2020-02-07

OECD:s förslag till skatt på digitala tjänster: ”The hottest debate in economy”

Rubriken är hämtad ur New York Times för någon vecka sedan. Beskattning av digitala tjänster, initialt riktad mot de stora amerikanska tech-företagen, stod högt på agendan vid toppmötet i Davos nyligen. G20-länderna antog därefter den 29–30 januari OECD:s förslag till beskattning av digitala tjänster. Det ska nu införas snabbt. Ett slutligt förslag ska vara klart senare under 2020 som kan införas 2021. Frågan är hur detta påverkar svenska företag, revisorer och skatterådgivare?

Vem vet, är svaret i dagsläget. Men det påverkar oss! Det enda som är säkert är att den internationella bolagsbeskattningen blir mer komplex och att branschen får mer att göra. Oavsett utgång. Rådgivare bör därför följa förslaget in på upploppet. FAR kommer att fortsätta att engagera sig.

I veckan höll ESO, Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi, och Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier, ett utmärkt heldagsseminarium som belyste OECD.S förslag ur ett svenskt perspektiv. Hur påverkar det oss? Deltog gjorde bland andra OECD:s skattechef Pascal Saint-Amans och den svenske statssekreteraren Leif Jakobsson, ansvarig för skattefrågor under finansminister Magdalena Andersson.

Sammanfattningsvis är den svenska kritiken mot förslaget mycket stark. Sverige har tidigare genom sin vetorätt stoppat motsvarande förslag på EU-nivå. Därför har frågan lyfts över till OECD där nu 137 länder ska enas.

Så här ser förslaget ut i dagsläget. Det består av två delar.

Del 1. (Pelare 1)

Den nya beskattningen riktas mot företag som säljer digitala tjänster och som är verksamma på konsumentmarknaden, eller säljer mot företag, utan att ha kontor eller annat fast driftsställe i landet. I ett första skede omfattar förslaget större koncerner med en omsättning över 750 miljoner Euro. Senare kan skatten vidgas till att träffa även mindre plattformsbaserade företag. Skatten baseras på omsättning, inte vinst beräknad utifrån dagens armlängdsprincip. En siffra på upp mot 3 procent av omsättningen som ska betalas i skatt har nämnts i andra sammanhang. Men den finns inte med i det här förslaget. Från det belopp som ska överföras till konsumtionslandet får avräknas schablonmässiga belopp för marknadsföring och distribution, viss förlusttäckning m.m. Allt är ännu mycket vagt, men som väl sammanfattas i ordspråket, det dunkelt sagda ofta är det dunkelt tänkta. Ett belopp ska även få avräknas för lokal verksamhet i hemlandet, vad nu det är? Denna nya konsumtionsbaserade beskattning beskrivs av dess förespråkare som modern, medan nuvarande vinstbaserade bolagsbeskattning beskrivs som gammaldags och förlegad. Möjligen. I Sverige är principerna från 1920-talet.

De digitala tjänster som nämns är sökmotorer, plattformar för social media, digitala marknadsplatser, streamingtjänster, spel och molntjänster men även all online-försäljning av varor och tjänster

Ett uttalat syfte är att beskattning ska ske där värdet skapas. Detta anses i förslaget i högre utsträckning än i dag vara där konsumtionen sker, inte där produktion och huvudkontor ligger. Skatt kommer alltså att överföras mellan länder. Förlorare blir då mindre tillverkningsländer och vinnare större konsumtionsländer, även om noggrannare simuleringar återstår att göra.

Del 2. (Pelare 2)

OECD vill även se en global minimibeskattning av företag. Bort med skatteparadisen! En nivå kring 12 procent på landnivå och 20 på koncernnivå har nämnts. På den vägen har redan både EU, USA liksom Sverige redan slagit in.

Sammantaget har förslaget nu blivit storpolitik mellan EU:s större länder, USA, Indien och Kina. USA har nu sent i processen framfört att man vill att det ska finnas en valmöjlighet mellan den nya skatten och dagens bolagsskatt. Det gör inte frågan enklare. Kaos kan hota, enligt Saint-Amens. Just nu är det hela havet stormar. Ingen vill dra kortaste strået. Inte heller Sverige. Just nu uppfattas vi lite som ”musen som röt”. Kan inte OECD enas, eller förslaget blir för utvattnat, går bollen tillbaka till EU. I så fall har alla länder vetorätt. Notera att många länder därtill redan har infört nationella skatter på vissa digitala tjänster. I värsta fall kan alltså företag och rådgivare tvingas hantera tre bolagsskatter. Dagens skatt på vinst, en digitalskatt baserad på omsättning, beräknad på ett annat sätt, och nationella skatter beräknade på ett tredje sätt. I respektive land dessutom. Risk för dubbel- eller trippelbeskattning? Någon?

Är bolagsskattens dagar räknade? I bästa fall, efter min livstid som skattejurist, kan vi landa i en då omsättningsbaserad skatt på bolag. Ny forskning visar att dagens bolagsskatt till stor del betalas av anställda och konsumenter, den bärs inte av ägarna så som de flesta tror. Nu är vi inte framme vid en slopad bolagsskatt än, men sannolikt är denna fortsatt på väg ner då den slår hårt mot investeringar samtidigt som konkurrensen mellan länder ökar. Nu senast genom Brexit. En skatt på digitala tjänster kan också pressa ned dagens bolagsskatt.

Statssekreterare Leif Jakobsson konstaterade kallt att om konsumtionsländerna ges skatteintäkterna i stället för de länder som står för forskning, utveckling och tillverkning så finns det till slut inget att konsumera. Vidare måste den som betalar skatt känna tillit till mottagaren. Så blir inte fallet i Sverige om skatter ska överföras till EU eller andra länder. Processen nu går för snabbt! Ord och inga visor inför OECD:s skattechef.

Det rör alltså på sig även inom skatt. Diskussionen kring beskattning av nya digitala tjänster öppnar dammluckorna. The hottest debate… Med skatterådgivare i centrum!

Hans Peter Larsson

Hans Peter Larsson

Skatteansvarig

08 506 112 14 hans.peter.larsson@far.se

Hans Peter Larsson skatteansvarig på FAR och Auktoriserad Skatterådgivare FAR. Hans Peter är medlem av CSR Sveriges skattegrupp. Han kommer regelbundet att skriva om aktuella skattefrågor på denna plats. Länka gärna och sprid texten vidare.
För kommentarer och synpunkter på inläggen, kontakta Hans Peter.

Prenumerera på nya inlägg