2020-08-12

Utlandsbetalningar måste vara tillämpbara och rättssäkra

Under sommaren har ett förslag till ny källskatt på aktieutdelningar till utlandet varit ute på remiss. Det är en modernisering av dagens kupongskattelag som samtidigt byter namn. Väl behövlig! Jag har själv tampats med lagen som gett mig några gråa hårstrån. Och osäkra svar till tidigare kunder. Men tyvärr klarar det nya förslaget inte grundläggande krav på rättssäkerhet och tillämpbarhet. Finansdepartementet måste ta det en vända till. Gärna i samråd med näringslivet och Skatteverket!

Uppgiften att se över kupongskattelagen har inte varit lätt. Den gavs därför först till en av landets främsta skatteekonomer, Skatteverkets tidigare generaldirektör Ingemar Hansson. I vilken riktning översynen skulle ske förstod de flesta redan då. Vid samma tid tilltog de internationella vindarna mot aggressiv internationell skatteplanering. Vid Hanssons bortgång togs arbetet över internt på finansdepartementet. Dagens finansminister har också länge arbetat nära Hansson. Debatten kring skatteflykt är därtill starkare internationellt än i Sverige.

Det är i den kontexten förslaget ska sättas in.

Samtidigt har ett annat intresse, vikten av ökad handel och investeringar, fått sig en törn genom ökande protektionistiska strömningar i flera länder. Återupptagen och ökad handel har därtill fått ökad betydelse efter coronakrisens framfart och står inte alls emot arbetet mot aggressiv planering. Tvärtom! Skatt är för FAR en av frågorna på hållbarhetsagendan.

Principen i lagen är att utdelande företag ska innehålla en källskatt på 30 procent, om inte utdelningen är undantagen från skatt om aktierna anses näringsbetingade. Så är ofta fallet inom EU. Därtill kan skatten vara nedsatt genom överenskommelser i dubbelbeskattningsavtal mellan länder. De som kontrollerar att rätt skatt betalats är revisorer, redovisningskonsulter och skattejurister. Auktorisation för dessa professioner ger då tyngd. Värdet av denna både förutsätter och ökar med tillämpbarhet och rättssäkerhet i regelverket.

Vad är det då i sak i förslaget som FAR menar behöver justeras innan det läggs på riksdagens bord?

  • Utdelningsberättigad är den som har rätt till utdelningen. Vem är det? Här spökar det internationella begreppet beneficial owner som inte finns tydligt definierat i svensk rätt eller klart framgår av sammanhanget. Det kräver i sin tur mer av rådgivaren och den som kontrollerar. Lagtexten föreslås inte ge något svar. Dessa får sökas på annat håll.
  • Utdelningar till länder utanför EES, vad gäller då om aktierna är näringsbetingade? Om dubbelbeskattningsavtalen ska tillämpas i dessa fall riskerar investeringar från dessa länder att missgynnas. Avsiktligt? Har Sverige i så fall råd med det?
  • Ska skatten sättas ner direkt eller ska den tas ut för att sedan återbetalas? Det första ska givetvis vara grundprincipen i klara fall, men riskerar att inte bli det. Merarbete och ökade kostnader.
  • Skatteflyktslagen ska kunna tillämpas på den nya lagen, men i vilken utsträckning? Medför de oprecisa begreppen i förslaget att skatteflyktslagen lätt kan ”rundas”? Detta är en viktig processuell rättssäkerhetsfråga.

Den nya lagen ska gälla på utdelningar efter 30 juni 2022. Att fler personer då kommer att få betala skatt är uppenbart då förslaget väntas öka statens intäkter med drygt 700 miljoner kronor.

Företag med utländska ägare i form av ett holdingbolag och rådgivare har anledning att noga studera förslaget. Likaså bolag som ägs genom utländska stiftelser. Detsamma gäller fysiska direkta och indirekta ägare som är internationellt mobila.

Hans Peter Larsson skatteansvarig på FAR och Auktoriserad Skatterådgivare FAR. Hans Peter är medlem av CSR Sveriges skattegrupp. Han kommer regelbundet att skriva om aktuella skattefrågor på denna plats. Länka gärna och sprid texten vidare.
För kommentarer och synpunkter på inläggen, kontakta Hans Peter. 

hans.peter.larsson@far.se
08 506 112 14

LinkedIn

Prenumerera på nya inlägg