[KARIN DIREKT] Frågan om vilka bolag som ska omfattas av revisionsplikt har tagit fart igen. Upprinnelsen är utredningen "Enklare regelverk för mikroföretag och en modernare bokföringslag" som lämnade sitt förslag till regeringen i början av sommaren.
I utredningen, som nu är ute på remiss, diskuteras bland annat en höjning av gränsvärdena för revisionsplikt i nivå med definitionen för ett mikroföretag i syfte att förenkla och att sänka kostnaden för företagen.
Revision bidrar till ett högt förtroende
Vi tänker tvärtom. Revisionen är en kvalitetsgranskning och innebär trygghet både för företagen själva och för andra aktörer. Revision bidrar också till ett högt förtroende i näringsliv och samhälle, vilket i sin tur stärker konkurrenskraften hos svenska företag. Därför menar vi att det i förlängningen blir både billigare och bättre för alla ju fler företag som väljer att ha en revisor.
Jag tror att det finns en risk att en del företag väljer bort revision utan att ha funderat över dess fördelar. Revisorn upptäcker många felaktigheter i samband med revisionen, både avsiktliga och oavsiktliga, och dessa fel rättas innan revisionen avslutas. Det höjer kvaliteten på redovisningen och är bra både för företaget och näringsliv och samhälle i stort. Trygghet och förtroende i näringslivet är grundläggande för att företagare och andra ska göra affärer med varandra. Revision ökar tillförlitligheten till företagens verksamhet, vilket ökar deras kreditvärdighet
Preventiv effekt inom brottsbekämpning
Jag vill även passa på att lyfta fram den preventiva effekt som revisionen har inom brottsbekämpning. Förutom att revisorn är skyldig att anmäla misstanke om brott, till exempel penningtvätt, gör vetskapen om att det kommer att ske en kontroll med all sannolikhet att färre tar risken att fuska. Med revision kommer helt enkelt fler företag att efterleva lagar och regler i större utsträckning, vilket bidrar till ett högt förtroende och innebär samhällsnytta.
En färsk lägesrapport från tolv myndigheter, bland annat Ekobrottsmyndigheten, visar att kriminella allt oftare startar företag för att kunna utnyttja de svenska välfärdssystemen för att tjäna pengar. Dessa företag väljer inte frivilligt att ha en revisor.
I dagsläget finns det inga samlade uppgifter om i vilken utsträckning felaktiga utbetalningar av de pandemirelaterade stöden har skett. Men enligt lägesrapporten finns det indikationer på att de pandemirelaterade stöden har utnyttjats av den organiserade brottsligheten. Revisorns uppgift är inte att agera ”polis”. Men tillsammans med andra är revisorn en viktig aktör som bidrar till att kontroll och styrning fungerar i näringslivet och i samhället.
Dagens gränsvärden är rimliga och välfungerande
FAR:s ståndpunkt är att revision är bra både för företagen och för näringsliv och samhälle i stort. När det gäller mindre företag så menar vi att det bästa är om det är hög kvalitet hela vägen. Det blir det med en auktoriserad redovisningskonsult i kombination med en revisor.
Remisstiden för utredningen "Enklare regelverk för mikroföretag och en modernare bokföringslag" löper ut i slutet av januari. FAR:s uppfattning är att dagens gränsvärden för vilka bolag som ska omfattas av revisionsplikt är rimliga och välfungerande och därför inte ska ändras. I vårt remissvar, som vi i skrivande stund arbetar med, betonar vi nyttan med revision, inte bara för det enskilda företaget utan för näringsliv och samhälle i stort.
Utred möjligheten att införa en ny bolagsform
I det fall det tillsätts en utredning av dagens gränsvärden för revisionsplikt föreslår vi att även möjligheten att införa en ny bolagsform utreds, där ansvaret för ägare, styrelse och ledning inte är begränsat på samma sätt som i dagens aktiebolag, men där kraven på revision är högre. Vi menar att det begränsade ansvaret är en viktig fördel som lagstiftaren ger företagen, men att det endast bör omfatta företag som är reviderade.
Vi föreslår också att utredningen undersöker möjligheterna för ett alternativ till dagens kvantitativa tröskelvärden för revisionsplikt för vissa företag och verksamheter. Då menar vi företag som på olika sätt påverkar aktörer utanför företaget i högre grad än andra, exempelvis vård- och omsorgsföretag som finansieras via skattemedel, verksamhetsutövare enligt penningtvättslagen, byggföretag och bemanningsföretag.
Vi engagerar oss i frågan med stort intresse och engagemang. Är du intresserad av att veta mer? På far.se och tidningenbalans.se hittar du flera artiklar och intervjuer som belyser frågan ur olika perspektiv.
Trevlig läsning!
Karin Apelman
generalsekreterare och VD FAR
Kontakta mig gärna på karindirekt@far.se