direktivet att behöva hållbarhetsredovisa enligt den EU-gemensamma standarden European Sustainability Reporting Standards, ESRS. FAR har nu ingivit sitt remissvar till EFRAG.
FAR positiv till den europeiska standarden
– Det har varit en mycket omfattande remiss som inkluderat två generella och elva ämnesspecifika standarder vilka täcker in hela spektrumet av hållbarhetsrelaterade upplysningar ur ett miljömässigt, socialt och bolagsstyrningsperspektiv. FAR:s tvärfunktionella remissgrupp med specialister inom finansiell redovisning, revision och hållbarhet har gjort ett gediget jobb för att besvara remisserna, berättar Sara Lissdaniels, auktoriserad revisor på FAR.
FAR har kommenterat fyra av de tretton förslagen och ställer sig på en övergripande nivå positiv till en EU-gemensam standard som harmoniserar med en global standard. FAR har också, tillsammans med Svenskt Näringsliv, Nasdaq Sweden och Nämnden för svensk redovisningstillsyn, lämnat ett comment letter till EFRAG med övergripande synpunkter.
– FAR stöder att det nu tas fram en gemensam europeisk rapporteringsstandard. Det har tidigare funnits bristande jämförbarhet mellan olika företags hållbarhetsredovisningar och på detta sätt kan samstämmigheten öka, säger Sara Lissdaniels.
Tydligare definition av väsentlighetsbegreppet
Några övergripande synpunkter som tas upp gäller bland annat gränsdragningsfrågor och eventuella överlappningar.
– Vi tycker att det behövs en tydligare definition av väsentlighetsbegreppet för att begränsa omfånget och undvika oklarheter om vad som ska rapporteras. Vi ser också att det kan finnas en viss risk för överlappning med redan befintliga rapporteringskrav i andra regelverk och har därför presenterat förslag på hur man i stället för upprepning kan hänvisa till andra delar av årsredovisningen.
Rapportens granskningsbarhet är en annan fråga som lyfts.
– För att revisorn ska kunna granska rapporten är det viktigt att innehållet är reviderbart och uppfyller granskningsbara kriterier. Vi har därför lämnat synpunkter kring reviderbarheten i i vårt svar.
Viktigt att harmonisera den europeiska och globala standarden
För FAR är det viktigt att harmonisera den europeiska och globala standarden, bland annat för att undvika dubbelrapportering. I det globala remissvaret till ISSB är behovet av tydliga definitioner och vägledning också en viktig fråga för FAR.
– I stora drag ställer sig FAR positiv till en global standard. En av de frågor vi valt att lyfta är hur ett rapporterande företag ska gå till väga när det hämtar vägledning från andra rapporteringsramverk som exempelvis GRI och den kommande ESRS. Den globala och den europeiska standarden tar sin utgångspunkt i olika väsentlighetsperspektiv, vilket måste tas i beaktande.
Vad händer nu?
– EFRAG ska analysera den feedback som kommit in och diskutera ändringar som ska göras till det slutliga utkastet till ESRS som i november 2022 ska läggas fram till EU-kommissionen. Under första halvåret 2023 ska EU-kommissionen anta den första uppsättningen standarder, säger Sara Lissdaniels.
