2020-09-18

Studie: Vilka söker sig till revisorsyrket?

En ny unik studie ska komma underfund med vilka som blir revisorer, vilka som stannar och lämnar samt om det finns en viss profil bland de nyanställda. Och redan nu kan forskarna se vissa mönster.

Formas nyrekryterade till revisorer eller rekryteras redan revisorslika studenter? Det är huvudfrågan i en studie som bedrivs just nu.

Den grundläggande idén är att följa en kull blivande revisorer under de första åren i yrket. Under 2019 skickade de fyra forskarna bakom projektet en enkät till de sex största revisionsfirmorna, som besvarades av närmare 300 nyanställda revisorer. Samma individer följs sedan till och med 2023.

Redan nu kan forskarna konstatera följande: De unga revisorerna är inställda på att arbeta hårt och lära sig mycket, men tror sig inte vara rekryterade på basis av sina kunskaper i redovisning/revision. Och de tvekar om de kommer att arbeta med revision i framtiden.

 – De tror sig vara rekryterade på grund av sociala färdighet, som ledarskapsförmåga, hellre än kunskaper i redovisning och/eller revision. De är också övertygade om att detta är en väldigt bra start på deras arbetsliv, säger Gustav Johed, Stockholms universitet och Handelshögskolan.

Tillsammans med kollegan Thomas Carrington, Stockholms universitet, var han på torsdagen inbjuden till FAR för att berätta mer om den pågående studien.


Via den besvarade enkäten har de också hittills kunnat se att individerna som söker sig till yrket både är väldigt lika varandra – och de seniora revisorerna. Det som forskarna kallar för selektering av typperson.

Att stanna eller sluta kommer inte att vara relaterat till idén om lojalitet. Skälen kommer i stället att vara kopplade till arbetsklimat, lön, mentorer och vilka möjligheter som finns.

– De som kommer att lämna yrket är de som kommer att jobba för mycket med redovisning och revision. Om du tror dig vara selekterad på grund av dina sociala färdigheter och inte tekniska, och sedan får större ansvar, så kommer du så småningom att konfronteras med frågor kring redovisning/revision som blir tekniska, säger Gustav Johed, och tillägger:

– Revision har en bred samhällsrelevans. Så länge samhället är stökigt, vi ser ut och tycker olika, så tycker jag att det bör speglas i den revision som utförs. Jag kan känna mig frågande till att vi har kommit till en situation där man tror sig vara utvald efter sociala färdigheter. Vad händer med människan som är genuint intresserad av redovisning och revision? Slå vakt om det.

Frågorna är inte bara intressanta för forskarfyran, utan i högsta grad för branschen och byråerna, menar Thomas Carrington:

–  Projektet pågår i ett par år till och vi hoppas fortsätta kunna göra återkoppling till branschen. Det finns viss forskning på området, men inte där man har följt nyrekryterade över tid, så det här är en unik studie.

Text: Sofia Hadjipetri Glantz

Fakta om projektet:

Syfte: Ta reda på vem som blir revisor och hur de blivande revisorerna socialiseras in i professionen.

Studie: Följa en kull nyutexaminerade under de första åren inom revisorsyrket: Vilka är de, hur formas de och vilka blir kvar i yrket?

Start: Första enkäten gick ut hösten 2019 i samarbete med de sex största revisionsfirmorna och branschorganisationen FAR. Under 2020–2023 skickas uppföljande enkäter ut.

Forskare: 

  • Thomas Carrington, Stockholms universitet
  • Tobias Johansson, Örebro universitet
  • Gustav Johed, Stockholms universitet och Handelshögskolan
  • Peter Öhman, Mittuniversitetet