2020-12-02
Nyheter

Revisorer behöver bli bättre på penningtvättslagen

Revisorer har en viktig uppgift i bekämpningen av brott kring penningtvätt samt finansiering av terrorism. Men yrkesgruppen behöver bli vassare på att prioritera frågorna.

Nuvarande penningtvättslagen har funnits sedan 2017 och ska fungera som en varningslampa för att förebygga och upptäcka om en verksamhet utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism.

Men regelverket har svällt och kraven på förberedelser har blivit både mer specifika och snåriga. Det gör att revisorer ställs inför en del problem och utmaningar. Det framhåller Revisorsinspektionen (RI) i en nyligen publicerad tematillsyn.

Tre punkter är särskilt angelägna i revisorers arbete för att upptäcka penningtvätt och finansiering av terrorism, enligt rapporten.

  • Revisorer måste förstå hur de olika åtgärderna i penningtvättslagen hänger ihop.
  • Arbetet med frågorna behöver ske löpande.
  • Penningtvättsglasögon ska vara på under hela revisonen.

Sara Orback är föreningsjurist på FAR och väl insatt i penningtvättslagen. Även hon medger att den kan vara svår att ta till sig.

– Enligt lagen har man som revisor och verksamhetsutövare en skyldighet att förstå regelverket, men det är fortfarande många som inte har satt sig in reglerna. Som RI noterar i sin tematillsyn är de byråer som har tillsatt en funktionsansvarig med koll på regelverket, de som också klarar bäst att leva upp till lagens krav. Det är en stor fördel om någon på byrån får den här rollen, säger Sara Orback.

De som definieras som verksamhetsutövare enligt penningtvättslagen har valts ut för att de anses ha en position där de har möjlighet att upptäcka penningtvätt och finansieringen av terrorism, på ett sätt som andra samhällsaktörer inte har.

En utmaning för revisorn är att han eller hon oftast inte uppmärksammar avvikelser förrän i efterhand, när revisionen sker. Till skillnad från exempelvis banktjänstemannen, som kan hissa röd flagg under resans gång. Om revisionsbyråerna integrerar rutinerna i det löpande arbetet, ökar däremot möjligheterna att kunna uppmärksamma de här brotten, understryker Sara Orback.

– Det räcker inte att upprätta de dokumenten som krävs, man måste ta sig tiden att försöka förstå de underliggande syftena med kraven och hur momenten i regelverket hänger samman, säger Sara Orback och tillägger:

– Den allmänna riskbedömningen ska vara anpassad till det enskilda revisionsföretaget. Ju större och mer komplex verksamhet, desto högre krav ställs det på den allmänna riskbedömningens omfattning. Rutiner och riktlinjer för penningtvätt ska hänga ihop med den allmänna riskbedömningen. Om rutinerna och riktlinjerna inte visar sig fungera kanske den allmänna riskbedömningen behöver justeras.

Det finns ett uppmärksammat RI-ärende (dnr 2019-492) där revisorn fick kritik för att hen inte hade vidtagit förnyade kundkännedomsåtgärder och anpassat sin riskanalys när en kund började handla med en ny produkt.

–  Det är något som hade kunnat undvikas, om revisorn i fråga hade haft penningtvättsglasögonen på, säger Sara Orback.

Text: Sofia Hadjipetri Glantz