2020-09-11

Vem bär skatten?

Frågan vem som egentligen betalar olika skatter har länge ansetts teoretisk, men häromdagen blev den glasklar!

Diskussionen om en ny skatt på digitala tjänster är just nu en av den globala ekonomins stora stridsfrågor. I ena ringhörnan USA och i andra flertalet av länderna i Europa som vill ha del av de vinster som Apple, Google, Amazon, Facebook med flera gör i Europa, men inte skattar för här. Av olika skäl.

Apple bekymras dock inte av det höga tonläget kring skatten. ”Digital skatt? Fine! Vi höjer bara priset på våra appar för att kunna betala skatten. Inga problem! You pay!” Ungefär så lät det i ett pressmeddelande från techjätten häromdagen. Konsumenten får betala skatten! Självklart underlättar det för den som har näst intill monopol, men Apple visar tydligt vem som kommer att bära en sådan skatt. Inte den som betalar in den. Men är kunderna beredda att betala det högre priset?

När man inte får in skatten via appar så lägger man den på priset som säljare som använder deras plattformar. Storbritannien har redan infört en egen digitalskatt på två procent. Det beloppet tar nu plattformarna ut av säljarna, som i sin tur givetvis låter kunden betala.

På motsvarande sätt är det med både dagens aktiebolagsskatt och med arbetsgivaravgifter. Ny forskning i USA visar att bolagsskatten i grunden bärs av de anställda. Löneutrymmet minskar med en högre skatt. Hur mycket beror av förhandlingsstyrka, men anställda anses i vart fall bära halva den amerikanska bolagsskatten. Det insåg man i USA som nyligen halverade bolagsskatten. Kanske öppnas nu utrymme för fortsatta sänkningar även i Sverige? Det främjar både investeringar och konsumtion. Post corona.

Att arbetsgivaravgifterna tas ur anställdas löneutrymme är än mer uppenbart. Innan lönen erhålls har arbetsgivaren betalat ett belopp om drygt 30 procent på lönen till det allmänna. Ett belopp som ur företagets perspektiv lika väl hade kunnat betalas till anställda, men då givetvis med ett ökat eget ansvar för olika försäkringar för anställda och företag och andra betalningar idag som görs med skattemedel. Alternativt att de obligatoriska avgifterna, som i Danmark, ses som de rena skatter de är och ingår i dessa.

I Sverige började arbetsgivaravgifter införas på 1970-talet av tidigare finansministern Gunnar Sträng när han insåg att den synliga inkomstskatten inte kunde höjas mer. I stället fick arbetsgivarna betala. Att kunna betala högre skatter och avgifter ansågs även pressa den tidens industriföretag till rationaliseringar och ökad produktivitet, en samhällsekonomiskt effektiv resursallokering.

Att moms och punktskatter betalas av konsumenten är kanske lättare att förstå, även om skatterna ingår i priset. Momsen smögs för övrigt in i början av 1960-talet, då som Oms, omsättningsskatt.

Vem som bär skatter och nivån på olika skatter är en politisk fråga. FAR:s grundläggande uppfattning, att svenska skatter ska vara internationellt konkurrenskraftiga, räcker dock ganska långt. Därtill ska reglerna vara begripliga och lätta att tillämpa. Det är därför oroväckande att tre av tio bolag i PwC:s senaste Skattebarometer anser att skattehantering i företaget tar mer tid i dag än för fem år sedan. Den trenden måste vändas!

Vem bär då ytterst alla skatter? De tas ur produktiviteten, hur effektiva vi alla tillsammans är när vi producerar varor och tjänster. Hur skattesystemet utformas är därför viktigt. Vi bör förstå vem och vad som bär skatterna. Nästa besked kring inriktningen av våra skatter kommer 21 september i den ekonomiska höstbudgeten för 2021.

Hans Peter Larsson skatteansvarig på FAR och Auktoriserad Skatterådgivare FAR. Hans Peter är medlem av CSR Sveriges skattegrupp. Han kommer regelbundet att skriva om aktuella skattefrågor på denna plats. Länka gärna och sprid texten vidare.
För kommentarer och synpunkter på inläggen, kontakta Hans Peter. 

hans.peter.larsson@far.se
08 506 112 14

LinkedIN

Prenumerera på nya inlägg