2020-06-29

Coronastöden och höstens skatter

Den här veckan är det normalt full fart i Almedalen. Ett Mecka för tyckarnördar och influencers. En viktig mötesplats för politik och samhälle. För ett halvår sedan blev jag faktiskt vid ett tillfälle presenterad som tax influencer! Lite stolt nämnde jag det för kidsen. Känslan höll i sig tills de började jämföra inkomster hos de personer de följde på nätet. Nåväl.

Vilka skattefrågor hade diskuterats vid mötena i årets Almedalen om dessa hållits? Om det tänkte jag blogga under veckan. Det blir min spaning inför hösten. Förhoppningsvis kan vi då skriva post corona och blicka framåt. Hur kommer företag och rådgivare att påverkas?

Första bloggen spanar mot de frågor jag tror hade tagits upp på partiernas stora ekonomisk-politiska seminarier, deras flaggskepp i Almedalen.

Coronastöden väntas uppgå till 250-300 miljarder kronor. Pengar som lånas upp. Att betala tillbaka beloppet anses inte vara något alternativ. I stället ska tillväxten öka så att statsskuldens andel av BNP successivt minskar till dagens nivå. Trots det hörs redan röster om att de som erhållit stöden, företag och ägare, ska betala för att staten räddat dem. Samtidigt har stöden lämnats för att anställda inte ska bli uppsagda och att företag ska finnas kvar, för att samhället ska fortsätta att fungera väl när viruset är under kontroll.

I ett internationellt perspektiv kommer konkurrensen om investeringar, kapital och talang inte att bli mindre i höst. Tvärtom. Utgångspunkten för seminarierna hade därför varit den som FAR pratar om; konkurrenskraftiga skatter för företag och ägare.

Tre ”nivåer/typer” av skatter kommer att diskuteras i höst bland ekonomer och kanske till del fångas upp redan i höstbudgeten. Några har redan börjat diskuterats.

Skatter som främjar sysselsättning och efterfrågan. Ett sådant paket är det första vi kommer att se. Det kan gälla sänkta arbetsgivaravgifter på unga och personer som anses stå långt från arbetsmarknaden. Efterfrågan kan stimuleras genom sänkt inkomstskatt för låg- och medelinkomsttagare liksom utvidgade rot- och rutavdrag. Momsskattesatser kan också sänkas, men det är dyrt.

Skatter på kapital. Sådana skatter kan sorteras in under rubriken ”Rättvisa och payback”. De är främst politiska. Här kommer debatten att bli intensiv. Den har redan börjat.  Dessa skatter har även andra effekter än att bara dra in ett antal skattekronor till staten, de påverkar investerares och entreprenörers ageranden och därmed samhällsekonomin i vida större perspektiv. De behöver därför utredas noga innan de höjs. För att vara konkurrenskraftiga behöver de sänkas. När det gäller ägare till fåmansaktiebolag finns flera utredda förslag till skärpningar där man kan trycka på knappen direkt. Eller inte. Debatten kring dessa skatter var intensiv redan för corona. Här blir det hård politisk kamp i höst!

Skatter som främjar företagens konkurrenskraft och investeringar. Detta är den mer omfattande och långsiktiga delen när Sverige både ska tillbaka och samtidigt delvis ställa om, både till ökad stabilitet och till ökad hållbarhet. Ett andra steg. En del frågor är enklare än andra.

Till de enklare kan nämnas förstärkt och räntebefriad periodiseringsfond för att bygga ökade buffertar och stärka det egna kapitalet i bolag. Förslaget har redan framförts. Ökade skattemässiga avdrag för investeringar kan också lätt genomföras. Så även ökade direktavskrivningar. Flera länder har redan valt dessa möjligheter. Insatserna kan lätt riktas mot investeringar som klassas som ”gröna”, om man vill bidra till omställning och ökad hållbarhet. Ökade avdrag för forskning och utveckling har också framförts.

Bolagsskatten har nyligen reformerats, men en fortsatt sänkning skulle göra fler investeringar lönsamma i en tid när ökad lånefinansiering inte är lika självklar. Sänkt bolagsskatt minskar även intresset för skatteplanering. En sänkning i två steg till 15 procent? Möjligen på sikt för att stabilisera och förstärka en positiv utveckling.

Den gemensamma nämnaren i skattepolitiken post corona är Keynes, den brittiske nationalekonomen som levde i den bohemiska Bloomsbury-gruppeni London på 1910-talet och som formulerade politiken bakom The New Deal, Marshallplanen och indirekt flera av EU:s krisbudgetar. Skapa efterfrågan i ekonomin genom ökad sysselsättning och breda finanspolitiska stimulanser, var modellen. Det kan nu även rymma sänkt skatt på arbete för låg- och medelinkomsttagare.

Ökade offentliga investeringar och ökade transfereringar bygger på samma tänk, men de ligger vid sidan om direkta skatteåtgärder.

Vilka partier som i år hade framfört vad känner ni säkert själva, men en viss konsensus bör finnas. Kanske större än man vill medge. Keynes går ofta hem i alla politiska läger.

Första avstämningen kommer i höstens ekonomiska budgetproposition för 2021.

Hans Peter Larsson skatteansvarig på FAR och Auktoriserad Skatterådgivare FAR. Hans Peter är medlem av CSR Sveriges skattegrupp. Han kommer regelbundet att skriva om aktuella skattefrågor på denna plats. Länka gärna och sprid texten vidare.
För kommentarer och synpunkter på inläggen, kontakta Hans Peter. 

hans.peter.larsson@far.se
08 506 112 14

LinkedIn

Prenumerera på nya inlägg